Posts by / Page 14

Några rader om boken Mikrovanor av BJ Fogg

Jag yogar varje dag, i små omgångar. Min kropp gläds åt det. Om jag skulle beskriva sorten så är det en form av yinyoga. Jag har satt ihop några favoritövningar i ett flöde. Det är skönt när spänningar släpper och jag blir mer rörlig. För något år sen fick jag ryggskott och efter det bestämde jag mig för att ta hand om min rygg och ryggrad. Om det är lätt att få till? Ja, i praktiken är det så. Min yogamatta är alltid framrullad. Sen kan motivationen komma och gå lite grann. Men jag har lite pannben där eftersom belöningen är nära. Yogar du?

Mikrovanor av BJ Fogg

För någon månad sedan läste jag en bok om Mikrovanor (BJ Fogg), då jag skulle förbereda en workshop på just det temat. Första gången jag fick höra om det var via Systrarna Kallurs podd, i det här avsnittet. Och det är särskilt spännande med mikrovanor när man ska göra förändringar. Genom att börja smått kan vanor byggas! Principen är rätt enkel: haka fast en mikrovana på en redan befintlig vana. Till exempel: om du kokar dig en kopp kaffe varje dag, vad skulle du kunna lägga till? Jag började själv hoppa hopprep i köket varje gång jag kokade vatten till mitt te. Det blev cirka 100 hopp per gång. På en vecka är det 700 hopp om jag gör det en gång per dag. Bra! Varför det var viktigt? För jag vill ta hand om min kropp. När det gäller yogan har jag inte kopplat det samman med något befintligt än, men jag har en lös plan om att göra den tre gånger per dag. Jag har inte lyckats med kvällspasset ännu men tänker att jag behöver klura ut hur jag ska göra. Jag tror nämligen att kvällsyinyoga kan hjälpa mig till bättre sömn. Det är bara det att jag och min käreste tittar ofta på tv tillsammans på kvällen och sen blir jag så trött efter det så yogan faller bort. Apropå tv så vill jag tipsa om serien Försvunna människor. Riktigt spännande var den (och lite läskig).

Mikrovanor av BJ Fogg

Något mer jag läste om i boken Mikrovanor var motivation. Många gånger tänker vi att den är viktigast vid förändring. Men det stämmer inte om vi får tro författaren. Så här hänger det ihop med våra beteenden:

“Beteendet uppstår när motivation, förmåga och knuff sammanstrålar i rätt ögonblick”

Den som är mest “lynnig” i den här ekvationen är motivationen. Visst, vi kan få en rusch ibland, men oftast går den inte att lita på, på sikt. Det är därför viktigt att vi ser över vår förmåga att klara saker. Och det är där mikrovanor kommer in: om vi skapar enkla små vanor är det större chans att vi faktiskt lyckas. Och: lyckas är själva grejen, det mår vi bra av! Knuff? Ja, de finns överallt och hela tiden. Knuffen att yoga kan vara att mattan är utrullad. Att ha hopprepet liggandes på köksbordet. Knuffen att använda tandtråd kan vara att vi kopplar samman den med tandborstningen, där den senare blir själva knuffen.

Så det var några rader om denna bok. Jag tyckte mest om delarna som handlade kring själva modellen (enligt citatet ovan). Senast tipsade jag om Kay Pollaks bok: Ett bättre liv, kanske du vill läsa det inlägget också?

Läser du någon bra bok nu?

5 reflektioner: Ett bättre liv av Kay Pollak

För några år sen, ja rätt många, så tittade jag och min bästa vän Sven på en dvd-inspelning med Kay Pollak. Titeln var Att välja glädje. Budskapet var perfekt just då, för jag hade nyss återhämtat mig från en långvarig depression. Glädje blev ett tema som har följt mig sedan dess. Därför blev jag nyfiken när den nya boken Ett bättre liv – Att förändra en tanke i taget (Volante 2022) kom ut alldeles nyligen. Författaren? Kay Pollak! Jag har nu läst boken två gånger och här kommer mina tankar om den.

