De två senaste dagarna har varit långsamma. Trötta. Rastlösa. Ogenomtänkta. Fria. Svaga. Svåra. Så jag skrev till mig själv. Jag vill vila en stund, idag ska jag till mitt vatten. Några timmar senare läste jag vad jag skrivit. Och inte hade jag kommit till något vatten än. Nej. Så jag läste en gång till. Packade en te-termos, mammas kaka. Packade ner kameran. Satte på mig ytterkläderna. Och gjorde det som jag borde gjort för länge sen. Det enkla är ibland svårt. Sen blev allting väldigt lätt och självklart. Någon timme vid mitt vatten och jag blev klarare. Lättare. Mildare. Starkare. Vackrare. Tack.

 

Om du vill läsa mer om varför jag skriver analogt – läs inlägget Att drömma, vara analog och Drömdagboken.

Jag var med i Aftonbladet Plus (du behöver vara prenumerant, men för 1 kr kan man testa prenumerationen) och pratade om min erfarenhet av ångest. Jag har skrivit en del om det även här i #Utmattad – det finns anledning att skriva.

Hoppas ni har en fin helg <3