Posts in "Konsumtion" tag

“I det personliga kan vi hitta nyckeln till förändring”

Förändra sig för klimatet. Två länkar fick jag skickade till mig av en kompis. Jag läser två olika debatter, som är ställda mot varandra. Den ena talar om vikten att ta klimatkrisen på allvar, den andra varnar för fattigdom om konsumtionen avstannar. Tänk vad olika det ser ut, vad vi tycker och hur vi ska nå en bättre värld. Det verkar dessutom vara oerhört provocerande att gå och peta på människors sätt att leva. Det blir i hög grad personligt om någon berättar för någon annan att “du gör fel, det här är mer rätt”. Frihet är något att värna om, men hur ska vi agera när vi har strukturer och vanor som går stick i stäv med andra viktiga målsättningar? Jag tycker det är knepigt.

Jag tror samtidigt att det är i det personliga som vi kan hitta nycklar till förändring. Kommer klimatfrågan dig tillräckligt nära, då blir frågan din att äga. Så var det för mig. Jag hade en ytterst mager aning om klimatet innan jag satte mig in i frågan 2018. Att jag redan börjat med köpstoppslivet var mer en slump än att jag skulle vara miljömedveten, sanningen var att köpstoppet till en början handlade om en utmaning, inget annat.

Det talas om att vi inte ska lasta individen för tuffa klimatfrågor, men om det är någon som ska göra något så är det väl folket? Det är någonstans någon som ska minska på utsläpp. Eller rösta för den delen. Det handlar om olika nivåer, där politiken har en maktposition, men det handlar ändå om människor. Som individer, arbetstagare, arbetsgivare och medborgare. Det är människor, individer, som tar viktiga beslut. Och där behövs förstås stöd i det som så populärt brukar kallas för lätt att göra rätt. Eller dyrt att göra fel. Och då behöver vi också vara överens om vad som är rätt och fel. En kompis till mig, som också tipsade om de två debatterna som jag länkat till ovan, nämnde att det till viss del också handlar om självbilden. Att de som har det bra inte har en direkt motivation att förändra sig, eftersom livet känns bra. Vem är jag eller vi i relation till min/vår omgivning. Vi skulle kunna dra det ännu längre och börja prata livskvalitet. Vilken livskvalitet ger ett fossildrivet samhälle? Får alla ta del av det? Jag har tidigare varit inne på det att vi borde ges utrymme till klimatsorg, det vill säga acceptera att vi behöver förändring, men tillåta oss själva sörja för det vi inte längre kan göra. Och sen undersöka hur vi kan hitta livskvalitet ändå. För det går.

förändra sig för klimatet
På söndag, imorgon, kör jag en live (länk till Facebook).

Sen blir jag lite nyfiken på den andra debattartikeln: blir vi verkligen fattiga av att inte konsumera? Vilken slags rikedom är det vi vill skapa och av vad? Det är positivt med pengar som används på ett klokt sätt, men fakta säger oss att varje krona i genomsnitt släpper ut 46 gram koldioxid. Jag har tidigare skrivit om hyperkonsumtion och matpriser som stiger. Och ni som följt med ett tag på bloggen vet att jag vurmar för en alternativ livsstil. Där det köpfria likställs med en större frihet. Mitt just nu starkaste argument för att hålla igen slentriankonsumtion är att allt vi köper är ett uttag av naturresurser. Och den kostnad som det på sikt skapar, vem tar ansvar för den? Det kostar att konsumera, på flera sätt.

Det finns förstås skillnader på typer av konsumtion – och väl värt att veta är vilka som är värstingar (t ex modeindustrin och elektronik). Jag förstår att pengar behöver rotera och vi behöver skatteintäkter för att ha ett fungerande samhälle. Men att hela tiden öka på, det vill säga att vi sjunger tillväxtens lov, är problematiskt när vi behöver få ner utsläppen. Så ja, jag tror på att sanera konsumtion och öka på sådant som också får redan existerande produkter att rotera. Det klassiska: dela, låna, hyra, second hand. Det vi inte ens har gått in på är skuldsättningsgraden i Sverige, men vad skulle hända om den sjönk och människor upplevde en bättre privatekonomi? Det är något jag upplever i gruppen på Facebook (Köpfritt) – hur skönt människor tycker det är att inte tyngas av dålig/sämre ekonomi. Och kanske det viktigaste av allt: det går alldeles utmärkt att leva billigare.

