Posts in "Hållbar livsstil" category / Page 2

Mobilen, boken och webben – min vardag just nu.

Ibland vaknar jag och börjar pilla på mobilen, det första jag gör. Ja, det blir så. Men jag vill gärna att innehållet ska vara lite härligt. Idag hittade jag en mysig video på Youtube och fick vakna mjukt. Och dagen blev bra: sökte några uppdrag, skrev ihop en planering för ett än så länge hemligt projekt (LOVAR berätta längre fram) och inte minst: åt en god lunch + fika på Lilla Caféet på Söder. Jag har saknat min frilansvardag och nu är den tillbaka, om än i lite ny tappning.

När jag inte skriver, så är jag här.

Det som också är mysigt är att läsa böcker innan man somnar. Just nu hänger boken Klubben (Matilda Voss Gustavsson) på mitt nattduksbord, den är creepy och välskriven. Jag har inte kommit så långt än, men den drar in en i berättelsen. Här kan du läsa mer om boken.

Ute blåser det. Jag längtar efter den där koppen te och en tidig kväll. Det är lite andra tider nu, jag trevar mig fram, du vet, den där eviga jakten efter svaret. Och frågan? Jo: “vad ska jag bli när jag blir stor”. Jag vet ju att klimatkommunikation intresserar mig och det skulle ju kunna innebära så många olika saker. Och det gör mig glad! Sen behöver jag ge mig själv en klapp på axeln med anledning av….tadaa: min nya företagswebb!

Företagswebb är bra. Natur är också mycket bra, om inte bättre 🙂

Jag hade ett samtal häromdagen, inte bara med en person utan med flera. Om hur trötta vi är men också hur trötta vi blir av det som kallas för “ett normalt liv”. Ja, alltså det där ekorrhjulet. Allt det där som snurrar, ja även andras ekorrhjul kan stressa en. Mitt eget är förmodligen en light-version men i och med att vi faktiskt påverkas av vår samtid, så går det inte att inte reagera. I det ena samtalet blev jag också varse om en sak till: det är så himla mycket därute som inte är anpassat för att leva ett mer hållbart liv. Det är liksom ramar och osynliga regler som gör att man dras med i karusellen. Man kan bli trött för mindre.

3 klimatpärlor just nu: Reformaten, Våra barns klimat och…

Vet du, det finns så mycket i klimatfrågan som är intressant. Frågan är var man ska börja, eftersom den faktiskt sträcker sig långt. Allt vi gör, går att koppla till klimatet. Jag tänkte plocka tre klimatpärlor och ge dem till dig!

Reformaten – en katalysator som vill kraftansamla

För bara någon månad sen upptäckte jag Facebook-gruppen Reformaten. Lite enkelt uttryckt vill de förändra matsystemet, från jord till bord.

reformaten

Reformaten lanserade akutkonferensen Låt inte maten tysta mun, som jag deltog i. Många talare på plats, och här är några av de saker som jag tar med mig:

  1. Elin Röös, forskare SLU, hade tre svar på hur vi ska röra oss mot hållbarhet: produktionsförbättringar, konsumtionsförändringar och matsvinn. Det vill säga: hur vi producerar maten är starkt kopplat till exempelvis användning av fossila bränslen. Samtidigt pekade hon på att lantbrukare många gånger inte har det ekonomiska utrymmet att göra klimatsmarta investeringar. Konsumtionsförändringar: vad du och jag har på tallriken avgör miljöavtrycket, vi behöver äta en större andel växtbaserad mat. Matsvinn: well, du vet alldeles säkert vad det handlar om: minska! Elin pekade också på att lösningar kan samexistera och att vi ska prata med varandra, inte debattera.
    PS. Jag intervjuade också Elin Röös i min bok!
  2. Katarina Luhr, miljö- och klimatborgarråd i Stockholms Stad, gav exempel på skolor som serverar till stora delar vegetariskt. Matstrategin i Stockholm är: god, hälsosam och klimatsmart mat. I staden serveras 150 000 portioner mat per dag, så det är klart att det går att göra skillnad.
  3. Jens Persson, kommunikatör för Miljödepartementet, gav oss en inblick i EU, Bryssel och talade bland annat om den lobbyism som finns. Han menade också på att förslag som kommer från folkrörelser skulle kunna få ett genomslag, även om det känns svårt att nå igenom. Min tanke är att klimatfrågan behöver fart, och att folkrörelser och opinion kommer vara det som trycker på och får saker att hända. Dessutom behövs flera sådana, ju fler desto bättre: Fridays for future, Reformaten, Våra barn klimat som jag nu tänker skriva om!

