Posts in "Emilia Arvidsson" tag

2:49 minuter är också tid

Jag gillar inte alls det jag ska skriva nu. Det rimmar sjukt dåligt med resten av min livsfilosofi. Men ok. Som småbarnsförälder är det legitimt att hojta: 2 minuter och 49 sekunder är också tid!

Det här skrev jag för en månad sen
Om 25 dagar, förmodligen på tolvslaget  (ok klockan 21:30, ni vet att jag aldrig kompromissar med min sömn) så ska mitt råmanus vara klart. Och det är så viktigt för mig att hålla den.  Det kommer visa att den här rastlösa själen kan skapa en produkt som innebär fokus och engagemang. Jag har varit hoppetossan som hoppat från projekt till projekt och alltid varit på nästa sida. Nu måste jag istället vara MITT PÅ SIDAN. 
Det innebär att jag kan inte vänta på någon inspiration för att saker ska hända. Så jag kör intensiva 20 minuters pass (funkar bäst för min post-utmattade hjärna). En av dagarna var jag tvungen att pausa skrivpasset. Det var 2:49 kvar.  Jag gjorde det jag skulle, kom tillbaka till skrivandet och insåg att jag faktiskt hinner göra något på tiden som var kvar.  Carpe minuten är min bästa gren!

Det har varit mycket sånt här. Jag är beroende av naturen och utevistelse.

Det som sen hände var
Att jag igår, den 30 april, satt på hotellrummet under hela dagen och försökte få ihop det sista. Jag fastnade lite grann på ett kapitel, men sen tyckte jag att det flöt på. Under middagen bad jag om att få maten ganska pronto, eftersom det var 4 timmar till tolvslaget. Strax efter att klockan slagit deadline klickade jag på skicka till min förläggare. Jag somnade nästan direkt och jag sov djupt. Det är första gången som jag tummar på sov-principen sedan hundra år! (jag står fullt ut för att värna om sin sömn)

Dagen efter har det känns som en rejäl baksmälla. Många frågor har snurrat på förmiddagen: var det tillräckligt? Saknas det något? Hur blev förordet? Jag insåg att en del av förordet försvunnit i den version som jag skickade in, så jag slog på datorn och jobbade metodiskt fram en bättre version och skickade om den. Då kändes det bra. Men oj vad jag har kämpat den senaste tiden, men att skriva, intervjua och rannsaka mig själv.

En vän gick bort i mars månad. Det känns på många sätt tomt. Vi träffades några gemensamma vänner för att minnas, för några helger sen. Begravningen äger rum nu på fredag. Hon var nära så många och jag förstår min egen och andras saknad. Du har varit en sådan person som man vill komma nära. Vila i frid.

Idag har jag varit ledig. Jag har skrotat här hemma med familjen och vi har rensat garaget eftersom det ska byggas om. Jag har nya projekt som startar nu, och boken är ju inte helt klar än, utan jag förväntar mig en hel del arbete efter första vändan hos förlaget. Men en insikt slår mig nästan varje gång jag är helt slut, att jag vill jobba för att kunna ta rejäla pauser. Det var liksom hela poängen med att jag startade företag. Och jag tror att det är möjligt. Det som är spännande just nu är att jag vill ändra om mitt fokus i företaget. Jag lovar att berätta mer, när den tiden är mogen.

Jag är smärtsamt medveten att bloggen legat i träda, men vill du följa mig närmare så föreslår jag Instagram, för den uppdaterar jag dagligen

Tips i all enkelhet

Marias fina videos på Youtube och hennes fingertoppskänsla. Hon har också ett nyhetsbrev som man kan signa upp på. Följ!

Johanna Nilsson är en person jag ser upp till, eftersom hon också har ett stort intresse i klimatfrågan. Hon var också den som peppade mig till att skriva till DN Åsikt, där jag också blev publicerad. Här skriver hon om något som är urviktigt: att vara ledig mellan varven.

Tack för att du läser och tittar in, jag uppskattar det <3

Emilia

7 saker jag vill vara bäst på

Förra veckan var allt bananas. Jobbtopp med tre samtidiga leveranser. Två förkylda killar. Och så det vanliga: äta, sova, leva! Allt sammantaget har stundtals varit stressigt. Ett påslag som jag motat. Därför blir det här inlägget viktigt för mig.

