Posts in "Hållbarhet" tag / Page 3

Ta hand om maten – men att vara 100% hållbar?

ta hand om maten - Emilia Arvidsson lever hållbart

Att göra hållbarhet roligt är inte alltid lätt.* Trust me. Jag är nu inne i fjärdje veckan av #matsvinn0 och det har gått från förälskelse till vansinne. Missförstå mig rätt – jag vill det här så fruktansvärt gärna, men det finns gränser även för mig. Här berättar jag lite kort om min resa mot ett mer hållbart käkande. Och vi har bara börjat – kom ihåg det.

Det här har hänt sedan sist…

§ Jag har rensat kylen till 80%. Det betyder INTE att jag har slängt mat som jag TROTT varit dålig. Nej. Jag har gått igenom varje burk, varje salladsblad – titta, lukta, smaka. Jag har gjort min egen vinägerdryck på en rätt så gammal pressad citron och sedan druckit upp. Jag har hittat en pesto och tänkt: nämen en pasta till den här?

En kampanj från 2017. Fler företag vill ta upp kampen om ett minskat matsvinn – även på konsumentnivå! Jag har kontakt med bland annat foodloopz, mer om dem kan du läsa här.

§ Jag har pratat om matsvinn. Med mig själv. Med andra. Och kommit på att vi lurar oss själva på olika sätt. Jag som trodde jag hade koll på den här typen av grej har alltså fått tänka om och tänka nytt. Matsvinnsfrågan för konsument handlar om: attityd, kreativitet och kvantitet – jag återkommer till det.

§ Jag har räddat mat. Gömt mat som känns trist i grytor. Ätit upp rester från frysen som jag normalt sätt hade klassat som “lite tråkig, vi struntar i den”. Men också: skapat middagar av rester istället för att göra nytt. Det kanske inte har räckt så att alla kan äta samma mat, men vi får alla mat på tallriken, även om det skiljt sig åt mellan tallrikarna. Och det har varit positivt och sparat oss både tid och pengar (vem orkar hitta på middagar 7 dagar i veckan).

§ Jag har blivit fruktansvärt trött. För att det tar på krafterna att engagera sig på det här sättet. Och kylskåpet har ett ständigt in – och utflöde. Man handlar, man äter upp. Och hålla koll är inte alltid lätt. Vår lösning tror jag är att skapa rymd – så att man ser vad man har. Ett annat sätt är att göra en snabbkoll – “vad är det vi har här”- attityd. Bli polare med ditt kylskåp. Men som sagt. Jag blev rätt trött.

ta hand om maten - men stressa inte upp dig
När jag inte tar hand om maten är jag väldigt gärna i skogen. Det tar på krafterna att matsvinnskämpa!

§ Jag har slängt mat för att jag inte har hunnit äta upp den. Vissa saker blir dåliga så snabbt. Som avokado (lite beroende på sort). Bröd som möglar ska man vara försiktig med. Sen: en stackars vattenmelon som inte gick att rädda och jag tänker: vad blev kilopriset för den här varan egentligen? När jag slänger ett kilo vattenmelon gick priset för det jag åt upp av den, upp, upp, upp. Och man undrar varför man dividerar i affären kring köp av halv eller hel…

*Så jag ville säga något. För mig har det hela tiden funnits en tanke om att testa nya saker, i hållbar tappning. Det jag däremot ställer mig emot, är någon slags målsättning att vara perfekt i hållbarhet. Varför jag är negativ? För jag tror inte hållbarhet kan bli ett val om vi inte ser till hur vi själva fungerar. Jag testar mig fram inom hållbarhet, ibland går det bra, ibland får jag tänka om. Många bäckar små osv. Och det viktigaste: have fun. #sustainablefun

Yes! Därför köper vi det vi inte behöver!

Yes! därför köper vi det vi inte behöver!

Yes! Därför köper vi det vi inte behöver!
Det är titeln på en konsumtionskritisk bok som släpptes i förra året (Ordfront 2015). Skriven av författaren och journalisten Katarina Bjärvall. Jag lyssnade till henne då hon gästade Kropp & Själ i P1 (avsnitt Handla dig lycklig) och blev nyfiken. Att jag själv ingår i ett shoppingfritt år gör ju det hela ännu mer intressant. Vad är konsumtion, hur ser den ut? Vilka problem finns det? Och vad gör företagen för att locka oss ännu mer? Eller är det vi själva som ska ansvara för vår konsumtion?