Tack för att du läser! Har du någon fundering kring att förändra sig för klimatet?

Hyperkonsumtion – många ungas sanning. Och tips på gratis föreläsning!

Jag fastnade för begreppet hyperkonsumtion som DI använder sig av i en artikel om unga och konsumtion. Katarina Graffman är med i artikeln (låst men du kan läsa ingressen) och hon benämner unga som hyperkonsumenter. Och att generation Greta egentligen är en mindre grupp i förhållande till den förstnämnda. Det fick mig att haja till. Mina sociala kanaler visar mycket miljöinnehåll, eftersom det är det som intresserar mig. På så vis får jag förmodligen känslan av att fler bryr sig om till exempel klimatfrågan. Men jag behöver nog omvärdera det. Både när det gäller unga och vuxna.

Bild på vita blommor - text om hyperkonsumtion

Men vadå hyperkonsumtion?

Så var kommer hyperkonsumtion ifrån? Tja, det pratas om generation Bianca Ingrosso i samma artikel i DI. Jag tänker att det goda livet för unga porträtteras på ett enkelspårigt sätt. Det finns inga nyanser. Du ska som ung tråna efter status, prylar, pengar. Det är vad som räknas. Men det är också dessa livsstilar som exponeras med stor frekvens. Ohämmat och 24/7. Om jag som vuxen har svårt att lägga ifrån mig mobilen eller datorn, hur är det då för de yngre? Hyperkonsumtion handlar också om mediaanvändningen, porten rakt in i plånboken eller skuldfällan. Ni vet förspelet, innan köpet? Det pågår ständigt. Jag pratade med en av mina bekanta på Instagram och vi var överens om att vi inte ens vet hur svenska pengar ser ut idag, eftersom allt går med kort. Det är på ett sätt skrämmande. När vi var små så fanns det mynt och sedlar på ett helt annat sätt. Om du vill läsa mer om vad hyperkonsumtion är, kika in hos Sophia Schyman. Eller här på Wikipedia.

Ni vet att jag skriver ofta om köpstopp och andra artiklar med resonemang kring konsumtion. Jag hittade bland annat den här, på temat “Vad händer om vi slutar shoppa?

Jag hittade en intressant intervju med Hervé Corvellec från 2020, där han talar om hur turism spär på hyperkonsumtionen. Men också en annan viktig aspekt – att tjänster kanske inte är så hållbara som man skulle vilja tro – där lärde jag mig nånting nytt! Jag citerar från intervjun: “Tjänster förbrukar oerhörda mängder energi och naturresurser. Att tro något annat är ett allvarligt feltänk! Utan energi och naturresurser finns det ingen mobilitet, ingen handel och ingen turism.

Sen vill jag tipsa om en gratis ekonomiföreläsning som Medborgarskolan gör i samverkan med Lyxfällans Magdalena Kowalczyk, den 5e september via zoom. Läs mer här! Efter att ha läst delar av denna artikel hos Forte om unga och skuldsättning så tänker jag att det är viktigt att unga får stöd och utbildning i något så enkelt som hushållsekonomi. Citat: “Till de skulder som unga vuxna har hos Kronofogden hör bland annat skatteskulder, parkeringsböter och vårdavgifter. Men de flesta fordringarna handlar om konsumtionslån och e-handel på avbetalning.”

Om du behöver få lite extra pepp redan nu (jag har målat en ganska dyster bild), så hittade jag denna artikel (på engelska).

Tack för att ni kikar in här på bloggen, den har varit välbesökt den senaste tiden <3

Yes! Därför köper vi det vi inte behöver!

Yes! därför köper vi det vi inte behöver!

Yes! Därför köper vi det vi inte behöver!
Det är titeln på en konsumtionskritisk bok som släpptes i förra året (Ordfront 2015). Skriven av författaren och journalisten Katarina Bjärvall. Jag lyssnade till henne då hon gästade Kropp & Själ i P1 (avsnitt Handla dig lycklig) och blev nyfiken. Att jag själv ingår i ett shoppingfritt år gör ju det hela ännu mer intressant. Vad är konsumtion, hur ser den ut? Vilka problem finns det? Och vad gör företagen för att locka oss ännu mer? Eller är det vi själva som ska ansvara för vår konsumtion?

