Posts in "Emilia Arvidsson" tag

Saker jag ofta gör. En liten lista om mig.

Ni är några nya i gemet, och några som följt mig ett längre tag. Då och då passar jag på att skriva om sådant som ni kanske inte känner till. Och nu är det dags igen!

Saker jag ofta gör.

∴ Tappar bort min pyjamas. Eller ja: lägger den på alla möjliga och omöjliga ställen. Det vanligaste frågan hos oss på kvällstid är: “har du sett min pyjamas?”

∴ Planerar matlagningen. Det är typ det viktigaste jag vet som måste lösas här hemma. När det är klart, går jag vidare med resten av dagens uppgifter.

∴ Säljer in saker. Oftast jobb. Även när det är tänkt att jag ska ta det lugnt, så kan jag inte låta bli att slänga iväg ett mejl med erbjudanden. Bra? Ja, oftast. Dåligt? Ibland. För det finns ju tillfällen då jag behöver jag färre jobb och mer lugn och ro.

Emilia Arvidsson, enemilia

∴ På senare tid: jobbar på mässor. Jag har insett att jag älskar mässtämning och har också börjat sälja in sådana uppdrag. Nu, om en dryg månad, ska jag moderera en scen på mässan Gastro Nord. Känner mig som en kung!

∴ Mediterar och yogar. I alla fall om man ser den senaste tiden (yoga och meditation minst en gång om dagen) och även innan dess. När jag blev gravid 2014 så började jag verkligen att meditera på regelbunden basis. Jag kände ett ansvar inför mitt mående i graviditeten, och det blev mitt sätt att verkligen ta hand om mig.

∴ Funderar på återhämtning. Det vill säga: jag vill bygga in det i min vardag, och jag lyckas rätt ofta tycker jag. Och jag vinner så oerhört mycket på det. Jag har skrivit om det i mitt inlägg häromdagen, om hur jag tycker framgång bygger på förmågan att återhämta sig.

∴ Skrollar och kommenterar på insta stories. Jag har ju länge pratat om det här med sociala medier, hur jag vill interagera mer än att konsumera. Och jag älskar stories, det är så fint att man kan upptäcka andras personlighet, något som inte kan hittas i feeden. Jag följer Angeliqa – Vandringsbloggen, Katta – Bucketlife, Sara – Träningsglädje, Maria – Allthingsgreen och några till. Så mysigt att få “hänga med!”

∴ Sätter ihop folk. Jag är en matchmaker, det ligger i min natur att se hur andra kan göra saker tillsammans! Och det handlar främst inom business.

∴ Effektiviserar. Det kan vara små saker, men jag gillar när det går smidigt. Alltifrån inköpslistor till städning. Eller mailkorgen.

∴ Tar vara på min egenskapade frihet. Som nu, när jag väljer att ta det lite lugnt några veckor.

Hoppas att ni haft en fin helg 🙂

Det här vet du kanske inte om mig.

enemilia

Den senaste tiden har det kommit nya gäster till enemilia.se – varmt välkomna! Det gör att om-sidan gärna besöks, men jag tänker att det finns mer att berätta. Här kommer några “behind-the-scenes”. Och undrar du något – ställ en fråga i kommentarerna!

Jag gillar att vara ensam. Men är väldigt social.

Går det här att kombinera? Jag tror det. Jag är en ensamvarg – jag lärde mig tidigt att klara mig ensam, och det har också gjort att jag trivs i mitt eget sällskap. Att vara ensam hemma är bland det bästa jag vet, samtidigt som min familj är det absolut viktigaste för mig. Och när det kommer till sociala aktiviteter är jag nog en av dem som hörs mest. Jag bekräftar gärna andra människor och är genuint nyfiken av mig. Men på andra sidan myntet drar jag mig gärna undan, med en bok eller en skrivbok och penna. Och det jag uppskattar är när människor ser det – att jag är både och. Som när jag var i Särna och hälsade på Katta – bucketlife, och fick äran och bo ensam i deras lilla hus på gården. Och några månader senare var jag i Hälsingland där värdinnan sa “det här rummet är Emilias”.

