Shop til’ you drop, av Patrik Wincent. Jag läser boken eftersom jag är intresserad av vad som kan ligga bakom ett shoppingmissbruk. Särskilt intressant eftersom jag leder köpstoppsmånader på Facebook. Och för att jag helt enkelt är nyfiken. För mig har det varit lätt att vara shoppingfri i snart tre år – men hur är det för andra?
Varför missbruka shopping?
Boken ger oss kunskap kring vilka mekanismer som ligger bakom shopping, hur vi fungerar och vad vår hjärna går igång på. En ekvation som inte är särskilt konstig – shopping är den bästa kicken för ditt belöningssystem. Men långvarig lycka? Nja.
Jag får också förståelsen för kopplingen mellan ångest och shopping – man shoppar för att lindra. Det finns också ett lidande som kan uppkomma vid den här typen av missbruk. Det påverkar dessutom ekonomi och relationer. Att olika typer av problem kan gömma sig bakom ett shoppingmissbruk är också tydligt. Det jag också tycker mig skönja är författarens uppriktiga intention att vilja hjälpa läsaren till att bryta ett dåligt beteende, utan att skambelägga eller strössla med pekpinnar. Det jag fastnade för var också reflektionen kring att vi alla är olika, och därför kan det vara svårt för gemene man att förstå hur någon shoppingmissbrukar, “det är väl bara att“.
Undrar du om mina shoppingfria år, läs här om shoppingfritt 2018.
Shoppingmissbruk – olika aspekter
Du kanske undrar om du faktiskt missbrukar shopping? I boken kan vi läsa om Olika typer av shoppingmissbrukare. Till exempel fyndshopparen, nätshopparen eller samlaren. Detta var nytt för mig – jag har alltid tänkt: shopping som shopping.
Sammanfattningsvis: Patrik Wincent har dissekerat fenomenet shopping, ur alla vinklar. Boken har som fokus att hjälpa genom att belysa, reflektera och ge konkreta tips på hur man kan gå tillväga. Personligen är jag glad att Patrik också, liksom jag själv, är kritisk till fenomenet shopping som sådant. Att vi väljer en aktivitet som har mycket lite att göra med långsiktig lycka. Att vi jobbar och sliter för att sedan bränna pengarna.
För det vi också gör att är tacka nej till annat. Hur menar jag? Jo, om du köper kläder för 3000 kronor, tackar du samtidigt nej till ledig tid, härliga upplevelser eller något annat som du kan få för 3000 kronor. Jag vet att jag pekar med hela handen här, men jag vill mest belysa vad vi gör med vår tid och våra resurser. Jag vill hellre att Sverige satsar på vackra naturområden och lekparker för barn istället för att smälla upp nya köpcentrum.
Givetvis är det så vi har byggt vår samhälle och vår ekonomi. Men samtidigt: hur mår genomsnittssvensken? Hur belånade är vi på grund av shopping? Starka krafter vill åt din plånbok, och hur ska du värja dig?
Tack för att ni läser
Emilia