Yes! Därför köper vi det vi inte behöver!Yes! därför köper vi det vi inte behöver!

Bokens fokus blir hjärnan – där Bjärvall söker svar på varifrån konsumtionshetsen kommer. Hon har en grävande ansats genom att gå en kurs i neuromarketing.

Det händer otroligt mycket på den spelplan som kallas marknad. Metoder för att öka konsumtion slipas till, och med teknikens utveckling verkar nu nästan vad som helst möjligt. Som läsare tycker jag det är lite obehagligt, men samtidigt är jag inte förvånad. Men med boken blir det verkligen svart på vitt. Bjärvall sätter ord på det som vi gör själva gör. Skillnaden är att vi många gånger saknar reflektionen. Det är därför boken ger mig stor behållning. Hon skriver det vi ofta inte ens hinner tänka.

Ska pengar tjänas och ska du som företag vara konkurrenskraftig, då är det hårda tag som gäller. Bokens stora plus är alla de intervjuer, undersökningar, funderingar som tillsammans ger en ganska tydlig bild av vad konsumtion är. Samtidigt förstår man tidigt att författaren är kritisk och ifrågasättande. Men i och med att Bjärvall underbygger sina argument så stör det mig inte – det är ju syftet i det här fallet.

Några favoritkapitel – och reflektioner

Kap 5, s 42 – Neuromarknaden. Det är häftigt och samtidigt: funkar det verkligen? Och intressant är Katarinas reflektioner under den kurs som hon går. Det är en bra blandning av hennes tankar, återberättelser av forskningsresultat och en inblick i den nyaste sorten av marknadsföring.

Kap 9, s 87 – Sakernas sönderfall. Det här med planerat åldrande. Det är creepy – jag har vetat om det sedan tidigare. Men att man producerar ohållbart enbart för att öka konsumtionsfrekvensen rimmar så dåligt 2016. Bjärvall kontaktade bland annat Apple för att höra hur de ser på sin egen produktion av Iphone, men utan att få svar. Däremot så tror jag på ett skifte nu. Jag tror att hållbara produktioner kommer leda marknaden. Varför: för att efterfrågan på dessa kommer öka. Till exempel så kommer nog uthyrning av prylar att komma mer och mer. I sann hållbar anda. Men det är min reflektion, bortom boken.

Kap 16, s 184 – AB Samhället. Starka krafter och marknader gör att andra aktörer också påverkas – då vi de facto är styrda av ekonomiska medel. Enligt författaren blir det problematiskt när forskarvärlden blir köpt på olika vis. En kommentar från Bjärvall lyder:

“Samtidigt har fler och fler forskare egna företag där de säljer sin kunskap i form av föredrag, expertbedömningar eller olika tekniska lösningar och andra innovationer. Detta skapar en nästan ogenomtränglig sammanblandning av i praktiken motstridiga intressen – forskarens egen ekonomiska vinning, den externa uppdragsgivarens nytta och lärosätets, alltså i förlängningen allmänhetens, bästa”. (s 190)

Kap 18, s 207 – Det finns alternativ. Ett spännande kapitel där du får läsa om exempel på aktiviteter mot konsumism. Titta till exempel på Sao Paolo i Brasilien där man förbjudit utomhusreklam. Det finns andra bra exempel – där rörelser har startats för hållbar produktion, där ekonomisk vinning inte är på agendan.

Länkar på temat hållbar konsumtion

Anki Sundin, konsult med fokus på lönsam hållbarhet, skriver bland annat om Så får vi konsumentens köpbeteende hållbart. Hon konstaterar att för att få konsumenten på bättre tankar, så ska erbjudandet vara fördelaktigt för konsumenten själv. Man väljer alltså inte utifrån moral utan snarare efter vad som gynnar den enskilde. Att vi till exempel väljer ekologiska ägg har kanske mer att göra med hur det uppfattas socialt av andra, än att det skulle vara bättre för djuren. Ett annat ekoargument är att äggen är av bättre kvalitet – och det väger exempelvis tyngre än att hönsen mår bra.

Att dra ner på konsumtionen är nära relaterat till att leva ett enklare liv – något som jag skrivit om i inlägget Att leva enkelt – om minimalism.

Har du några tankar kring konsumtion, planerat åldrande eller något annat på det här temat?