Ps. Det är också därför jag jobbar i eget företag.

Jag har pluggat mycket. Och gillar att lära mig nytt.

Många tror att jag är utbildad journalist – men icke. Jag hamnade på journalistbanan av en slump – jag ville ha ett jobb där jag fick skriva mycket, och då blev jag journalist inom hälsa. Men annars är jag utbildad civilekonom, med marknadsföring och organisation som främst ämnen. Jag har haft stor nytta av det! Att lära sig är bland det roligaste jag vet – men just nu är det overload i mitt huvud över allt som jag vill kunna. Men jag återkommer kring vad som är fokus för under 2018. Läs förresten det här inlägget hos Bucketlife – gillar hennes sätt att lära sig något nytt varje månad (Katta – kan du inte skriva om din målsättning för utveckling och vilka områden som du ska köra?)!

Jag tummar aldrig på sömnen. Aldrig.

Det kanske låter präktigt, men för mig är det hörnstenen i min hälsa. Jag har också kvällar där jag vill vara uppe, men för att jag ska fungera måste sömnen prioriteras. Jag kan tycka att många funderar på träning och hälsa, bra mat osv, men ofta tummar på sömnen. Om det är någonstans man ska börja, så är sömnen det första! Min personliga åsikt, och den bygger på den erfarenhet av psykisk ohälsa som jag bär med mig.

Jag är en ja-sägare.

Samtidigt som jag ger mig mycket sömn – så är jag också bra på att säga “ja”. Det är på gott och ont – men det är också väldigt roligt! I december gjorde jag min första reklamfilm – jag hoppas kunna släppa den på min Facebook-kanal inom kort, för att visa upp (gilla gärna mig där!). Att våga är ofta att vinna.

Frågor? Kör!

2017 månad för månad – bildkavalkad!

2017 innehöll precis allt. Människor, Möten, Minnen och Mer därtill. Häng med!

Januari. Workation i Åre. Där jag fick nya bekantskaper som följt mig året runt. Linda och jag började arbeta tillsammans, där min roll blev att sälja in sponsorer till konferensen Ticse. Att Linda snart släpper bok, ett år efter workation, känns oerhört spännande!

Februari. Frilanståget tuffade på och jag fick ett nytt uppdrag, där temat var hälsofördelarna med massage! Toppenkul, och inte konstigt att jag skriver inlägg som Stay calm & be professional: frilansliv i ett nötskal. Bästa veckan!

frilansliv ute i naturen tyresta
Frilansliv är att kunna välja sin paus eller källa till kreativitet utan att behöva rapportera till någon!

Mars. Mitt i vårrusningen, där jag skrev både artiklar och arbetade med innehåll åt alla håll och kanter, började jag förstås att fundera på det här med att skala av.

äventyr i trädgården med enemilia
Att bara vara är en konst, och att skala av, likaså. Foto: Christofer Lind.

April. I månadsskiftet var det dags för #ticse, en konferens som jag arbetat ihop med Influencers of Sweden (ett väl investerat medlemsskap om man arbetar som influencer). Det var så bra på många vis:

Bo på hotell. Ensam.

Människor. Människor!

Att lära sig mer, och få valuta för medlemsskapet!

Här är mina två inlägg från konferensen:

The Influencer Convention 2017: hårda fakta

The Influencer Convention 2017: mjuka fakta.

#ticse inos

Maj. En månad av reflektion och rannsakan. Jag tog en soloresa till Copperhill i Åre, vilket jag tänker göra om rätt snart, vintertid. Så skönt. Sova länge, vandra, göra några utflykter. Sådant som gör själen gott!

copperhill åre vår 1

Juni. Familjemånad! Vi åker på efterlängtad resa tillsammans.

