Posts in "personlig utveckling" tag

Att våga förändra – what´s the deal?

att våga förändra sig

Att våga förändra. Jag är extra glad att Sara Rönne, som driver kanalen Träningsglädje, bjöd in mig för att vi tillsammans skulle prata på temat förändring. Anledningen var att jag kommenterat på Facebook att “all förändring behöver utgå från glädje”. Och det är också så den här bloggen skrivs, på temat hållbarhet. Så – lyssna gärna på det senaste avsnittet med Träningsglädje Talks, som kommer ut den 4 september. Där fick jag utrymme att tala hållbarhet, förändring och hur jag tror konsumenten är funtad.

Att våga förändra handlar om att våga försöka.

Jag har förändrat rätt mycket i mina år. Roliga förändringar och en del måste-förändringar.

Efter 4 års sömnlöshet (no kidding, all serious stuff) blev liksom det den enda vägen framåt: förändring. Jag fick radikalt förändra från grunden. Ibland är jag osäker på om den gamla Emilia finns där, men jag vet att det finns en kärna som är väldigt mycket jag, den försvinner aldrig. När jag var på botten så handlade det mesta om överlevnad, och all typ av förändring kändes omöjlig.

att våga förändra sig

Men. Att våga förändra är att våga försöka. Med babysteps så lyckades jag ändå. Små, små, nästa omärkbara steg. Det kan vara så enkelt som ett djupare andetag, som en suck av påhittad lättnad. Jag var tvungen att fånga något. Vad som helst. Det första handlade om att fixa sömnen. Det andra handlade om att klara av någon form av arbete. Det tredje om att starta eget företag. Det fjärde om att gå länge i terapi. Grejen med förändring är två saker, sett till min erfarenhetsbas:

1. Våga.

2. Agera.

att våga förändra sig

Och sen kan vi prata om misslyckanden. Vi kan prata om att man, som Sara också uttrycker det, får ändra sig. Tidigare har jag alltid varit perfekt i mitt sätt att resonera om saker. Kunde allt. Visste allt. Men det var ju egentligen en rädsla för att ha fel, för att misslyckas. Så gör jag inte idag. Därför jag upptäckte att det tar en väldig massa energi att vara perfekt på det sättet.

Anekdot om misslyckanden.

Jag läste en bok om lean och fick för mig att vi skulle effektivisera med 6 veckors meny med tillhörande inköpslistor. Jag gjorde grovjobbet och skrev ihop allt i ett ex   celblad. Om vi använder listan idag? Nej. Det gör vi inte. För att vi arbetar oss bort från allt som är matsvinn, vilket gör att man ibland får laga mat på volley. Du kan läsa mer om mitt matsvinnsprojekt här.

Är det bra att våga förändra?

Det beror på sammanhanget. Vi behöver inte förändra oss alls, om det inte fyller en faktisk funktion som är viktig för oss. Jag kan tycka det är något vackert i det beständiga. Och ett värde i det också. Men jag kan också uppskatta förändring rent upplevelsemässigt. Jag tror vi alla är olika, och vi ska definitivt inte kika på grannen hur hen gör. Våga är bra. Förändra kan vara bra. Det finns en psykologiprofessor som resonerar kring att inte förändra sig (länk till SvD).

Jag har skrivit på temat förr:

Vad kan man göra på 12 minuter? Om att förändra sig själv
1:a januari. Förändring börjar med “varför”
Förändra sitt liv? Finjustera!

att våga förändra sig

Förändrar du något? Berätta!

Vad kan man göra på 12 minuter? Om att förändra sig själv

forandra sig sjalv hitta svar i naturen

Ditt livs största experiment är förmodligen slutsatserna av hur du fungerar. Har ni tänkt på att livet kan verka både kort och långt samtidigt? Det där med att förändra sig – kanske inte alltid viktigt?

Igår kväll kom det upp ett minne från när jag handlade på vår lilla Konsum där jag växte upp. Och reaktionen? “Är det verkligen jag som har upplevt just det jag minns?”. Det kändes så främmande. Och jag förstod samtidigt att jag har gjort så många olika inre resor att det inte alls är konstigt att mina egna minnen känns…. främmande.