När det är mycket så behöver jag påminna mig själv. Om och om igen. Vad som är viktigast för mig. Så jag tänker att jag skriver en lista. Om vad jag vill vara bra på. Bäst på. Ni vet, sådär.

1. På att vara oviktig. Jag upplever att vid stress så är min egen person plötsligt så himla VIKTIG. Det jag gör är ingen raketforskning. Jag räddar inte liv.

2. På att skapa rymd inuti. På riktigt. Och jag vet ju vad som krävs.

3. Att moderera paneler på temat hållbarhet. I olika format. Hållbarhet är för mig ett stort intresse och jag är som en svamp just nu. Hållbarhetssvamp. Ni minns väl Gastro Nord? Mässan där jag fick moderera huvudscenen Chefs’ Talk. Sen har jag ju Allt för hälsan som är årets grej för mig. Det är så fruktansvärt givande – både före, under och efter.

4. Att inte slänga mat. Jag blev alldeles matt av min egen drivkraft kring detta men förstår att jag vill göra verklighet av #matsvinn0. Nu senast skrev jag om just det.

5. Att vardagspussla. Här handlar det också om rymd. Rymd som motar bort känslor av otillräcklighet. Av stress. Jag tycker om allt som tangerar lagom. Det ska vara lätt att leva. Jag testade att göra en förändring kring våran matlogistik. Om det kommer jag skriva om i nästa blogginlägg som kommer på tisdag kväll! Temat? Förändring.

6. Att njuta. Ni vet den där inlägget som jag skrev om hedonism? Jag säger ju ofta att jag älskar det enkla. Men “känner” jag njutning av det enkla? Det är ju en sak att tänka, en annan att känna…

7. Att gästa. Poddar. Radio. Tidningar. Jag vill fortsätta att prata om köpstopp, om #matsvinn0 och hållbarhet. Varför? För jag tycker det är så roligt. Jag vill kunna bidra med min egen entusiasm över att jaga hållbarhet.

Tack. Tack för att ni läser. Och att ni ger mig så fina ord. Det gör allt så mycket roligare <3

 

 

 

Saker jag ofta gör. En liten lista om mig.

Ni är några nya i gemet, och några som följt mig ett längre tag. Då och då passar jag på att skriva om sådant som ni kanske inte känner till. Och nu är det dags igen!

Saker jag ofta gör.

∴ Tappar bort min pyjamas. Eller ja: lägger den på alla möjliga och omöjliga ställen. Det vanligaste frågan hos oss på kvällstid är: “har du sett min pyjamas?”

∴ Planerar matlagningen. Det är typ det viktigaste jag vet som måste lösas här hemma. När det är klart, går jag vidare med resten av dagens uppgifter.

∴ Säljer in saker. Oftast jobb. Även när det är tänkt att jag ska ta det lugnt, så kan jag inte låta bli att slänga iväg ett mejl med erbjudanden. Bra? Ja, oftast. Dåligt? Ibland. För det finns ju tillfällen då jag behöver jag färre jobb och mer lugn och ro.

Emilia Arvidsson, enemilia

∴ På senare tid: jobbar på mässor. Jag har insett att jag älskar mässtämning och har också börjat sälja in sådana uppdrag. Nu, om en dryg månad, ska jag moderera en scen på mässan Gastro Nord. Känner mig som en kung!

∴ Mediterar och yogar. I alla fall om man ser den senaste tiden (yoga och meditation minst en gång om dagen) och även innan dess. När jag blev gravid 2014 så började jag verkligen att meditera på regelbunden basis. Jag kände ett ansvar inför mitt mående i graviditeten, och det blev mitt sätt att verkligen ta hand om mig.

∴ Funderar på återhämtning. Det vill säga: jag vill bygga in det i min vardag, och jag lyckas rätt ofta tycker jag. Och jag vinner så oerhört mycket på det. Jag har skrivit om det i mitt inlägg häromdagen, om hur jag tycker framgång bygger på förmågan att återhämta sig.

