Posts in "Emilia Arvidsson" tag

Min höstlista – de här fem sakerna vill jag få till

naturens hemlighet

Chocken efter att förmodligen ha sovit 9 timmar gjorde att jag reflekterade över vad det faktiskt betyder. Jag landade i följande: mina nya anpassningar ger resultat. Att lägga mig på samma tid, och gå upp ungefär vid samma klockslag. Stänga av mobilen OFTA. Äta regelbundet (jag är queen!). Röra på mig mycket (vi snackar 18000 steg om dagen just nu). Och så var det den sociala aspekten: jag älskar att umgås, men…just nu behöver det vara på en lagom nivå. Två timmar är någonstans ett max. Och det fungerar – hurra! Så jag tänkte drömma lite framåt – här kommer min höstlista!

>>> Glöm inte min live föreläsning i Huddinge den 24 oktober >>>

Emilias höstlista – fem i topp

  1. Läsa varje kväll. Jag vet inte om det är möjligt att beskriva lyckan över att kunna läsa igen. Det är ofattbart härligt. Jag kommer komma med lite fler boktips framöver, så stay tuned!
  2. Dricka olika teer – har precis fått hem godsaker från Kränku. Jag har blivit tebesatt och blev överraskad (positivt) av deras örtte.
  3. Träffa en kompis i veckan. Nu när jag orkar (yey!) blir min sociala sida väldigt aktiv. I förra veckan träffade jag mina vänner sedan hundra år och vi åt middag på Grill, det var väldigt fint. Relationer: hälsa. Jag och min kompis Maria skriver till varandra varje dag och vi sågs för en dryg vecka sen. Kanske att vi ses imorgon – hoppas!
  4. Se nya miljöer. Jag inser att jag ofta promenerar här hemma (och jag bor på världens bästa plats med skog och sjö!) men hur MYCKET jag uppskattar att se nytt. I helgen firade vi min syster, och efter att jag lämnat kalaset så tog jag en svängom i min barndoms kvarter och det var helt fantastiskt vad min hjärna tyckte om det. Så pass att jag tog ett extra varv i villakvarteren.
  5. Fortsätta att röja. Vi har börjat här hemma men kommit av oss lite. Jag är väldigt nöjd med sovrummet men några finjusteringar finns kvar. Och så var det garderoben…

Har du något du vill göra i höst?

höst vid vatten bänk höstfärger
Jag har några spännande saker i gång, som jag hoppas kunna dela med mig av snart. Men annars tar jag det väldigt lugnt. Och det är verkligen skönt. Det är som att andas lite djupare, utan ansträngning. Snart ska jag hämta lilleman, han och pappa ska på simning. Jag ska vila hemma, kanske läsa lite. Tömma ett sängbord eller två. Ta mig för, men i lagom takt.

Tack för att du läser 💚/ Emilia

Q&A leva hållbart: “Framför allt har det varit roligt”

#innehåller reklamlänk till egen verksamhet#

LEVA HÅLLBART. Jag fick nyligen några frågor skickade till mig, på temat köpfritt. De skulle vara ett underlag för ett eftermiddagsprogram med P4 Extra, där jag deltog igår. Lyssna här, 1:17 in i programmet är jag med. Jag tänker att jag gör en Q&A här på bloggen också, hoppas ni gillar det. Då kör vi!

tyresta får haninge blogg om att leva hållbart

Först och främst, vad menar du med köpstopp? Vad ingår i det?
Köpstopp betyder att man stoppar sina köp. I mitt fall så innebär det inga nya kläder eller prylar, det är en regel som följt med mig sedan 2016 och jag har hållit i den 2017, 2018, 2019, 2020, 2021, 2022. Hur gör jag då med att äta ute eller fika? Där har jag satt en gräns på två gånger i veckan, där jag unnar mig något gott eller en lunch på stan. Många undrar hur man ska göra med presenter när någon fyller år. Min regel är att köpa något ätbart, som en olivolja eller något annat som går åt. 

