Det är måndag igen och jag håller på att slutföra en workshop som jag ska hålla på torsdag. Jag hoppas att deltagarna kommer gilla innehållet. I stora drag kommer den att handla om mikrovanor, där jag läst den här boken för att få underlag. Den handlar om att skaffa sig nya vanor, med hjälp av mikrovanor som du kopplar samman med redan befintliga sådana. Till exempel: Du borstar tänderna varje dag, satsa på tandtråd efteråt. Smyg in en tand i taget, så bäddar det för långsiktig användning av tandtråd. Platsen (badrummet) och frekvensen (1-2 gånger per dag) är desamma som tandborstningen, och det ska underlätta det hela. Själv har jag ett hopprep synligt i köket. När jag kokar tevatten eller gör något annat som bara tar en till två, tre minuter: då passar jag på att hoppa lite grann!
I det här inlägget tänkte jag berätta om 5 saker jag vill. Du får gärna haka på och skriva i kommentarerna!
Mina 5 “jag vill”
#1 Jag vill fortsätta med min yoga. Just nu har jag lärt mig ett flöde utantill, med Milla Floryd på appen Yogobe. Programmet heter ryggkärlek. Den sitter som en smäck!
#2 Se nästa avsnitt av Hårt väder med David Batra – har du sett den? Den om hetta i Death Valley var stark att se på. Och ändå bor människor på platsen, trots den otroliga värmen. Den om kyla var också spännande, för det var nästan så att jag kände kylan genom tv-rutan.
#3 Träffa mina systrar, imorgon kommer M hit, vi ska promenera, kanske bada och sen äta lunch!
#4 Hitta lugnet vid meditation. Jag har haft lite svårt att stanna upp, så det blir till att öva <3
#5 Fortsätta att bada kallt! Senast i lördags, det var magiskt! Här en bild från den gången 🙂
Sluta med “jag borde” – hur gör man? Jag har börjat med en ny kalenderrutin. Varför? Jag har svårt att bestämma mig. Jag ser allt som behöver göras men istället för motivation känner jag stagnation. Och så kan jag inte ha det, eller hur? Så jag har börjat planera i en fysisk kalender, där jag lägger in sådant som behöver göras. Högt och lågt, smått som stort.
När hösten kommer så lever vår lönn här utanför high chaparall, det vill säga: tappar alla löven. Och det kan leda till att någon halkar om det vill sig illa. Och så ser jag löven och tänker: “Vi borde….”. Den tanken dränerar lite. Och är det inte lönnen så finns det annat som resulterar i “vi borde”. Så denna vecka har jag skrivit in “kratta löv och plocka upp ruttna äpplen” i min kalender. Tisdag är det idag, så ja! Dags att få upp löven. Så. Resultatet: jag ser det som behöver göras men kopplar ihop min tanke med min kalender: “japp, det stämmer, det är fullt med löv, men strunta i det, för planeringen säger “tisdag””. Befriande och medan du lever på kan du fylla på lite lagom i kalendern, om du lägger märke till surdegar eller annat som behöver åtgärdas.
Förra veckan skrev jag in lite gott och blandat i min mörkgröna kalender: jobbmässigt förberedde jag mig inför Ekodagen i Halmstad (du kanske vill komma?) där jag föreläser med Klimatglädje på lördag. Det var matplanering här hemma och att handla, en av de viktigaste sakerna för mig, jag har skrivit om det bland annat här. Kratta löv och äppelinsamling (redan en klassiker hos mig med andra ord), svara på några mail och börja så smått förbereda mig inför en workshop jag håller för ett företag i november. Sen var det orientering på torsdagen med lilleman. Men vet du, jag strök också en hel del förra veckan, flyttade fram saker som inte absolut kräver exekutiv handling. Givetvis skriver jag med blyerts i kalendern för att kunna sudda ut. Viktigt!
Varför jag stryker/skjuter fram i kalendern? Det beror alldeles på, men det handlar om självrespekt. Mående och så. Ork. Tid. Lust. Olust. Trötthet. Pigghet.