∴ Skrollar och kommenterar på insta stories. Jag har ju länge pratat om det här med sociala medier, hur jag vill interagera mer än att konsumera. Och jag älskar stories, det är så fint att man kan upptäcka andras personlighet, något som inte kan hittas i feeden. Jag följer Angeliqa – Vandringsbloggen, Katta – Bucketlife, Sara – Träningsglädje, Maria – Allthingsgreen och några till. Så mysigt att få “hänga med!”

∴ Sätter ihop folk. Jag är en matchmaker, det ligger i min natur att se hur andra kan göra saker tillsammans! Och det handlar främst inom business.

∴ Effektiviserar. Det kan vara små saker, men jag gillar när det går smidigt. Alltifrån inköpslistor till städning. Eller mailkorgen.

∴ Tar vara på min egenskapade frihet. Som nu, när jag väljer att ta det lite lugnt några veckor.

Hoppas att ni haft en fin helg 🙂

Det här vet du kanske inte om mig.

enemilia

Den senaste tiden har det kommit nya gäster till enemilia.se – varmt välkomna! Det gör att om-sidan gärna besöks, men jag tänker att det finns mer att berätta. Här kommer några “behind-the-scenes”. Och undrar du något – ställ en fråga i kommentarerna!

Jag gillar att vara ensam. Men är väldigt social.

Går det här att kombinera? Jag tror det. Jag är en ensamvarg – jag lärde mig tidigt att klara mig ensam, och det har också gjort att jag trivs i mitt eget sällskap. Att vara ensam hemma är bland det bästa jag vet, samtidigt som min familj är det absolut viktigaste för mig. Och när det kommer till sociala aktiviteter är jag nog en av dem som hörs mest. Jag bekräftar gärna andra människor och är genuint nyfiken av mig. Men på andra sidan myntet drar jag mig gärna undan, med en bok eller en skrivbok och penna. Och det jag uppskattar är när människor ser det – att jag är både och. Som när jag var i Särna och hälsade på Katta – bucketlife, och fick äran och bo ensam i deras lilla hus på gården. Och några månader senare var jag i Hälsingland där värdinnan sa “det här rummet är Emilias”.

Ps. Det är också därför jag jobbar i eget företag.

Jag har pluggat mycket. Och gillar att lära mig nytt.

Många tror att jag är utbildad journalist – men icke. Jag hamnade på journalistbanan av en slump – jag ville ha ett jobb där jag fick skriva mycket, och då blev jag journalist inom hälsa. Men annars är jag utbildad civilekonom, med marknadsföring och organisation som främst ämnen. Jag har haft stor nytta av det! Att lära sig är bland det roligaste jag vet – men just nu är det overload i mitt huvud över allt som jag vill kunna. Men jag återkommer kring vad som är fokus för under 2018. Läs förresten det här inlägget hos Bucketlife – gillar hennes sätt att lära sig något nytt varje månad (Katta – kan du inte skriva om din målsättning för utveckling och vilka områden som du ska köra?)!

Jag tummar aldrig på sömnen. Aldrig.

Det kanske låter präktigt, men för mig är det hörnstenen i min hälsa. Jag har också kvällar där jag vill vara uppe, men för att jag ska fungera måste sömnen prioriteras. Jag kan tycka att många funderar på träning och hälsa, bra mat osv, men ofta tummar på sömnen. Om det är någonstans man ska börja, så är sömnen det första! Min personliga åsikt, och den bygger på den erfarenhet av psykisk ohälsa som jag bär med mig.

Jag är en ja-sägare.

Samtidigt som jag ger mig mycket sömn – så är jag också bra på att säga “ja”. Det är på gott och ont – men det är också väldigt roligt! I december gjorde jag min första reklamfilm – jag hoppas kunna släppa den på min Facebook-kanal inom kort, för att visa upp (gilla gärna mig där!). Att våga är ofta att vinna.

Frågor? Kör!

2017 månad för månad – bildkavalkad!

2017 innehöll precis allt. Människor, Möten, Minnen och Mer därtill. Häng med!

Januari. Workation i Åre. Där jag fick nya bekantskaper som följt mig året runt. Linda och jag började arbeta tillsammans, där min roll blev att sälja in sponsorer till konferensen Ticse. Att Linda snart släpper bok, ett år efter workation, känns oerhört spännande!