Ett bättre liv av Kay Pollak – 5 reflektioner

#1 Ett bättre liv av Kay Pollak är en bok som tagit fasta på “less is more” – med det menar jag: boken består av korta kapitel rakt igenom. Det finns till och med plats (tyckte jag!) att själv anteckna i boken, vilket jag har gjort. Jag gillar upplägget att det är sju böcker i en, och korta delkapitel i varje. Det gör att den är lättläst, även om ämnena är djuplodande. Ett bättre liv handlar om hur vi kan förändra våra tankar genom träning.

#2 När jag läser boken kommer jag fram till detta: den första tanken som slår mig behöver inte vara den mest sanna. Jag tolkar Kay Pollak så här: att vi ofta går omkring och är rätt reaktiva, med många automatiska tankar. Vi är drillade i något som han kallar för Offrens land. Vi gör oss själva till offer. När vi läser Ett bättre liv av Kay Pollak så uppmanas vi till träning i att välja klokare ur tanke-menyn. Hur då? Öva, påminn dig själv om vem du vill vara, hitta inspiration från dig själv och andra. Jag minns när jag läste en bok av Mia Törnblom för dryga 15 år sen där hon talade om “hyresgäster i huvudet som inte betalat hyran” – så sant, varför ska vi ha oinbjudna gäster om de (tankar) inte ens betalar hyra?

boken ett bättre liv av kay pollak

#3 Kay Pollak har vid flera intervjutillfällen (i poddar och på tv) skakat på huvudet och sagt: “kan jag verkligen skriva detta? Kommer inte folk bli provocerade?”. Svaret på den frågan är: ja! Boken kan stundtals vara provocerande men det är också på ett sätt spännande. Vi befinner oss på olika platser i livet. För en del av oss kan det kännas jobbigt när Pollak uppmuntrar oss till ansvar och att vi kan behöva ändra och träna våra tankar. Själv har jag tidigt i livet gjort just det: tagit ansvar för mycket. Därför kan det bli en krock när jag ska ta “hundra procent ansvar för mina känslor”. Samtidigt: om inte jag, så vem? Det jag personligen gör, för att matcha mig själv, är att ändra begreppet “ansvar” och talar hellre om att ta hand om mig själv, mina tankar och mina känslor. Samma, fast olika!

#4 Våra trossatsers makt. Ja herre. När jag kom till kapitlet om trossatser (som jag verkligen gillar!) slår det mig med klarhet: fy farao vad vi kan bära på våra axlar. Pollak listar negativa och positiva trossatser på var sin sida i boken. Och hej vad det går på den negativa sidan. Det blir så tydligt när det står i skrift: Trossatser som skapar olycka. Japp, där står det, svart på vitt ju: Allt hänger på mig. Det är klart att det blir svårt med återhämtning om vi går omkring och känner ett ok av att allt hänger på en. Det är där jag känner ansvarsbiten ibland – att om inte jag, vem då? Att kunna släppa på den typen av ansvar kan vara en lättnad. Hur kan jag ta hand om mig och mina relationer?

Men vi måste ju kika på den positiva sidan – Trossatser som skapar lycka. Jag citerar några favoriter från boken:

  • “Jag är okej och bra som jag är”
  • “Jag har mycket att ge den här världen”
  • “Världen är full av hjälpsamma och kärleksfulla människor”

#5 I boken finns det korta meningar att sänka sig ned i. Och: repetition för att cementera. Det är så jag har läst boken, en mening i taget. Återkommande meningar gör att du som läser förstår hur Pollak sammanflätar ett tema med ett annat. Och låt dig provoceras, det är okej. Och ett viktigt budskap från Kay Pollak är: ta det lugnt och ta hand om dig. Jag tycker det finns en stark poäng med det. Allt går inte att förändra över en natt. Det är inte meningen att du ska stressa upp dig för att du har en resa du vill göra.