Berätta gärna hur du gör i kommentarerna!
En annan övning på temat: sluta med “jag borde”
Jag pratade med en person om det faktum att slöscrollande på mobil och dator gör mig trött och utmattad. Och att det ofta känns meningslöst. Och att jag egentligen inte förstår poängen att stressa upp mig för vad alla andra gör eller inte gör. Liksom på automatik. Hur jag funderar på min hjärna, vad som händer med den när den hela tiden utsätts för intryck. Som svar fick jag, bland annat, att noll personer skriver exakt vad hela livet innehåller, utan det som syns är en liten skärva av något. Och det svaret är ju såklart sant och något som jag vet om. Så ett sätt att sluta mata på med “jag borde xx” efter att ha scrollat är helt enkelt att låta skärmarna vara och bestämma sig för vad man vill med sitt scrollande. Jag insåg att bloggen känns som ett meningsfullt ställe att lägga en del av min tid på. Även att posta i Köpfritt-gruppen på Facebook känns fint eftersom vi där har en gemensam utmaning under hösten (köpstopp oktober-december 2022). Så eget material: absolut, det är en del av mig. Men att planlöst scrolla runt känns onekligen onödigt. Jag blir inte inspirerad och jag blir trött. Vad tänker du om det?
Jag tittar ibland på avsnitt på en Youtube-kanal, som är på engelska. Hon har en mjuk ton och vackra bilder. Det ger mig lite andrum och sår frön till kreativitet.
Få vardagen att fungera? Nej, ni kommer inte få ett inlägg på temat städning. Där är jag inte en vinnarskalle. Men jag kan berätta om andra saker som ger mig möjlighet att känna mig trygg. Så nu får ni följa med på sådant som rör sig uppe på hjärnkontoret.
Mina tre viktigaste vadå? Få vardagen att fungera
Maten. Jag kan inte nog poängtera vikten av att planera matinköp och matlagning. För mig gör det hela skillnaden. Vi veckoplanerar en gång i veckan och eftersom jag numera inte äter rött kött eller kyckling så är det jag som håller i pennan när vi skriver ner veckans meny. I samma veva gör vi någon form av rensning i kyl och frys (frysen går otroligt långsamt att rensa men vem är perfekt liksom?) för att hålla koll på matsvinnet (som vi alltså inte vill ha alls, men sjutton gubbar, 17 kilo per svensk slängs varje år. 40 måltider till spillo, den känns onödig). Att göra veckans meny, med tillhörande inköpslista tar cirka 10 minuter. Förstår du hur lite tid du investerar för att slippa stressen? Väl värt.
Helgen. Av olika anledningar (det är knappt så att jag själv har koll) är jag en riktigt seg morgonmänniska nuförtiden. Alltså på riktigt. Har jag inget planerat så ligger jag där med mitt tyngdtäcke. Det är först när maken kommer upp med kaffet som jag vänder mig lite åt vänster håll och sträcker ut handen och tar den första sippen. Och sen då? Jag blir rastlös av att inte ha en konkret planering (jag hoppas att min man läser det här!). Jag behöver veta vad dagen ska innehålla. Och det är lite tricky när det finns tre viljor att ta hänsyn till. Jag vill ju gärna komma ut och gärna utomhus någon annanstans än här hemma. Helgen som var nu nyss blev en höjdare. Jag kollade upp bussen till Hellasgården och lite om det kan du läsa om här. Det blev en fin utflykt där vi övade på att läsa karta och hitta oss fram. Solen var med oss och vi hittade även lite blåbär och lingon i skogen.
Motionen. Alltså jag är väldigt snäll mot mig själv. Jag kan verkligen längta efter endorfinpåslag men näe, just nu är det promenader som gäller. Lite raskt sådär. Men jag har också upptäckt en sport som går att göra hemma och det fina med den sporten är: du blir andfådd på ett kick! Yes, jag pratar om att hoppa hopprep i köket! Min svärmor lämnade ett hopprep efter sig och jag hoppar friskt. Målet, lite modigt förstås, är att komma upp i tusen hopp om dagen. Idag kom jag upp i 300 hopp, plus en promenad på det. Och lite kvällspokemon med grabbarna och några kompisar. Jag kan konstatera att jag har rört på mig. Mer tack!