Februari. Frilanståget tuffade på och jag fick ett nytt uppdrag, där temat var hälsofördelarna med massage! Toppenkul, och inte konstigt att jag skriver inlägg som Stay calm & be professional: frilansliv i ett nötskal. Bästa veckan!

frilansliv ute i naturen tyresta
Frilansliv är att kunna välja sin paus eller källa till kreativitet utan att behöva rapportera till någon!

Mars. Mitt i vårrusningen, där jag skrev både artiklar och arbetade med innehåll åt alla håll och kanter, började jag förstås att fundera på det här med att skala av.

äventyr i trädgården med enemilia
Att bara vara är en konst, och att skala av, likaså. Foto: Christofer Lind.

April. I månadsskiftet var det dags för #ticse, en konferens som jag arbetat ihop med Influencers of Sweden (ett väl investerat medlemsskap om man arbetar som influencer). Det var så bra på många vis:

Bo på hotell. Ensam.

Människor. Människor!

Att lära sig mer, och få valuta för medlemsskapet!

Här är mina två inlägg från konferensen:

The Influencer Convention 2017: hårda fakta

The Influencer Convention 2017: mjuka fakta.

#ticse inos

Maj. En månad av reflektion och rannsakan. Jag tog en soloresa till Copperhill i Åre, vilket jag tänker göra om rätt snart, vintertid. Så skönt. Sova länge, vandra, göra några utflykter. Sådant som gör själen gott!

copperhill åre vår 1

Juni. Familjemånad! Vi åker på efterlängtad resa tillsammans.

Foto: Christofer Lind.

Juli. Sommar – väldigt mycket sommar. Enkla rutiner för en sommarvardag. Ute mycket, och vi hittade till Drevviken. Jag fundera på det här med att vilja mindre, och få mer.

Foto: Christofer Lind

vatten drevviken leva enklare liv

 

Augusti. Jobbhösten närmar sig, och vid det här laget jobbar jag bakom kulisserna hos Allt för hälsan, där jag bygger ett bombastiskt program till scenen Pratbubblan, som jag också modererar. Mitt “andra” barn kan man säga. Och hörrni – jag har redan börjat snickra på programmet för 2018, så ni ser hur taggad jag är! Men så kom där också en inbjudan. En inte anonym sådan, men för en vald krets. Och att känna sig utvald, det är en bra känsla! Det var dags för årets andra workation – som blev så fruktansvärt bra och rolig.

enemilia stress

Foto: Katarina Jansson, miss Särna.

Några dagar efter min hemkomst går vår fina farmor bort. Det är en sorg, men det är också ett vackert farväl. I tre år har vi sida vid sida kämpat mot sjukdomen. Vi har svetsats samman, vi har kämpat, vi har gjort allt i vår makt. Hon kommer fortfarande att ha en viktig roll i vår familj. Vi pratar om vår farmor varje dag. Lilleman tittar på fotot i ramen. Han vet vem hans farmor är. Vi saknar dig.

September. Vardag men ändå inte. Vi jobbar på här hemma, vi funderar på begravning, praktiska saker, motar än så länge sorgen i grind. Vi gör det vi måste, för att hålla ihop. (Det är först senare som vi landar i det som hänt, och framför allt var begravningen viktig, att få säga hejdå). Vi börjar med en fin vana, och det är att nyttja helgerna till att åka till Tyresta med lilleman. Det blir många fina turer, och hösten är så vacker.

leva i enkelhet 1
Foto: Christofer Lind.

Oktober. Leveranstider – i full prakt. Jag gör det sista med mitt schema för Pratbubblan, jag skapar en större onlinekurs för kund och dessutom har jag bästa konversationen, “dark social” på Facebook med workation-gänget från Särna. För att hålla – för det är många gånger det handlar om hållbarhet i livet – så yogar jag varje onsdag.

November. Dags för årets hälsohändelse. Jag intervjuar ett 30-tal författare och profiler under en fullspäckad helg!

 

 

 

December. Mer ledig än vanligt. För att jag kan. Och så var det Hälsingland – en 24 timmars dejt jag inte kommer glömma i första taget. Och så jul. Jul strålande jul.

Foto: Christofer Lind

Och en dejt med bästa vännerna på Grill, samt med maken, avrundade året fint!