Våra barns klimat

Det tidigare Föräldravrålet har bytt namn till Våra barns klimat. Jag har följt dem ett tag nu, och deras arbete handlar bland annat om ett upprop, där också du kan skriva på. De bildar opinion och hjälper vuxna att engagera sig för klimatet.

Klimatkommunikation – mitt nya intresse!

Det var en blänkare på Facebook, där jag surfade in på det här Youtube-klippet. Och ja, jag tittade på hela programmet, på en timme och 20 min.

Det jag främst tar med mig är “berättelsen om klimatet”, hur berättar vi? Jo, vi kan utgå från olika målgrupper: för en del är det mer intressant att tala om grön ekonomi än om smältande isar. Andra går igång på de existentiella frågorna kopplade till klimatet, då är det där vi ska lägga krut. Per Espen Stoknes tar upp fyra sätt att berätta, beroende på vem man berättar för. Med är också Johan Rockström, Tina-Marie Qwiberg och några till! Samtalet leds av Martin Hedberg.

Annars då? Jo, det är bra. Jag har ju tidigare bloggat om mina tankar inför hösten, och jag försöker hålla mig till planen. Jag glor på min paprikaväxt, eftersom jag är så fascinerad över att den har tre frukter som växer. Lite oklart hur jag ska göra nu med den, i och med kallare väder. Väder ja. Jag behöver komma ut en sväng, sitter i soffan och har skrivit det här inlägget men nu längtar jag efter skog. Det är inte lätt att leva lugnare när allt i vår kultur säger att vi ska tuta och köra. Samtidigt läser jag inlägg om människor som tröttnat på zoom och skulle helst göra annat. Vi har en stark kultur i hur vi ska tänkas leva våra liv, men det är inget som säger att den har rätt.

Så lyckas du med köpstopp. 8 frågor för att hitta rätt.

SÅ LYCKAS DU MED KÖPSTOPP. Jag går förbi den där tvålaffären. Det doftar gott även utanför. Det blir som en riktig aromaterapisession att stå där en stund. I julas fick jag en produkt därifrån av min man, som jag använde upp på någon månad eller två. Det var faktiskt njutning. Och jag har tänkt att jag ska köpa en till, vid tillfälle. Men inte nu.

Varför? Jag tänker att man kan ställa frågan så här istället: om du köper den nu, varför gör du det? Och jag har inget svar på det. Att säga att jag tycker om något räcker inte som argument, eftersom jag vet att känslan är flyktig. Så jag går vidare den här gången, likt många andra gånger. Och livet är härligt ändå.

Handlar det om impulskontroll? Ja det tror jag nog, jag har hållit på så här i några år nu. Varför är det viktigt med den kontrollen? Det är inte kontrollen i sig som är viktig. Det är den stora bilden som är viktig. Historien om våra liv, det är den som är viktig. Om hur vi vill leva våra liv, vad vi vill fylla dem med och hur vi vill känna. Det är därför jag kan stå och dra in doften och sen gå vidare, jag ska ju faktiskt nånstans.

Så lyckas du med köpstopp: hitta ditt varför!

Vi skippar hela den där harangen om att tukta sig själv och ha impulskontroll. Låt oss fokusera på det roliga istället. Lägg bort plånboken för en stund. Berätta för mig vem du är och vad du tycker om, har du något du vill lära dig? Är det något du saknar i livet? Vad får dig att känna värme inombords? Vem tycker du om att umgås med? Var hittar du energi någonstans? Vad mår du bra av, skulle du säga?

Jag provar, sen kan du göra också om du vill.

Vem är du?
En människa som vill vara ute, hela tiden och trampa mig framåt. Ja alltså jag tycker om att röra på mig. Jag har ju en kropp.

Vad tycker du om?
Mat och naturen. Och jag sa ju det: att röra på mig. Alla årstider. Regn, snö, sol och vind. Jag älskar ju också att skriva. Hela tiden. Och läsa, nu när jag kan (varför jag inte kunde? Läs mer här). Människor men också ensamhet. Ibland tycker jag om att känna saker också. Typ känslor och så.