>>Ni kanske minns Fånga Mig Själv.

förändra sig själv Emilia Arvidsson

Nästa år fyller jag 39 år, men ålder har aldrig varit en issue. Jag bryter ändå alla normer, så why bother? Men det som på sistone cirkulerat uppe i hjärnkontoret är temat förändring. Att när man förändras mycket under kort tid, så är det som att vissa delar inte hänger med. Man laggar helt enkelt. Svårt att förklara, men det är nästan som att reagera på dubbla sätt, där inget är rätt eller fel. Det jag tror ska lösa den känslan är att landa lite mer. Lite djupare. Skapa utrymme för reflektion, men utan att förändras mer än så här, just nu.

förändra sig själv hitta svar i naturen 2

Känslan inför att förändra sig själv? Berätta gärna i kommentarerna.

Titeln: vad kan man göra på 12 minuter hänvisar till det faktum att jag ständigt effektiviserar. När Lilleman tittar på en av sina favoriter Bing på SVT Play så vet jag att jag har 12 minuter tillgodo. Hänga tvätten? Läsa något? Svänga ihop? Vet ni, det är verkligen ett tecken på vår tid. Sitt ner mänska. Bara sitt.

>>För rätt länge sen skrev jag Förändring? Mina fem områden just nu. Lista dina!

Det märks att förändring länge varit viktigt för mig. Men just nu, nej. Jag behöver kunna navigera i allt det nya. Jag tror att det bland annat är därför som maj månad var svår för mig. I april avslutade jag min terapi som pågått länge, och sen var det dags att liksom vara själv med mina tankar. Dessutom hade våren varit extrem, på olika sätt. Så jag damp ner i hålet. Vissa dagar visste jag inte ens hur jag skulle fixa lämning till förskolan. På den nivån. Men jag är med i matchen på ett annat sätt nu. Vaka. Vänta ut. Skratta ändå. Le ändå. Vara ändå. Ni vet.

Imorgon är jag glad.

Några dagar. En vecka kanske? Jag sprang in i mörkret – det sög in mig likt ett svart hål. Men jag gav det en match. Jag är inte starkare än min senaste natts sömn. Skillnaden? Jag är inte rädd lika länge. Erfarenheten är min styrka!

14 dagar sedan: Jag är baske mig beslutsam. Den gångna veckan smakade surt i själen. Och jag blev uppriktigt rädd. Det är som att stå helt naken, utan filter och höra sig själv viska: “inte igen”. Och jag överraskas av svaret: “nej, inte igen”. Jag talar om den där ångesten, som jag delvis tål väldigt bra. Som jag gått i terapi för. Som jag förstått är lika mycket drivkraft som smärta.

7 dagar sen: jag fixar det. Jag fixade det. I fix me. Jag la till 45 minuter promenad i rask takt per dag + yoga och det funkar. Det betyder att jag fortsätter. Jag minns känslan av rullgardin, tung kropp, tungt sinne. En millimeter hopplöshet. 100 meter beslutsamhet.

Idag: Jag har tyckt det varit svårt att skriva när jag är i en fas av återhämtning. Lagen är: minsta möjliga ansträngning och ett stort fokus på just de två sakerna som förmodligen är hälsa med stort H för mig. Att röra på mig och att yoga. Enkelt, men så svårt? Nja. Enkelt. Det är ett val bland många andra, och jag säger ja till det. Om val förresten – lyssna på Träningsglädje TALKS nya säsong, där Sara Rönne bland annat talar om vikten att välja.

 Nu blir livet så här: att imorgon är jag glad.

Det här var från i måndags. Jag träffade en av mina bästa vänner. Och även om jag var lite tung till sinnes så fick vi en bra dag ihop. Ett sätt att bryta negativa tankar är att faktiskt umgås. Och vi körde med appen Karma, fick en gofika för halva priset. WIN!

 

Om du undrar varför det blir så här – läs gärna inlägget #Utmattad – det finns anledning att skriva eller också Att vara utmattad & driven. Samtidigt.

Hoppas att ni har en fin helg!

Emilia

Reflektionstid – ytterligare någonting som vi måste lägga till?

Reflektionstid 2

Att tänka efter. Marinera något. Lyfta blicken, fast inåt. Jag förstår plötsligt att jag inte reflekterar särskilt ofta.* På ett riktat sätt gör jag det i bloggen. Men sällan ensam. I samtal med mig själv. Istället produceras statusuppdateringar i rasande takt. Begränsat antal tecken. Begränsad reflektionstid.