Sammanfattningsvis: jag tycker om boken – den är lätt att läsa och man kan verkligen ta en mening i taget. Klokskap och lite humor paketerat på ett aptitligt sätt – perfekt! Jag och Sven passade också på att gå på Lilla cirkus i oktober och lyssna till Kay live, det var en toppenkväll! Kika här om du vill veta mer om vad som händer 2023.

Några mysiga tips i den gråa novembervardagen. The cottage fairy har kommit med ny video på Youtube. Sen lyssnade jag idag på denna historia i P1: Carl var sin mors hemlighet. Jag har också bloggat om två andra dokumentärer jag lyssnat på, här och här.

Tack för att du läser ❤

Lyssnat på “Det illojala vårdbiträdet” på P1

Här har vi gått med långdragna förkylningar men vi ser ljuset i snortunneln. I skrivande stund är det första december och gråheten når nya rekord. Igår kväll var det frost och glittrade så vackert, idag är det bäst att inte titta ut utan lägga ögonen på en adventsstjärna istället. Men att gå ut det gjorde jag idag och lyssnade på andra delen av en dokumentär kring hanteringen av covidsmitta på ett specifikt äldreboende i Stockholmsområdet. Här är del ett och här är del två och programmet heter Det illojala vårdbiträdet. Här kan vi verkligen prata om frostiga arbetsrelationer och gråa budskap kring hur man på det vårdbolaget hanterar meddelandeskyddet som vårdpersonal omfattas av. Lite kort handlade programmen om ett vårdbiträde som menade på att hennes arbetsgivare mörkade på hemsidan kring huruvida man använde cohort-vård eller inte. Cohort-vård innebär att man ska dela upp vården mellan sjuka och friska, så att smitta inte ska föras vidare. Det var bara det att det inte gick rent praktiskt att använda cohort-vård då de aktuella patienterna var dementa och det fanns bara ett visst antal i personalen. Vårdbiträdet försökte på olika sätt komma i kontakt med ansvariga men inget gehör där. Så hon valde att vara med i en Expressen-artikel vilket tog hus i helvete. Modigt av henne och jag kan tänka mig att situationen kändes rätt obehaglig. Dels att hon kände att rutinerna på arbetet brast och att oskyldiga människor blev smittade och dels att behöva ta striden. Inte enkelt.

Senast lyssnade jag på en kärleksdokumentär – du hittar länken i detta inlägg.

Lycksjön Vendelsö. Inlägg om det illojala vårdbiträdet

Den här bilden tog jag på gårdagens promenad. Isen ligger tunn på Lycksjön. Knastrigt under skorna. Folktomt. Jag tycker om alla årstider, men kanske vinterskruden lite extra. Mina bad för i år är slut och nästa dopp kommer i april någon gång.

En kärlekshistoria att lyssna till

återhämtning tips blogg

När jag var i närheten av hemmet för några dagar sen så såg jag att vårt äppelträd gått av nere vid roten. Eller ja, vält helt enkelt. Förmodligen på grund av all snö och att det växt till sig på ett sätt som inte fungerade tillsammans med vår fasad. Jag drog mig till minnes att jag i år plockat äpplen ordentligt (mycket tack vare ett lån från grannfrun, hon hade en äppelplockare som jag kunde använda då vår gått sönder) så att vi har för hela vintern. Lite tacksamhet över det. Men nu behöver vi ta tag i att såga ned det vi kan och transportera bort det. Först hade vi tänkt leja ut jobbet, men min mamma övertygade oss att vi själva kunde göra jobbet. Jag tror också att mamma har tillgång till en motorsåg. Så synd på det vackra äppelträdet, det var verkligen ett självklart träd hos oss. Min kompis Maria sa att vi planterar ett nytt till våren. Var sak har sin tid.