Du är inne på åttonde året av köpfrihet, hur har det varit?
Framför allt har det varit väldigt roligt, jag har byggt ett community på Facebook där jag fått med mig andra nyfikna som velat testa köpfritt. Jag har skrivit otaliga texter med reflektion kring köpfritt och det är också den jag vill åt: reflektionen och att vi skapar en respekt för de pengar som man tjänar från arbete. Mitt köpstopp började som en rolig utmaning, där jag ville se om jag kunde klara att inte handla på ett år. Men det har sedan utvecklats till något mer: jag har tröttnat på berättelsen om det goda livet, där konsumtion utmålas som det enda viktiga. Vidare har jag fått upp ögonen för klimatfrågan där jag ser konsumtion som en viktig bov i dramat.

blåbärsris om att leva hållbart

Vad har varit svårast att hålla igen på?
Det jag verkligen uppskattar är hudvård – att få smörja ansiktet med kräm, det är min grej. Idag köper jag hudvård endast när den helt tagit slut hemma. Jag läste nånstans att svenskarna lägger cirka 20 miljarder på hudvård varje år. Det som vore extra intressant att veta är huruvida vi faktiskt använder upp hudvården, eller om vi slänger halvfulla flaskor för att vi tröttnat och vill ha nytt.

Vad fick dig att ens börja så för flera år sedan?
Min anledning var enkel: jag ville utmana mig själv. Jag hade nyligen blivit mamma och jag kände att jag ville ta ett större ansvar ekonomiskt. Så: en rolig utmaning som senare utvecklades till ett klimatengagemang.

>> Här hittar du mina böcker >>

Viktigt i sammanhanget är att det är ju verkligen inte alla som ens har råd att överkonsumera, det handlar ju om vad man får över i plånboken. När du är ute och pratar om att minska till exempel klädinköpen, vem vänder du dig till?
Jag vänder mig till dem som redan har allt de behöver. Som kanske använt shopping som ett intresse i sig, som en hobby. Men som också kanske känner att man längtar efter något annat, något mer, en mening. Det finns studier vars resultat pekar på att materialism kan kopplas till psykisk och fysisk ohälsa. Människor som värdesätter materialistiska värden mår sämre. Jag vill visa att det går att skapa livskvalitet bortom shoppingen.

Men om man är riktigt intresserad av mode låter det ju svårt med köpstopp eller köpfrihet, hur ska man bära sig åt då?
Jag kan tycka att det finns något fint i att vilja uttrycka sig med hjälp av mode. Men frågan är vilket sorts mode vi ska satsa på och hur vi kan leva hållbart. Vi behöver omdefiniera mode så att det blir hållbart. Jakten på det nyproducerade hoppas jag vi kan komma bort ifrån. Hur vi använder kläder behöver förändras, vi slänger 7-8 kilo kläder per svensk och år. Textilier och kläder är en av världens största utsläppare av växthusgaser. Det går att förändra, till exempel genom cirkularitet: använd dina kläder längre, varför inte starta en vandrande klädkasse där du bor? Det går ut på att man låter en kasse gå runt, där man lägger i kläder i en viss storlek och så är man ett gäng som delar på kläderna.

Varifrån kommer dina kläder för du måste väl fylla på ibland?
Jag har ärvt kläder från min svärmor som gick bort för några år sedan, så jag har kläder som förmodligen kommer räcka en livstid. Det som däremot slits är underkläder och strumpor, och där brukar min mamma komma och fylla på i mina lådor. Jag köpte faktiskt strumpor häromveckan då jag på riktigt saknade det.

Och när det kommer till möbler och prylar, hur går dina tankar där?
Möbler och att förnya sig – det kan göras på ett mer hållbart sätt. Jag tror världen har alla soffor som behövs, som kan användas av flera personer och att möblerna lever längre. Prylar: det finns faktiskt forskning som säger att vi kan köpa oss lyckliga ifall vi handlar sådant som rimmar väl med våra värderingar. Har du till exempel en hobby där du gärna fotograferar, då kan ett kamerainköp vara en bra idé. Men frågan blir: kan vi handla den begagnad? Det går att ta olika beslut och vill man leva hållbart gäller det att gå utanför boxen och hitta lösningar som är snälla både mot plånboken och planeten.

>> Missa inte inläggen från Åsa Callmer på temat tillräcklighet! >>

Hur har attityden till ändrade köpvanor och second hand förändrats under de år du hållit på?
Jag tycker mig se ett ökat intresse för hållbarhet och också en trötthet över konsumtionshysterin. Att vi inte vill köpa oss fram i livet. Och när vi väl behöver något så ser jag fler och fler som börjar hitta alternativa lösningar. Det innebär att vi inte direkt öppnar plånboken i närmsta galleria utan vi kikar på om vi kan låna från någon granne, vi frågar i sociala medier ifall det är någon som säljer en stavmixer eller vad det nu kan vara. Det finns en vilja att vara mer hållbar och där kan second hand verkligen spela en avgörande roll.