Tack för det här året – ni som läser, och nytillkomna. Jag vet att den sista delen i serien digital disciplin är efterlängtad – den kommer inom kort! ♥

 

Saker jag har dille på just nu.

att utvecklas och använda naturen 2

Att jag har mycket uppe på hjärnkontoret är liksom ingen nyhet. Så har det alltid varit, och så kommer det alltid att vara. Det är en gåva, och förbannelse. Det är jag, och det är allt jag vill vara. Men jag vill samla mig nu, och se vem jag är just nu. Igår skrev jag ett inlägg på Instagram, om hur jag omvärderar min egen identitet just nu. Det är lite som att få en för tidig julklapp. Apropå det, du missade väl inte min lista på vad jag inte önskar mig i jul?

Bilderna är från en utflykt i Tyresta, där min man Christofer Lind tagit bilderna.

Så här kommer jag. I dille-format.

att utvecklas 2

Spetskål.

Alla dagar i veckan. Jag strimlar den fint, och fräser den i lite olivolja, blandar i peppar och dijonsenap. Så. Gott. Vet ni: jag har varit frisk hela hösten och jag tror tricket stavas spetskål. Jag äter det till allt.

Utveckling.

Sara Rönne – Träningsglädje skrev nyligen ett inlägg där hon skriver om hur hon adderar utveckling i allt hon gör – oavsett om det är bloggen eller på annat jobb. Hur jag resonerar kring utveckling? Att det både kan vara högt och lågt. Det kan vara något så enkelt som att lära sig något, men det kan också handla om hur vi hanterar saker uppe i huvudet. Just nu läser jag en bok av Petra Brask, om tid, som jag verkligen vill använda i verkligheten. Ni vet när man läser en bok, men glömmer att praktisera? Så jag vill förstås göra något av inspirationen! (jag kommer dela med mig av några guldkorn från läsandet när jag är klar).

Tack också Sara och Angeliqa för en fika av rang igår – ni är liksom väldigt härliga att hänga med, och jag uppskattar hur ni tar outdoorupplevelsen, och delar den med världen. Grattis Angeliqa till succé den senaste tiden, där prisregn smattrar likt regnet utanför mitt fönster. Läs också hur hon möter Maria Strömberg Bååth. Och Saras senaste samarbete med Actimel känns roligt att få följa – kika på den senaste filmen som hon har gjort tillsammans med Louise Forslycke Garbergs.

Du följer mig här!

att utvecklas enemilia

Tydlighet.

Kan detta vara på en dille-lista? Ja, det kan det. Nu när jag är totalt öppen om min ångest, min resa osv. så har jag landat i att tydlighet är starkt kopplat till hälsa. Det var därför så befriande när jag var på nykundsmöte i förra veckan, där personen jag träffade både visade upp sin planering och uttryckligen sa att “tydlighet” var hennes melodi. Mitt svar var: “you had me at excel”.

För jag kan tänka mig att många av er har upplevt otydlighet, som sedan omvandlas till ett obehag i magtrakten, där man inte riktigt vet vad som förväntas av en, eller hur? It´s a no no. Jag har därför länge jobbat med tydlighet – men vet ni, det finns ett område där jag behöver förbättra mig: och det är hemma. Vi slår på volley här, men nu när det är många saker som ska fungera på hemmaplan (vardagsmatematik på hög nivå) så behöver jag våga (ja, ni läste rätt) ta upp förväntningar, planera och allt det där som gör att vi som familj kan må bra.

Tanken på att jobba i en tankesmedja.

Det är inget nytt egentligen – men jag sa senast igår till maken: jag tror jag vill bli affärsutvecklare. Och det ligger något i att få använda mina idéer i ett yrkessammanhang. Att inte vara lika operativ som jag är nu. Som man tänker, blir det. Balanserat förstås, eftersom tankeverksamhet behöver utrymme och frihet, för att ge de bästa idéerna. Frilans? Ja tack!

Om man då bortser från min totala dille på spetskål, är det tanken att utvecklas som ger mig mest go! just nu. Läsa, lära, praktisera osv.

utvecklas och använda naturen

Att utvecklas – vilka är dina tankar?

 

Older Posts »