Har du några tresaker som du vill dela med dig av för att få vardagen att fungera? Kommentera gärna 🙂
Jag tvekade att skriva det här inlägget – för visst är vi lite trötta på nyheter om inflation, energikris och stigande priser överlag? Så min utmaning blir att försöka skriva lite peppigt och inspirerande – hjälp mig gärna! Kanske har du något exempel som inte bara handlar om acceptans, utan om glädje?
Det jag kan konstatera är: jag har haft köpstopp så länge att bistrare tider blir inte någon större skillnad, förutom att maten är dyrare och vi är mer noggranna med elanvändningen. Vi planerar utifrån erbjudanden i butik och har också börjat handla mer i en annan matbutik, vilket har varit en rolig resa för nu känner jag mig hemma på Lidl. Vissa inköp görs fortfarande i vår lokala Hemköp, men inte i lika stor utsträckning som tidigare. Vi har försökt att sätta en budget för varje vecka, men det varierar väldigt. Vår tanke är att handla för cirka 1500 kr per vecka. Samtidigt är maten inget jag eller min man vill snåla på, men vi försöker ta smarta beslut så att det inte flyger iväg. Jag slutade med kött och kyckling för några veckor sedan och äter mestadels vegetariskt och fisk ibland. Det gör att den matdelen som jag står för torde ha minskat i pengaomfång. Sen äter vi mycket frukt och grönt och det ser jag som en självklar del i vår matvardag, bara att vi nu försöker välja sådant som har bra pris för veckan.
Vi har turen att ha fjärrvärme (peppar peppar, sådant kan ju förändras även där) och använder hushållselen sparsamt. På tre månader blev det 717 kilowattimmar, vilket snittar på en årsförbrukning på 2868 kilowattimmar. När jag skrev boken Klimatglädje gjorde jag många olika små förändringar hemma, för att dra ner på användningen. Då landade vi på 3500 kilowattimmar per år. Så någonstans verkar vi ha blivit ännu bättre på att snåla. Min devis är att den bästa kilowattimmen är den som inte används, vilket inte gillas av alla (har fått bassningar på Facebook), men jag står fast vid det. Det går att göra enkla förändringar, så varför inte? Att låta elen “läcka” känns onödigt, särskilt under bistrare ekonomiska tider.
Annars då? Jag har börjat sälja av en del saker hemma, en tusenlapp har jag fått in ungefär. Det vi samlar till just nu är simlektioner för lilleman och de kostar en del. Vill bli bättre på att lägga upp saker och få iväg dem. Bland annat hade jag en fin Haglöfs-tröja hemma som jag inte använder då jag tyckte den kändes lite för tajt. En dag senare och den kom iväg till en tjej i Norrtälje. Det kändes bra!
Vi har inte jättedyra hobbys, i alla fall inte jag. Lilleman har orienteringen så där har vi införskaffat skor (nyskick begagnade) och en pannlampa (ny). Han växer såklart fortfarande så vissa klädinköp och skor behöver köpas (begagnat). Vi tog bussen idag till Hellasgården och gick förra torsdagens träningsrunda (som vi hade i klubben där vi är medlemmar) för att lära oss att läsa karta bättre, det var kul och fint väder. Med oss hade vi egen fika och varm choklad. En kompass och karta. Bussen kostar en liten slant men å andra sidan har vi ingen bil att betala för. Jag vet inte om jag har bloggat om det, men vi sålde bilen förra sommaren, strax innan priserna på bensin skenade iväg.
Det är bistrare tider. Det jag tycker är mest obehagligt är inte bistrare ekonomiska tider (även om jag förstås också oroar mig ibland) utan krig, förstörelse och otrygghet får mig på fall. Jag önskar så att världen såg lite bättre ut, även om jag vet att mycket gott också görs.