Berätta gärna vad du tänker om att leva hållbart? Vad är svårt? Vad är enkelt? Om du funderar på köpstopp kan jag varmt rekommendera mitt inlägg med regler för 2023.

Soloresa, semla och sol! Och nästa veckas…

#innehåller reklam för egen verksamhet#

I början av året skrev jag en lista med mina regler för 2022. Längst ner i det inlägget proklamerade jag ett önskemål: att ge mig själv 10-12 upplevelser under året, så kallade soloresor. Hur det har gått? Jag kan väl skriva att jag fick påminna mig själv ordentligt och nästa vecka blir det av: Yasuragi fick det bli (du kan läsa tidigare text om just det resmålet) och jag känner optimism och längtan. Firade med en semla dagen till ära (en halv igår och en halv idag) och ser fram emot att doppa mig i Yasuragis egna kalla källa! Solen skiner just nu rakt in på mig och min man konstaterade att han är mycket nöjd med de plusgrader som äntligen kommit. Själv skulle jag vilja ta mig till Rudans konstsnöspår och åka lite längd, vi får se om jag gör verklighet av det hela. Snart dags att hämta lilleman på fritids, tänk om vi kunde åka tillsammans till Rudan? (det här med att övertala en sexåring har sina utmaningar).

Jag vill också passa på att komma med ett tips. Tillsammans med Medborgarskolan Stockholm kommer jag sända en digital föreläsning i nästa vecka, den 10 mars, kl 19.00. Du hittar eventet här på Facebook. Blir glad om du “kommer”!

Klimatpärla #4

Det ska vara transparent, mina klimatpärlor innehåller ofta hopp och pepp. Men när nu den senaste IPCC-rapporten har kommit kan vi konstatera att läget är, och har varit, akut och utmanande. Det får bli en pärla med kunskap. Kunskap som behöver omvandlas till #climateaction. Min insats just nu är att finnas till i gruppen Köpfritt på Facebook och inspirera till hållbar konsumtion, ja till och med köpstopp för dem som vill förändra sitt förhållande till shopping.

Mobilen, boken och webben – min vardag just nu.

Ibland vaknar jag och börjar pilla på mobilen, det första jag gör. Ja, det blir så. Men jag vill gärna att innehållet ska vara lite härligt. Idag hittade jag en mysig video på Youtube och fick vakna mjukt. Och dagen blev bra: sökte några uppdrag, skrev ihop en planering för ett än så länge hemligt projekt (LOVAR berätta längre fram) och inte minst: åt en god lunch + fika på Lilla Caféet på Söder. Jag har saknat min frilansvardag och nu är den tillbaka, om än i lite ny tappning.

När jag inte skriver, så är jag här.

Det som också är mysigt är att läsa böcker innan man somnar. Just nu hänger boken Klubben (Matilda Voss Gustavsson) på mitt nattduksbord, den är creepy och välskriven. Jag har inte kommit så långt än, men den drar in en i berättelsen. Här kan du läsa mer om boken.

Ute blåser det. Jag längtar efter den där koppen te och en tidig kväll. Det är lite andra tider nu, jag trevar mig fram, du vet, den där eviga jakten efter svaret. Och frågan? Jo: “vad ska jag bli när jag blir stor”. Jag vet ju att klimatkommunikation intresserar mig och det skulle ju kunna innebära så många olika saker. Och det gör mig glad! Sen behöver jag ge mig själv en klapp på axeln med anledning av….tadaa: min nya företagswebb!

Företagswebb är bra. Natur är också mycket bra, om inte bättre 🙂

Jag hade ett samtal häromdagen, inte bara med en person utan med flera. Om hur trötta vi är men också hur trötta vi blir av det som kallas för “ett normalt liv”. Ja, alltså det där ekorrhjulet. Allt det där som snurrar, ja även andras ekorrhjul kan stressa en. Mitt eget är förmodligen en light-version men i och med att vi faktiskt påverkas av vår samtid, så går det inte att inte reagera. I det ena samtalet blev jag också varse om en sak till: det är så himla mycket därute som inte är anpassat för att leva ett mer hållbart liv. Det är liksom ramar och osynliga regler som gör att man dras med i karusellen. Man kan bli trött för mindre.