Foto: Christofer Lind.

Juli. Sommar – väldigt mycket sommar. Enkla rutiner för en sommarvardag. Ute mycket, och vi hittade till Drevviken. Jag fundera på det här med att vilja mindre, och få mer.

Foto: Christofer Lind

vatten drevviken leva enklare liv

 

Augusti. Jobbhösten närmar sig, och vid det här laget jobbar jag bakom kulisserna hos Allt för hälsan, där jag bygger ett bombastiskt program till scenen Pratbubblan, som jag också modererar. Mitt “andra” barn kan man säga. Och hörrni – jag har redan börjat snickra på programmet för 2018, så ni ser hur taggad jag är! Men så kom där också en inbjudan. En inte anonym sådan, men för en vald krets. Och att känna sig utvald, det är en bra känsla! Det var dags för årets andra workation – som blev så fruktansvärt bra och rolig.

enemilia stress

Foto: Katarina Jansson, miss Särna.

Några dagar efter min hemkomst går vår fina farmor bort. Det är en sorg, men det är också ett vackert farväl. I tre år har vi sida vid sida kämpat mot sjukdomen. Vi har svetsats samman, vi har kämpat, vi har gjort allt i vår makt. Hon kommer fortfarande att ha en viktig roll i vår familj. Vi pratar om vår farmor varje dag. Lilleman tittar på fotot i ramen. Han vet vem hans farmor är. Vi saknar dig.

September. Vardag men ändå inte. Vi jobbar på här hemma, vi funderar på begravning, praktiska saker, motar än så länge sorgen i grind. Vi gör det vi måste, för att hålla ihop. (Det är först senare som vi landar i det som hänt, och framför allt var begravningen viktig, att få säga hejdå). Vi börjar med en fin vana, och det är att nyttja helgerna till att åka till Tyresta med lilleman. Det blir många fina turer, och hösten är så vacker.

leva i enkelhet 1
Foto: Christofer Lind.

Oktober. Leveranstider – i full prakt. Jag gör det sista med mitt schema för Pratbubblan, jag skapar en större onlinekurs för kund och dessutom har jag bästa konversationen, “dark social” på Facebook med workation-gänget från Särna. För att hålla – för det är många gånger det handlar om hållbarhet i livet – så yogar jag varje onsdag.

November. Dags för årets hälsohändelse. Jag intervjuar ett 30-tal författare och profiler under en fullspäckad helg!

 

 

 

December. Mer ledig än vanligt. För att jag kan. Och så var det Hälsingland – en 24 timmars dejt jag inte kommer glömma i första taget. Och så jul. Jul strålande jul.

Foto: Christofer Lind

Och en dejt med bästa vännerna på Grill, samt med maken, avrundade året fint!

Tack för det här året – ni som läser, och nytillkomna. Jag vet att den sista delen i serien digital disciplin är efterlängtad – den kommer inom kort! ♥

 

Saker jag har dille på just nu.

att utvecklas och använda naturen 2

Att jag har mycket uppe på hjärnkontoret är liksom ingen nyhet. Så har det alltid varit, och så kommer det alltid att vara. Det är en gåva, och förbannelse. Det är jag, och det är allt jag vill vara. Men jag vill samla mig nu, och se vem jag är just nu. Igår skrev jag ett inlägg på Instagram, om hur jag omvärderar min egen identitet just nu. Det är lite som att få en för tidig julklapp. Apropå det, du missade väl inte min lista på vad jag inte önskar mig i jul?

Bilderna är från en utflykt i Tyresta, där min man Christofer Lind tagit bilderna.

Så här kommer jag. I dille-format.

att utvecklas 2

Spetskål.

Alla dagar i veckan. Jag strimlar den fint, och fräser den i lite olivolja, blandar i peppar och dijonsenap. Så. Gott. Vet ni: jag har varit frisk hela hösten och jag tror tricket stavas spetskål. Jag äter det till allt.