Vill du lära dig något?
Lite mer om odling (här är anledningen varför). Laga ett trasigt cykeldäck. Mer om hur jag lagar växtbaserad mat. Laga kläder.

Saknar du något i livet?
Inte just nu. Men lite tålamod skulle inte vara fel 🙂 Jo förresten: jag saknar mindre koldioxidutsläpp i världen.

Vad får dig att känna värme inombords?
Mitt barn. Naturen. Kalla bad. En god natts sömn. Meningsfulla aktiviteter. När jag tittade på den här dokumentären blev jag varm.

Vem tycker du om att umgås med?
Mina vänner, Sven och jag försöker ses en gång i veckan. Min familj.

Var hittar du energi någonstans?
I skogen.

Vad mår du bra av, skulle du säga?
Att vara närvarande, även när det är svårt. Att få vara mycket ute i naturen och röra på mig, promenader och kalla bad. Gärna balans mellan att vara med människor och vara utan människor. Jag vet. Det låter sådär. Men vi gillar alla olika.

Mitt varför till köpstopp är att kunna hitta frihet i vardagen, att inte belasta mig själv med ett måste, när det gäller inkomst till konsumtion utöver det mest nödvändiga. Jag vill tacka ja till saker som inte behöver kosta pengar, helt enkelt. Sen är jag inte absolutist, i somras köpte jag en ellådcykel som jag sparat till länge. Det handlar inte om att vara svart eller vit med sitt köpstopp, men däremot handlar det om att välja så nära sina egna värderingar som möjligt. De hittar jag bland annat i svaren häruppe.

Mer läsning om köpfrihet

Guiden för 2020 – hur du kan genomföra ett köpstopp
Men om vi inte handlar, blir folk inte av med jobben då?

Sluta köpa onödiga saker

En sväng närodlat: Jessica på Tyresta, här hittas äventyr!

Jessica på tyresta solros

Det har varit en krävande vecka, då både jag och lilleman snorat. Han hade halsfluss och vi har varit hemma i 1,5 vecka. Vi har försökt aktivera oss med blandade resultat. Inte lätt att vabba när man själv är trött. Maken har lastat av efter halva dagen, för att vi ska hålla allihop. Samtidigt har det varit mysigt och vi har verkligen hängt ihop. Lilleman är mitt allt.

Igår var sista dagen hemma, vi firade våra nästan helt friska kroppar med att ta cykeln till Tyresta (jag lovar att återkomma om den saken, jag har cyklat nästan 40 mil sedan jag köpte en ellådcykel i somras och jag vill berätta om hur det är att cykla ofta).

Jessica på Tyresta

I Tyresta hade vi ett mål, nämligen att besöka #jessicapåtyresta. Det är vår vän Jessica från Odlingstv som odlat rejält på en bit mark och jag blev överväldigad av det vi mötte: det var ingen liten odling! Lilleman blev eld och lågor och ja, vi stannade fram till efter kl 15.00, så nånstans tre timmar.

En lång stund på en vacker plats. Här plockar Jessica mandelpotatis till oss, medan hon pratade med en bekant som önskade sig mer kålrabbi.

Här kan du hitta mer info om Jessica på Tyresta (Facebook).

Vi var fler som ville ta del av allt det vackra.

Vi köpte hem: mangold, savoykål, mandelpotatis, grönkål, bönor, rödbetor. Vi har nästan lagat mat på allt det, idag blev det en mangoldsoppa, mumsigt (och jag passade på att ha i spenat som vi hade sen tidigare. Matsvinnskampen du vet!). Igår gjorde vi potatisen i ugn (alltså, jag kan leva på potatis enbart), vi kokade rödbetorna, vi gjorde grönkålschips. Det finns en story på Instagramet finns en story på Instagram från gårdagen som du kan titta på (“Tips just nu”).

Det växte på ett sätt som fick hjärtat att studsa. Så oerhört vackert. Här mangold.

Den här helgen är en lugn helg. Jag vill ägna den åt skapande, familjen och inte minst rörelse. Snart kommer min bästa vän Sven hit och jag tror vi ska ge oss ut i regnet en sväng. Längtar efter skogens dofter. Att du läser mina texter betyder mycket. Om du har några frågor eller önskemål: släng in dem i kommentarsfältet. Har du nyss hittat hit, läs mer om mig här.