Att aldrig sluta prata

Något som jag alltid tyckt varit roligt, kanske extra med tanke på mitt nykläckta intresse för klimatet, är att prata radio och pod. Det jag inte hunnit med är att dela de senaste avsnitten här på bloggen, eftersom jag hade lite av en kris nu under våren. Men varför inte dela två nu, som tips på sommarlyssning? Jag tror på det!

Allra senast var jag en liten del av ett program som heter Kjells Agenda, och ja, jag pratade köpstopp. Kloka Katarina Graffman pratade om skam och också hur komplex situationen är, när vi både kan ha en klimatkris och en ekonomisk kris samtidigt och hur vi behöver bestämma oss för vilken värld vi vill bygga.

Sen så var det Heja Framtiden, med Christian von Essen. Min bok Klimatglädje fick extra mycket plats och därtill lite småkluriga frågor som gjorde att hjärncellerna fick jobba på!

Här kan du klicka vidare till ett inlägg med ytterligare en podd och ett radioprogram som jag gästat (länkar finns långt ner i inlägget).

Har du något som du lyssnar på just nu?

Året som gick i bilder – enemilia.se

Jag sitter på närakuten och kollar upp min hals som krånglar. En effekt av det är att jag inte kan sova. Under isen helt enkelt. Men då är det bra att reflektera över året som gått – och blicka framåt. För vilket år det var 2019!

Januari. Jag hade ännu inte skrivit på något bokkontrakt men hade tre intresserade förlag. Däremot skrev jag på boken, eftersom jag med stor bestämdhet sagt att “den måste ut!”. Det som upptar en del av mina tankar under januari är #matsvinnskampen – där jag gör det jag kan för att inte slänga mat. Devisen är egentligen rätt simpel: “Vad behöver ätas upp?”.

chokladmuffins på gamla bananer. matsvinn sverige 2019
Ett mindre lyckat projekt, men som ändå åts upp. Sjukt många väldigt mogna bananer gick åt till detta muffinsprojekt.

Februari. Jag har signerat för Mima förlag och är mitt inne skrivprocessen – att skriva en bok där jag dessutom ska testa allt och träffa experter på området är mycket arbete – så jag väljer att tacka nej till en del annat arbete (hur jag kan det? Jag har köpstopp!). Jag tittar i almanackan för februari – och ser att det är då jag snart ska påbörja det bilfria livet – och att jag i almanackan skriver om olika provturer jag ska göra med bussen. Idag är bussen så naturlig för mig, även om jag inte använde bilen särskilt mycket innan heller. Det vi inte lyckades med under bilutmaningen (då) var att ta oss till familjejympan i Tyresö. Däremot – så fixade vi det under hösten som var nu nyss- och våra turer där lilleman skriker och viftar för att vi ska hinna med diverse bussar, och glada busschaufförer som ser till att vi hinner åka med, det är liksom viktigt för mig. Inte bara för klimatet – utan för äventyrets skull.

En av mina bästa turer, när jag hoppade av några busshållplatser tidigare och hittade en smidigare väg hem!

Mars. Ja, som ni förstår är boken i fokus. Mars blir en kunskapsintensiv månad – där jag träffar forskare som berättar vad yta i bostad har för klimatpåverkan, varför förebyggande av avfall är melodin vi ska satsa på och vilken mat som ska produceras och ätas för att nå klimatmålen. Ett möte med SLU-forskaren Elin Röös fick mig också att fundera på matens egentliga värde och det vill jag skriva mer om. Jag besöker också företaget Inrego och lär mig om hur det fungerar när man återtillverkar mobiltelefoner.

Många olika steg – innan man har en “ny” telefon – mer kollad än de telefoner du köper i butik!

April. Jag tar in på hotell och skriver det sista. I princip är det så tajt att personalen vet att jag äter min middag, och betalar, utan att njuta av den fina vyn från fönstret. På natten skickar jag in mitt manus, efter att på morgonen intervjuat min mormor kring hennes passion för energi och elektricitet. Jag är helt slut men också så glad att jag klarat ett första delmål. Jag opereras också i april, en mindre operation, men som jag gruvat mig lite för. Det skulle visa sig gå bra, och faktum är att jag och läkaren skrattade oss igenom hela proceduren (endast lokalbedövning). Det som helt får mig ur balans är när jag meddelas att Angeliqa gått bort, en vän som var väldigt aktiv i sociala medier och som jag lärde känna. Som jag trodde på så oerhört mycket. Som jag var fascinerad av, ja, hon var verkligen “one of a kind” och så begåvad. I april är det också helt tyst på min egen blogg, inget som var planerat – men det var en tid för reflektion och att ses på riktigt, irl, vilket vi också gjorde.

