Det är nu det händer. Ett vatten som både kyler och värmer på samma gång. Vad jag älskar dig. Jag fick ett meddelande om att vi skulle ut, och det var bara att hoppa i baddräkten. Den med dinosaurier på. Lite fika i en ryggsäck. Vi hade riktningen klar för oss.
Tiden. Det räcker nu.
Sedan länge verkar vår relation, dina sekunder, minuter och timmar, ha bakbundit mig. Med näsan rakt in i en visare. Jag blev en jägare. Klockan ett känns på ett vis, klockan fem på ett annat. Är det inte lustigt att tiden har den makten? Att klockslag känns i magen?
Men nu gör jag slut med dig. Du får inte vara viktig, du kan inte vara det. Din plats kommer tas över och jag har ett önskemål. Jag vill bjuda in det svala junivattnet, som först omsluter fötterna. Sedan kroppen. En suck av lättnad har en given plats, för jag vet att bröstkorgen skulle gilla det. Armarna parallellt med golvet, för att skapa spänning. Du, tiden, skapade också spänning, men ingen bra sådan. Den nya spänningen är kopplad till huvudet och avslappning.
Tiden har koppling till flera ord och begrepp: hinna, springa, stressa. Men hur är det nu när “tiden står still”? Jag vill gärna landa i just det: Att du står still. Det kan vara positivt. Sen finns det såklart tillfällen där vi tappar andan och livet förändras, det får vi inte glömma. Att jag nu säger nej till tiden bygger på den stress som känns av i kropp och själ. Det är ungefär som att väga sig: informationen ger inte jättemycket till livet. Något som kommer vara kvar, med tiden, är några rutiner. Som att vi äter middag på en viss tid. Och nattningen. Men där upplever jag inte något negativt, rutiner är bra! Kanske handlar det om att jag vill sitta i förarsätet. För tiden har bestämt väldigt mycket.

Tänk att juni sprang rakt in i oss? Det är nu jag behöver samla ihop våren och skapa några sista möjligheter till jobb för att sedan påbörja ett nytt skrivprojekt. Motivation? Jo? Men jag tror att en soloresa kan behövas för att kicka igång de gråa lite extra. Idag ska jag träffa en vän och prata företagande. Det ser jag fram emot. Skulle vilja besöka kyrkan också. Ibland behöver vi skriva ner våra intentioner för att nå fram. Berätta gärna vad du ska göra i sommar, eller någon tanke på temat tid?
❤
Emilia

Leave a Reply