En antistresskur för minskat matsvinn?

Minskat matsvinn bild på fryst kaffe

Det finns såklart hur mycket som helst att säga om matsvinn. Världens mest onödiga utsläpp. Men att bara säga “släng inte maten” är att ta maten ur dess kontext. Det är rätt självklart å ena sidan att mat inte ska slängas och att vi behöver ha ett minskat matsvinn. Men å andra sidan är det omöjligt att hålla ytterligare en sak i huvudet, där det redan myllrar av annat. Ja, vi har råd att slänga mat och ja, vi är stressade. Jag ser ju själv hur det har gått i sommar, där jag balanserat jobb, barn hemma och för lite återhämtning. Vi har kastat en hel del, tyvärr. Trots att det hos mig är cementerat att mat inte ska slängas. (bilden för inlägget är fryst kaffe).

Det här hittade jag hos SvD och jag tänker precis som min egen rubrik skriver:

På något sätt blir det överflöd vi har, en orsak till att maten slängs. Fanns det ingen mat skulle situationen se annorlunda ut, såklart. Vi slänger för att vi kan och har råd, och frågan är vad som skulle behövas. Vi kanske fortfarande ska ha råd med maten, men att vi kan slänga hör ju ihop med värderingar och vad vi anser är viktigt. Adderar vi vanlig vardagsstress, det vill säga allt det som vi berörs av under veckan, så är det lätt att prioritera bort maten i kylskåpet. Ingen far ju direkt illa så där på studs, eller hur? Sen att matsvinnet bidrar till en klimatkris kan vara svårt att ta in. Det är lite för långt bort.

Här kommer ett utdrag ur min bok. Forskarna som uttalar sig är Cecilia Katzeff och Annika Carlsson Kanyama, KTH.

Ur kapitlet Matsvinnskampen, Klimatglädje

Strategier för minskat matsvinn

Hur vi organiserar vår förvaring av mat verkar påverka mängden matsvinn. Inte så konstigt: saker kan som bekant »drunkna« eller till och
med »försvinna« när de landar i kyl eller skafferier. Cecilia ska precis
påbörja ett forskningsprojekt som finansieras av Vinnova, där man
ska testa digitala förvaringslösningar för konsumenter för att minska
matsvinn i hushållen.

»Det ska vara speciella lådor som man har i kylen, där man ska kunna
logga den mat man har i lådan i mobilen. Du ska kunna bli påmind
i butiken om vad du faktiskt har hemma«, berättar Cecilia.

Jag funderar på vad som är enklast. Vad skulle du tycka om att behöva
logga din mat på det här sättet? Skulle det vara jobbigt? Eftersom
jag är lite trött på all teknik tilltalas jag personligen mer av det här med
att färgkoda innehållet i min kyl.

Kan odla själv råda bot på matsvinnsmentalitet?



»Man har egentligen inte utvärderat det än, om en sådan digital lösning skulle kunna vara något. Vi kommer att göra användarstudier på det här.«

Det som kanske är viktigast när du själv vill minska ditt matsvinn är
att utveckla en form av medvetenhet. Att du går igenom kylen. Att du
sätter rutiner för det.

»Om kylen är rätt tom, då har man en bra överblick och sällan något
svinn. Men samtidigt finns det ett incitament att storhandla«, säger
Annika.

Här anar vi en konflikt. Det är bra för oss att ha lagom mycket mat
hemma för att få en överblick och hålla ordning. Samtidigt så öser
butikerna ut erbjudanden där vi uppmanas att handla mycket, för att
få ett bättre snittpris. Förmodligen vinner vi inte särskilt mycket på att
köpa 3 betala för 2, om vi ändå slänger den tredje. Butikerna har med
andra ord ett stort ansvar, i och med att de har makt att påverka vad du
och jag gör när vi handlar.

»Jag hörde på nyheterna att allt fler butiker lagar egna färdigrätter
baserat på sådant som håller på att gå ut«, säger Annika.

Det låter ju bra, men det finns också en form av motsägelse, menar
Cecilia. Butikerna uppger sig ofta vilja minska matsvinnet, men man
vill samtidigt inte ha tomma hyllor, vilket skulle se påvert ut. Och då
blir det ofrånkomligen mat över.