Yes! Därför köper vi det vi inte behöver!Yes! därför köper vi det vi inte behöver!

Bokens fokus blir hjärnan – där Bjärvall söker svar på varifrån konsumtionshetsen kommer. Hon har en grävande ansats genom att gå en kurs i neuromarketing.

Det händer otroligt mycket på den spelplan som kallas marknad. Metoder för att öka konsumtion slipas till, och med teknikens utveckling verkar nu nästan vad som helst möjligt. Som läsare tycker jag det är lite obehagligt, men samtidigt är jag inte förvånad. Men med boken blir det verkligen svart på vitt. Bjärvall sätter ord på det som vi gör själva gör. Skillnaden är att vi många gånger saknar reflektionen. Det är därför boken ger mig stor behållning. Hon skriver det vi ofta inte ens hinner tänka.

Ska pengar tjänas och ska du som företag vara konkurrenskraftig, då är det hårda tag som gäller. Bokens stora plus är alla de intervjuer, undersökningar, funderingar som tillsammans ger en ganska tydlig bild av vad konsumtion är. Samtidigt förstår man tidigt att författaren är kritisk och ifrågasättande. Men i och med att Bjärvall underbygger sina argument så stör det mig inte – det är ju syftet i det här fallet.

Några favoritkapitel – och reflektioner

Kap 5, s 42 – Neuromarknaden. Det är häftigt och samtidigt: funkar det verkligen? Och intressant är Katarinas reflektioner under den kurs som hon går. Det är en bra blandning av hennes tankar, återberättelser av forskningsresultat och en inblick i den nyaste sorten av marknadsföring.

Kap 9, s 87 – Sakernas sönderfall. Det här med planerat åldrande. Det är creepy – jag har vetat om det sedan tidigare. Men att man producerar ohållbart enbart för att öka konsumtionsfrekvensen rimmar så dåligt 2016. Bjärvall kontaktade bland annat Apple för att höra hur de ser på sin egen produktion av Iphone, men utan att få svar. Däremot så tror jag på ett skifte nu. Jag tror att hållbara produktioner kommer leda marknaden. Varför: för att efterfrågan på dessa kommer öka. Till exempel så kommer nog uthyrning av prylar att komma mer och mer. I sann hållbar anda. Men det är min reflektion, bortom boken.

Kap 16, s 184 – AB Samhället. Starka krafter och marknader gör att andra aktörer också påverkas – då vi de facto är styrda av ekonomiska medel. Enligt författaren blir det problematiskt när forskarvärlden blir köpt på olika vis. En kommentar från Bjärvall lyder:

“Samtidigt har fler och fler forskare egna företag där de säljer sin kunskap i form av föredrag, expertbedömningar eller olika tekniska lösningar och andra innovationer. Detta skapar en nästan ogenomtränglig sammanblandning av i praktiken motstridiga intressen – forskarens egen ekonomiska vinning, den externa uppdragsgivarens nytta och lärosätets, alltså i förlängningen allmänhetens, bästa”. (s 190)

Kap 18, s 207 – Det finns alternativ. Ett spännande kapitel där du får läsa om exempel på aktiviteter mot konsumism. Titta till exempel på Sao Paolo i Brasilien där man förbjudit utomhusreklam. Det finns andra bra exempel – där rörelser har startats för hållbar produktion, där ekonomisk vinning inte är på agendan.

Länkar på temat hållbar konsumtion

Anki Sundin, konsult med fokus på lönsam hållbarhet, skriver bland annat om Så får vi konsumentens köpbeteende hållbart. Hon konstaterar att för att få konsumenten på bättre tankar, så ska erbjudandet vara fördelaktigt för konsumenten själv. Man väljer alltså inte utifrån moral utan snarare efter vad som gynnar den enskilde. Att vi till exempel väljer ekologiska ägg har kanske mer att göra med hur det uppfattas socialt av andra, än att det skulle vara bättre för djuren. Ett annat ekoargument är att äggen är av bättre kvalitet – och det väger exempelvis tyngre än att hönsen mår bra.

Att dra ner på konsumtionen är nära relaterat till att leva ett enklare liv – något som jag skrivit om i inlägget Att leva enkelt – om minimalism.

Har du några tankar kring konsumtion, planerat åldrande eller något annat på det här temat?

« Newer Posts