Därför vill jag addera reflektionstid.

Det kanske är läskigt, det där med att ta ett steg tillbaka. När vi reflekterar är det lite av en sanningens minut – är jag på rätt plats? Gör jag rätt saker? Mår jag bra? Där utanför springer vi snabbt, från uppdrag till uppdrag, med vardagsbestyr som kräver vår uppmärksamhet.

Jag inser själv hur det är fatt med min egen återhämtning. I ett svagt ögonblick blev jag varse om att jag återhämtar mig mindre än 30 minuter per dag just nu. Och det är inte så jag vill ha det. Det är inte ens så jag kan ha det. Sorry, men jag har gjort den här resan flera gånger, och kan liksom inte “välja” återhämtning, utan det är nästintill inristat i mitt DNA.

Sen är vi kanske inte alltid sanna mot oss själva. Jag tänker mig lögner som riktar sig inåt – och då behöver magkänslan få lite mer utrymme. Känns det rätt? Sanning kan vara svårt ibland.

Sen tror jag också att reflektion kan innebära lite lugn och frid, och det kan man aldrig ha för mycket av. En rätt hög motivationsfaktor på den, om man heter Emilia.

reflektionstid 1

När ska man hinna reflektera?

Denna ständiga fråga kring “när”. I fallet reflektion kan det behövas riktade stunder. Även om vi har möjlighet att reflektera precis när vi vill (om du har huvudet med dig) så finns det som bekant väldigt mycket annat som stör. Som sociala medier. Som mailen. Som inköpslistan. Som film. Som samtal. Som stress. Som precis allt det där som stavas livet är. Men jag tänker att vi behöver reflektera lika mycket som vi behöver äta mat och borsta tänderna.

Jag vet, helt ärligt, inte om den här stunden av reflektions-craving kommer att hålla i sig, men jag hoppas det. Det känns viktigt.

* kommer på mig själv säga: om det är något jag har gjort, så är det att reflektera. De senaste 4 åren har jag gått i samtal och vridit och vänt på det mesta. Men det är ensam-reflektionen som jag vill komma åt.

Att öppna för något nytt.

personlig utveckling övningar 1

Jag har länge arbetat med hälsa, då i termer av skrivet material och artiklar. Jag jobbar sedan några år tillbaka med Allt för hälsan, där jag skapar program och modererar scenen Pratbubblan. Men, så fick jag chansen att göra något helt nytt. Och det har varit viktigt för mig. Jag berättar varför.

Jag blev kontaktad för ett arbete med Fotomässan och Explore, som går samma helg (9-11 mars) vilket har varit så spännande. Arbetet är enkelt att utföra och jag får prata med människor som jag vanligtvis inte har kontakt med.

Det bästa: jag lär mig hela tiden något nytt.

Det kan vara i termer av “mässpråk” (där jag har hyfsad koll eftersom jag har Allt för hälsan i min högerhand) men också: fototugget och exploretugget. Det pratas vandring, expeditioner, äventyr, galor, erfarenheter, utmaningar, upplevelser, livet osv. Det är nya kameror som är på ingång (fatta den världen är ju så häftig, vilket jag visste lite om innan då följer Golden Hour på Youtube med bland annat Elin Kero).

personlig utveckling övningar 1

Det händer något i oss när vi får testa något nytt. Det är som att delar av hjärnan får ny input, där både inspiration och utmaning ger oss lite extra glöd och energi, under förutsättning att vi tycker det är roligt.

Att göra något nytt – det här har jag noterat.

⇒ Jag får ett intresse för nya områden: framför allt att lära mig mer om foto. Och också: besöka naturnära platser i Sverige.

⇒ Jag får se praktiska exempel på vad foto kan innebära – och även vad äventyr kan betyda. Ett nytt språk växer fram.

⇒ Människor. Det är så speciellt att få höra om människors passion och hur de gör för att leva sin dröm. Jag blev särskilt inspirerad av Elisabeth Toll och hur hon fann fotograferingen som sin främsta livsenergi (länk till Fotomässan, där jag skrivit en intervju med henne). Elisabeth vann nyligen Årets Fotograf hos Elle.

⇒ Att göra något nytt, något annat, gör också att modet växer inom oss – vad är jag kapabel till? Vilka intressen har jag, utöver de som redan finns där? Hur går jag vidare?

personlig utveckling övningar 1

Har du gjort något som du inte brukar? Berätta gärna!