Hoppas att du har en fin helg. Har du förändrat något den senaste tiden på grund av nya tider? Berätta gärna!
I somras körde vi juni-augusti och det var härligt att följa era köpstopp. Den effekt jag tycker mig se är följande: att vi blir mer medvetna och backar ett steg innan köpbeslut. Ett av målen med gruppen är att ni ska få just det: ökad medvetenhet. Jag vet att höstens utmaning är extra speciell: många av oss behöver ha köpstopp för att klara ekonomin. Inflation, matpriser, räntor – ja, listan kan göras lång. Men jag hoppas att vi kan göra detta för att vi vill. Att vi låter oss styras av glädje.
Starten går imorgon 1 oktober och jag kommer då också att hålla en live på kvällen på Facebook, direkt i gruppen Köpfritt 2022 (fd 2021).
Så kan du förbereda dig: bestäm dig för vad som ska ingå i ditt köpstopp – jag kommer ha stopp för nya saker, hudvård, kläder och äta ute max två gånger i veckan. Tidigare har jag haft den “fria hundralappen” – den innebär att du har en liten lucka att handla för utan att skapa dåligt samvete. På tre månader innebär det 300 kronor sammantaget.
Hur gör vi med julklappar då? Vi kommer ha en live på det temat lite senare när det närmar sig!
Under #köpfritthöst2022 kommer jag använda gruppen på Facebook som kommunikationsplattform och ställa reflektionsfrågor. Hoppas att vi ses “där”.
Som några av er kanske redan vet så har vi inte jättemånga aktiviteter på eftermiddagarna, utan vi har en rutin med egen kvällspromenad på cirka en timme. Jag är lite rabiat på den punkten: att röra på sig är viktigt. Och jag älskar att det finns aktiviteter för barn och vuxna i kommunen, olika sporter och andra roliga saker man kan göra, men saknar enkelheten, att det inte ska vara för mycket prestation. Och vi har valt två saker: simning (som först börjar i november, vi var sena på bollen men står i kö för privatlektioner innan dess) och orientering. Orienteringen har varit vid Rudan, men då har vi inte varit så många, utan max 2-4 personer plus tränare. Denna vecka som är nu blir det ingen torsdagsträning och jag började klura lite på hur vi skulle kunna ta oss till Hellasgården, där det finns tisdagsträningar kl 18.00. Och jag hade verkligen turen på min sida, då tränaren erbjöd samåkning till och från Hellasgården. Sådan lyx alltså. För det går nämligen inga bra bussar på kvällen tillbaka hem till oss.
Så vi tog oss till Hellasgården – och det blev ett riktigt skogsäventyr. Vi fick en egen karta med stigar utritade och nivån var gul. Tränaren sa att vi gör i vår egen takt, jag och lilleman. Vi har förut alltid haft någon med oss, men nu var det vi två mot världen. Det började lite darrigt då jag inte riktigt visste hur vi skulle hitta till starten – trots karta och kompass så var detta en ny terräng för oss. Men, det gick bra, vi kom till starten och sen fortsatte vi till kontroll 1. Den var lite klurig då vi skulle upp på en höjd, men vi klättrade på och hittade kontrollen. 2:an var svårare. Vi gick runt en del men till slut lyckades vi hitta den och det kändes som en riktig seger. Lilleman var också med och tittade på kartan och vi samarbetade bra. Sen hittade vi 3,4 och 5, men sen blev det så pass mörkt att vi bestämde oss för att ta oss tillbaka. Jag orienterade mig utifrån var vattnet låg och till slut fick vi syn på fönster som lyste: klubbstugan i sikte!
Så. Då har vi testat och springa själva och testat att springa i mörker. Det var kul! Sen får man öva upp sitt tålamod när man inte hittar kontrollen på en gång och inte tänka för långt fram. Jättetrevligt att socialisera med de andra orienterarna på fikat efteråt.
Här en bild från när jag och min vän Sven promenerade till min sjö som jag har i närheten av oss <3 Mörker som kan vara så vackert!