Maj. Den vackraste månaden, eller en av de vackraste (jag älskar hela året) och jag lägger en extra växel på att skapa Allt för Hälsans huvudscen. Ett arbete som ger mig så mycket glädje – att få bjuda in författare inom hälsa till scenen Pratbubblan är så roligt – de allra flesta tackar ja direkt och jag får möjligheten att sätta ihop en bra mix av både föreläsningar och intervjuer. Jag får också dille på fåglar under denna period. Jag läser om fåglar, lyssnar på fåglar och spanar på fåglar. Här en bild från Årstaviken, där jag och min man sprang på en nötskrika. Så vacker och fascinerande!

En av vårens bilder på Instagram

Juni. Semestertider och också tid att samla ljus. Maria bjöd in mig och några till – Sara och Katta – till Värmlands sköna “Valley School House”, där vi badade och tog igen oss. Jag sov som aldrig förr!

Sommarens ledord: BADA för allt vad du är värd (det vill säga HELA tiden)

Juli. Vi reste bort – och hem igen. En konstig resa på ett sätt, för jag minns den inte riktigt. Jag mådde inte helt bra, är gissningen. Jag ville hem, och det ville resten av familjen också. När vi väl bestämt oss, så kändes resterande dagar på resan bättre, och sen fick det bli en hemmasommar – vilket passade oss så bra!

Den här stunden var magisk! För även om jag ville hem, så hade vi förstås bra äventyr också. Det var mest sömnen som spökade, men som bekant kan det vara jobbigt nog.

Augusti. Ja just ja. Det var ju en bok som skulle redigeras denna sommar – och på ljusa kvällar satt jag och vred och vände på manuset, tillsammans med min redaktör som tålmodigt gav mig feedback. Den första omgången var tuff, rent mängdmässigt, men den andra kändes något enklare. Och! Jag upptäckte fjärrutlösaren på min kamera, som jag kunde styra med mobilen. Kolla här!

Jo. Den här hösten badade jag järnet. Så glad över det!

September. Nu när jag skriver allt detta känns allt så – avlägset? Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Men jag studsade in i hösten och rumlade runt där rätt ordentligt. Min fantastiske make började studera och det blev stora förändringar för oss – det mesta bra, men också en större ansträngning för mig här hemma med vardag, lämning och hämtning. Jag försöker inte klaga, men det går sådär. Men jag vill skriva, och jag säger det ofta: jag är så glad att han kom in på sin utbildning till redigerare. Så oerhört stolt! Det jag har försökt att addera under hösten är promenader med min bästa vän Sven och lilleman. Gärna med kaffe på termos och lite fika. Vi har några platser vi alltid besöker. Naturen, den är vår vän! Jag åker också en sväng till Åre – och det visade sig vara helt rätt.

Vi och vår skog

Oktober. Alltså. Min bok kommer ut, den sista oktober. Och vi har jobbat som gnuer in i det sista. Korrläsningen var makaber – i alla fall för mig. Jag var tvungen att koncentrera mig ordentligt (well, not min starka sida) och jag kände mig minst sagt mosig på slutet. Jag har fått så mycket kärlek av er på alla kanaler och jag känner mig glad över fortsättningen med föreläsningar som främsta redskap. Här en bild från releasen (som jag dock höll i november då schemat var knökat och orken behövde fördelas).

Vi höll till på Ahouse och maten var från Sopköket.

November. Den här månaden är speciell eftersom den för mig rör sig om tre dagars fest på Stockholmsmässan, Allt för Hälsan – och ingen skillnad i år – snarare händer något varje år som gör mig extra glad. I år testade jag några nya grepp på scenen – och jag tar med mig det in i 2020! Och det här med mässor – jag blir så genuint glad!

Tjejerna från Ångestpodden – årets mest spännande intervju!

December. Ah, denna månad av – hets? Stress? Massor? Ja, eller så gör man som jag: väljer några saker, och väljer bort en massa annat. Och somnar till Kalle, med lilleman på magen. DET är december och jul för mig!

Måste säga, att genom att skriva det här inlägget, vill jag ju gärna blicka framåt också! Håll till godo, det kommer en “Det här vill jag 2020!”.

Hur har ditt år varit? Om du valde EN sak som faktiskt gjorde skillnad, vad var det?

Older Posts »