Ni som följer mig vet att jag är en allätare av träning. Blandar hejvilt. Bitvis är jag en periodare (som när jag bara tränade Soma Moves) och ibland får jag för mig att jag ska satsa på att bygga kroppen i gymmet med program och hela köret.
Men nu vet jag vad jag egentligen vill. Jag vill träna skiten ur mig och att pulsen får sig en ordentlig utmaning.
Nej, det har inte med någon självattack att göra. Utan det är självkärlek i dess renaste form. Jag ger mig och kroppen det den behöver just nu.
För när man ska göra två minuters burpees och hjärtat pumpar på, då mår jag som bäst. Ungefär som att gå i koloniträdgården här i närheten av mitt hem. Eller som att få tröst för att någon har överträtt gränser.
Passet jag gärna går på just nu heter Grit Strength. Rekommendationen är att lägga på vikter på en stång som motsvarar 30-50 % av ens egen vikt. Jag gör min egen version och lägger på ca 15 kilo. Räcker gott och väl. För mig handlar det om att det ska vara tungt, men undviker risken för skador. Teknik blir viktigare.