Min antistresskur fungerar, minskat matsvinn here I come <3

Så jag reflekterade över mängden mat vi slängt i sommar. Och jag tänker också på en annan sak. Ibland, när jag är stressad, så slänger jag mat för att “den inte känns bra”. Istället för att titta, lukta och smaka, så tar jag istället ett beslut baserat på känsla, inte bra. När man är lite ofokuserad och stressad så vill man liksom inte bli störd. Av mat. Det är knasigt.

Så nu har jag lugnat mig lite (du kan bland annat läsa om min höst här). Och vet du, det fungerar! Jo. Jag öppnar kylen med lite respekt, och äter sådant som ska ätas upp och håller inte på att “känna” mig fram.

Det var mina tankar om matsvinn. Kolla gärna in: reformaten, här händer spännande saker. Och också, sedan tidigare: Mattias som har fotat sitt matsvinn.

Ja, och så har jag bloggat tidigare också:

Matsvinn (om att rensa kylen)

Ta hand om maten (men också: hur svårt det kan vara ibland ….)

Tack för att du läser. Om du gillar´t – följ mig gärna på bloglovin

Mina planer i höst (om att våga leva enklare).

Ingenting blev som vi tänkte oss. Men hur ofta blir det som man tänkt sig? Visst, du kan planera och styra mycket, absolut. Trots det, så kan livet ändå vilja annorlunda. I januari i år, det vill säga en tid innan pandemin drog igång på riktigt i Sverige, så hade jag en plan. Att ta det lite lugnare. Jag ville testa att våga leva enklare, men fick en corona-chock. Livet ville annorlunda, jag letade upp ett meningsfullt jobb och sommaren bestod av natur, jobb, familj, jobb, bada, jobb och en massa matlagning. Nu sitter jag här i sängen och jag minns planen från januari: att ta det lite lugnare.

Jag har hållit på att dividera. Var skulle jag göra nytta just nu? Och mycket handlar förstås om familjelivet, nån slags balans och inte minst: hälsan. Länge har jag varit en person som pratat köpstopp och i skrivande stund är vi nästan 3300 medlemmar i Köpfritt-gruppen på Facebook och vi växer (inte minst när Amelia delade denna artikel).

Så vad kommer jag göra i höst? Jag kommer att skriva på mitt nästa bokprojekt (hint: jag är redan igång), prata Klimatglädje på några platser, och komma fram till svaret: var ska jag vara? I september lanserar jag min nya webb för mitt företag och jag vill säkra upp 2021 vad gäller uppdrag, eftersom utan planering blir det svårt att göra verklighet av tankarna uppe på huvudkontoret.

På min instagram skrev jag så här: SE NÅGOT VÄXA. Jag har tänkt på en sak. Hur förbenat kul det är att se något växa. Och jag kommer säkerligen återkomma på temat hur jag lyckades med en (1) paprika i år, och hur taggad jag är på att lära mig mer om odling. Men! Växandet kan komma i fler former. Resan kan kantas av både tvivel och eufori. Och jag tror att det passar mig bra.

Våga leva enklare

Men vet du, det viktigaste i höst handlar om något annat. Det handlar om att det passar bra i tiden och med plånboken att sakta ner lite. Våga leva enklare. För att kunna tänka lite klarare, ta bättre beslut och inte minst: göra något mjukt av min tid. Sen jag blev mamma har företaget gått som tåget, för jag blev liksom effektiv och målinriktad på köpet. Jag vet hur jag ska göra för att få uppdrag, jag har ett brett och trevligt nätverk och har samlat på mig digitala erfarenheter som behövs därute.

Det är superläskigt att ta det lugnare. Jag är van att vara på hugget. Men jag vet också att jag behöver både distans och tanketid, på en annan nivå. Jag behöver också ta hand om mig, för jag vill det. Det ena behöver inte utesluta det andra förstås, men det är lite skönt att fokusera på EN sak i taget. Hur många gånger har jag inte pratat om köpstopp som ett sätt att senare i livet byta ut inkomst mot tid? Ja precis!

Om du vill läsa mer om tid, klicka här! Och när jag var stressad en gång så skrev jag även detta.

Berätta gärna dina tankar om hösten, vad du vill göra. Eller bara säg hej! 🙂

« Newer Posts Older Posts »