Utveckling.

Sara Rönne – Träningsglädje skrev nyligen ett inlägg där hon skriver om hur hon adderar utveckling i allt hon gör – oavsett om det är bloggen eller på annat jobb. Hur jag resonerar kring utveckling? Att det både kan vara högt och lågt. Det kan vara något så enkelt som att lära sig något, men det kan också handla om hur vi hanterar saker uppe i huvudet. Just nu läser jag en bok av Petra Brask, om tid, som jag verkligen vill använda i verkligheten. Ni vet när man läser en bok, men glömmer att praktisera? Så jag vill förstås göra något av inspirationen! (jag kommer dela med mig av några guldkorn från läsandet när jag är klar).

Tack också Sara och Angeliqa för en fika av rang igår – ni är liksom väldigt härliga att hänga med, och jag uppskattar hur ni tar outdoorupplevelsen, och delar den med världen. Grattis Angeliqa till succé den senaste tiden, där prisregn smattrar likt regnet utanför mitt fönster. Läs också hur hon möter Maria Strömberg Bååth. Och Saras senaste samarbete med Actimel känns roligt att få följa – kika på den senaste filmen som hon har gjort tillsammans med Louise Forslycke Garbergs.

Du följer mig här!

att utvecklas enemilia

Tydlighet.

Kan detta vara på en dille-lista? Ja, det kan det. Nu när jag är totalt öppen om min ångest, min resa osv. så har jag landat i att tydlighet är starkt kopplat till hälsa. Det var därför så befriande när jag var på nykundsmöte i förra veckan, där personen jag träffade både visade upp sin planering och uttryckligen sa att “tydlighet” var hennes melodi. Mitt svar var: “you had me at excel”.

För jag kan tänka mig att många av er har upplevt otydlighet, som sedan omvandlas till ett obehag i magtrakten, där man inte riktigt vet vad som förväntas av en, eller hur? It´s a no no. Jag har därför länge jobbat med tydlighet – men vet ni, det finns ett område där jag behöver förbättra mig: och det är hemma. Vi slår på volley här, men nu när det är många saker som ska fungera på hemmaplan (vardagsmatematik på hög nivå) så behöver jag våga (ja, ni läste rätt) ta upp förväntningar, planera och allt det där som gör att vi som familj kan må bra.

Tanken på att jobba i en tankesmedja.

Det är inget nytt egentligen – men jag sa senast igår till maken: jag tror jag vill bli affärsutvecklare. Och det ligger något i att få använda mina idéer i ett yrkessammanhang. Att inte vara lika operativ som jag är nu. Som man tänker, blir det. Balanserat förstås, eftersom tankeverksamhet behöver utrymme och frihet, för att ge de bästa idéerna. Frilans? Ja tack!

Om man då bortser från min totala dille på spetskål, är det tanken att utvecklas som ger mig mest go! just nu. Läsa, lära, praktisera osv.

utvecklas och använda naturen

Att utvecklas – vilka är dina tankar?

 

Att återhämta sig efter jobbet. Om hur jag satt i en skrubb och andades.

Om ni visste hur mycket jag vill berätta:
  1. Om hur jag rott i hamn Allt för hälsans scen Pratbubblan.
  2. Om hur jag tacklade ett misstag, och där jag lyckades vända mitt misstag till fokus.
  3. Om hur vi i teamet skrattade så att tårarna sprutade, efter lördagens stängning av mässan.
  4. Om hur jag upptäckt att jag har en drivkraft.
  5. Om att jag fått så mycket positiv feedback, att jag är nära till storhetsvansinne.
  6. Om hur många bra programpunkter och innehåll som Allt för hälsan hade 2017.
  7. Om allt det goda med prestation.

Men det blir:

Om allt det goda med återhämtning.