Många av mina favoritinlägg hos andra handlar just om utveckling – läs till exempel vad Katta på Bucketlife ska göra under 2018!

Ps. Du missade väl inte mitt inlägg om Näringsrik Tid – där jag skriver om hur jag hittar närvaro?

Saker jag har dille på just nu.

att utvecklas och använda naturen 2

Att jag har mycket uppe på hjärnkontoret är liksom ingen nyhet. Så har det alltid varit, och så kommer det alltid att vara. Det är en gåva, och förbannelse. Det är jag, och det är allt jag vill vara. Men jag vill samla mig nu, och se vem jag är just nu. Igår skrev jag ett inlägg på Instagram, om hur jag omvärderar min egen identitet just nu. Det är lite som att få en för tidig julklapp. Apropå det, du missade väl inte min lista på vad jag inte önskar mig i jul?

Bilderna är från en utflykt i Tyresta, där min man Christofer Lind tagit bilderna.

Så här kommer jag. I dille-format.

att utvecklas 2

Spetskål.

Alla dagar i veckan. Jag strimlar den fint, och fräser den i lite olivolja, blandar i peppar och dijonsenap. Så. Gott. Vet ni: jag har varit frisk hela hösten och jag tror tricket stavas spetskål. Jag äter det till allt.

Utveckling.

Sara Rönne – Träningsglädje skrev nyligen ett inlägg där hon skriver om hur hon adderar utveckling i allt hon gör – oavsett om det är bloggen eller på annat jobb. Hur jag resonerar kring utveckling? Att det både kan vara högt och lågt. Det kan vara något så enkelt som att lära sig något, men det kan också handla om hur vi hanterar saker uppe i huvudet. Just nu läser jag en bok av Petra Brask, om tid, som jag verkligen vill använda i verkligheten. Ni vet när man läser en bok, men glömmer att praktisera? Så jag vill förstås göra något av inspirationen! (jag kommer dela med mig av några guldkorn från läsandet när jag är klar).

Tack också Sara och Angeliqa för en fika av rang igår – ni är liksom väldigt härliga att hänga med, och jag uppskattar hur ni tar outdoorupplevelsen, och delar den med världen. Grattis Angeliqa till succé den senaste tiden, där prisregn smattrar likt regnet utanför mitt fönster. Läs också hur hon möter Maria Strömberg Bååth. Och Saras senaste samarbete med Actimel känns roligt att få följa – kika på den senaste filmen som hon har gjort tillsammans med Louise Forslycke Garbergs.

Du följer mig här!

att utvecklas enemilia

Tydlighet.

Kan detta vara på en dille-lista? Ja, det kan det. Nu när jag är totalt öppen om min ångest, min resa osv. så har jag landat i att tydlighet är starkt kopplat till hälsa. Det var därför så befriande när jag var på nykundsmöte i förra veckan, där personen jag träffade både visade upp sin planering och uttryckligen sa att “tydlighet” var hennes melodi. Mitt svar var: “you had me at excel”.

För jag kan tänka mig att många av er har upplevt otydlighet, som sedan omvandlas till ett obehag i magtrakten, där man inte riktigt vet vad som förväntas av en, eller hur? It´s a no no. Jag har därför länge jobbat med tydlighet – men vet ni, det finns ett område där jag behöver förbättra mig: och det är hemma. Vi slår på volley här, men nu när det är många saker som ska fungera på hemmaplan (vardagsmatematik på hög nivå) så behöver jag våga (ja, ni läste rätt) ta upp förväntningar, planera och allt det där som gör att vi som familj kan må bra.

Tanken på att jobba i en tankesmedja.

Det är inget nytt egentligen – men jag sa senast igår till maken: jag tror jag vill bli affärsutvecklare. Och det ligger något i att få använda mina idéer i ett yrkessammanhang. Att inte vara lika operativ som jag är nu. Som man tänker, blir det. Balanserat förstås, eftersom tankeverksamhet behöver utrymme och frihet, för att ge de bästa idéerna. Frilans? Ja tack!

Om man då bortser från min totala dille på spetskål, är det tanken att utvecklas som ger mig mest go! just nu. Läsa, lära, praktisera osv.

utvecklas och använda naturen

Att utvecklas – vilka är dina tankar?

 

Older Posts »