Foto: Gustav Kaiser

För jag har fått förvånansvärt många frågor. Och jag förstår att människor frågar. Från fredag till söndag har jag haft ett otroligt fokus, där ett trettiotal gäster och talare varit på plats. Men jag ska berätta något för dig: min prestation kommer inte gratis. Jag är människa precis som du. Jag är fortfarande stresskänslig, som jag alltid varit. Mina minnen från sjukhuset, och min totala ångest och hopplöshet är idag mina ledstjärnor. Är du med?

Det är fredagskväll, mässan har stängt kl 18:00. Och jag sätter mig på golvet i skrubben, bakom scenen, och ringer jag min man. Det snurrar av intryck: jag är så glad! – Du, jag måste sitta här en stund, för jag vågar inte riktigt köra bilen just nu, säger jag till honom. Och det är precis det jag gör. Jag sitter där, tills det slutar snurra. Jag har två dagar till framför mig. Jag behöver landa.

Foto: Gustav Kaiser

Sätter på mig understället, tar mig ett mellanmål – och kliver ur skrubben. Min projektledare springer förbi – hon skrattar när hon ser min outfit, och säger några värmande ord om hur bra jag är, precis som jag är. Jag skrattar lite åt mig själv – hur jag kan gå från supercool på scen, till att vara en helt vanlig mamma i underställstrikåer.

Det var inte många minutrar därinne i skrubben – men med den insatsen höll jag både lördag och söndag.

På måndagen kom den verkliga utmaningen: att stilla huvudet. Jag är en person som tänker väldigt mycket, och har nära till överhettning. Det gick inte så bra alls, till en början. Jag åkte till Tyresta, gick en slinga på fem kilometer. Det snurrade på, trots ovilja, tills jag satte mig vid sjön, och den bleka solen bländade mig. Jag satt helt still, drack en kopp te och landade.

Sen förstod jag att jag inte skulle orka lyssna något mer på pladdret uppe i huvudet. Jag ville mest säga: håll käften, men det kändes inte heller helt ok. Så jag satte på den här dokumentären. Och den var så sorglig och intressant, att där, medan tårarna föll, så landade jag lite till. Kanske hade jag behövt att gråta lite av den anledning att jag gått i mål med Allt för hälsan, men för mig är det mycket lättare att gråta när jag blir berörd av utomstående saker.

Så. Det är så jag gör. När jag återhämtar mig. Och jag sover – mycket. Och dagarna innan och efter en ansträngning gör jag inte mycket alls. På måndagen vilade jag i omgångar, med yoga, meditation och promenad. Om och om igen – tills kroppen fattade. Och huvudet.

Mässan? Vi gjorde det riktigt bra – snygg mässa, med många bra programpunkter och innehåll. Genomarbetat, och det ligger mycket arbete bakom. Så stolt över teamet, och framför allt Kristin som varit vår operativa projektledare: hon har varit så bra att jobba med (humor, glädje, skratt och stringens: bästa mixen, hon har styrfart framåt, med värme – älskar’t) och så har vi Linda Gerstenmeyer, som tog över Aktivitetslabbet efter Magdalena Bibik – jag är så glad över att få lärt känna Linda: tillsammans med henne kan man verkligen skratta och hon har en unik förmåga att se människor. Därför ser jag fram emot nästa års mässa redan nu – för vi har ett så bra samarbete! Vi har fått önskemål från några håll – bland annat har Erika Kits Gölevik har bloggat om sina reflektioner. Och även Maya Nesterov. Det är både ris och ros – men det är förhoppningsvis ett öppet samtal vi för!

Var du på mässan?

Midsommar. Summerad vår 2017 – frilans och vardag.

Precis hemkommen från en resa i familjens tecken. Hav har blandats med sol, glass, mat, glädje, tålamod, regn och en lilleman som sa “mera jordgubbar” och identifierade färgen svart.

Bilderna i detta inlägg är tagna under vår semester på nära ort, i en by som jag besökt nästan varje år sedan 1996. Foto: C. Lind, i vanlig ordning.

Semester? Både och. Mest semester. Även fast jag faktiskt är rätt sliten då jag både är förkyld och fått en lättare ögoninflammation. Jag behöver ta beslut om ledighet men jag drar mig. Men beslutet kommer. Det lutar åt en yogaresa men också stilla dagar här hemma. Har bokat in en PT med en naprapat jag lärde känna under våren och vi ska ses i juli till och börja med (frisk nu tack?)

Min vår har varit underbart kontrastrik. Den började med en resa till Åre där jag fick träffa riktigt härliga människor, som jag också aktivt har kontakt med. Det var också så jag började arbeta med branschorganisationen Influencers of Sweden med Linda Hörnfeldt och projektledare Alejandra Cerda. Parallellt gjorde jag även andra uppdrag och det blev sedan klart att jag ska rodda med Allt för hälsans huvudscen (program + moderator).

Jag har skrivit massor den här våren, för print och webb, både för företag och tidningar. Det som har peppat mig mest är min egen satta budget, som jag följer slaviskt. Det viktigaste i mitt företag är införsäljningen, om det kan du läsa nedan. Nytt för denna vår är att skriva nyhetsbrev och att använda mig av mina marknadsföringskunskaper.

När du startar eget – börja med sälj (råd på vägen).

 

Jag har också tagit upp kontakten med en gammal kund, Live Life/OTW, där två artiklar på temat hälsa har skrivits. För Driva Eget har jag skrivit en del webbartiklar (se nedan), men också sålt in printjobb (första!) och känner att kontakten varit fin.

I skrivande stund (juni 2017) har jag en aktuell artikel om träning i naturen för tidningen Tara – den med Agneta Sjödin på omslaget. En artikel där jag intervjuar två kvinnor som tränar ute, samt två artiklar med experter – en PT samt en forskare: Patrik Grahn från Alnarp. Superintressant – naturen håller oss friska, det är belagt.

Eftersom Åre gav mersmak tog jag en soloresa i maj, till Copperhill        Åre – en resa i vilans tecken, men också med utrymme för frilansjobb. Bland annat så arbetar jag med Anki Sundin, ett uppdrag som jag verkligen gillar. Mycket eget ansvar och utveckling på agendan. Ser fram emot höstens agenda!

Jag slutade träna under våren. Jag insåg att jag är en motionär, och att jag inte har utrymmet att åka till gymmet just nu. Den innebär att jag istället satsar fullt ut på vardagsmotionen – i siffror innebär det minst 10 000 steg om dagen, vilket min fitbit glatt har registrerat. På det har jag lagt in lite rörlighet och framför allt: yoga en gång i veckan med Janne. Jag hade problem med ryggen i höstas, och problemen har fortsatt. Träffade bästa Jennifer på Naprapathögskolans skolklinik vid Odenplan. Hon studerar till naprapat och har gett mig behandling några gånger – och det funkar! Vi ses i sommar, då hon också är utbildad PT.

Vill du läsa om förra årets moderatorjobb Pratbubblan – klicka här!

3 artiklar i Driva Eget på webben

PT-fia om att arbeta med en koordinator

5 steg som ror hem affären

Surfa intelligent – hjärnexperten Katarina Gospic

Och min midsommar? Precis som jag vill ha den, minus att jag är sjuk. Jag har hängt den första utomhustvätten och njuter av att vara hemma. Hemma är så jäkla bästa alltså. Lyssnar på skön musik, snyter mig, och baddar ögonen med örtte. Så som det ska vara.

En sak till. Våren har varit min, på många vis. Det går bra nu. Men jag har givetvis också haft bakslag. Som receptjobbet som jag fick göra om. Som ryggen som knasade. Som orken som tryter och ångesten som vinner. Det är ju så livet är. Om du undrade.

En härlig midsommar till dig!

 

Older Posts »