Här får du ett lästips också: Ägodela

äppelbild

Jag gick en promenad någon dag senare och lyssnade på en kärleksdokumentär. En så fin berättelse och så spännande att lyssna på. Medan jag lyssnade gick jag min vanliga runda. När jag kom hem till trädgården fortsatte jag att lyssna och samtidigt började jag såga i äppelträdet. Kombinationen dokumentär och trädgårdsarbete var bra. Hoppas att du också vill lyssna. Och jag hoppas vi “ses” här på bloggen snart igen!

äppelbild

Jag försöker med lite nya vanor hemma. Yoga på schemat. Har bland annat köpt ett sömnpaket där två yogalärare inspirerar till rörelse, meditation och lite annat smått och gott. Min kropp känner sig lite orolig dessa dagar och då är det skönt att göra till exempel yinyoga. I den bästa av världar: yoga morgon, lunch och kväll. Varför? Lika mycket som jag behöver aktivera mig på dagtid, lika mycket behöver jag ge kroppen regelbunden läkning. Genom kroppen når jag också huvudet, det är jag säker på. Utöver det: äta bra och regelbundet, men det ser jag inte som en utmaning utan något som jag redan gör. Sa jag att jag vill sova gott? För det vill jag!

Har du någon vana du skulle vilja anamma?

Tack för att du läser – det känns fint 💚

Tänk vad året har gått? Mina nya tankar om Black friday

Det känns nästan surrealistiskt. Att året gått så snabbt? Vi har en dryg månad kvar på det här året och jag funderar på vad jag ska göra i december. Har du några planer? Med tanke på den lilla ljusmängd vi får ute just nu tror jag att ett av mina fokus kommer att vara utevistelse på dagtid. Datorn får vika hädan.

Nya tankar om Black Friday 2022

I många, många år har jag bloggat om köpstopp, köpfrihet, shoppingfritt, you name it. Vi är mitt i högkonsumtionstider och i vanlig ordning behöver jag formulera mig kring den svarta fredagen. I år tänker jag att vi nyanserar det hela lite. Jag kommer inte att handla något på Black Friday 2022. Men det kanske inte handlar om fredagen i sig, utan mer om att jag faktiskt inte behöver något. Och den frågan är legitim att ställa sig: behöver jag något? Om du till exempel har ett behov så förstår jag fullt ut att Black Friday kan vara en rätt dag att göra inköp på. Jag tänker också på dem som har ofrivilligt köpstopp, som behöver sänkta priser för att faktiskt tillgodose det man kan behöva. Så svarta fredagen är varken svart eller vit. Den kanske är grå. Däremot går den mot den svarta färgen då vi överkonsumerar, enbart för att det är billigare och för att vi ska “passa på”. Det finns tydliga kopplingar mellan konsumtion och klimat och miljö. Vi kommer inte ifrån det.

Det går ju också att handla lite mer medvetet. Om du till exempel behöver en dator eller telefon, köp en återtillverkad. Behöver du kläder – satsa på second hand. Skor har jag hittat flera gånger på Facebook Market eller Blocket. Jag kan tänka mig att det är en beteendefråga och känsla som vi behöver närma oss: varför är det till exempel roligare att köpa nytt vs något pre-loved? Går det att känna positiva vibbar genom att handla mer medvetet? Jag tror det. Det är en vanefråga också. När jag läste på om elektronikens klimatpåverkan så blev jag övertygad: det behövs så mycket mer hållbar konsumtion på den fronten. Samma sak med kläder. Du kan läsa mina tankar om mobiltelefoner här. När det gäller hållbart mode tipsar jag om Johanna Leymann.

Ni får med er lite förnuftig så här inför kulmen på fredag. Det finns en poäng med att inte delta i köphysterin. Det som är viktigt att förstå är: det kommer alltid komma en rea. De kommer inte att ta slut. Oavsett om det är Black Week eller inte. Fundera lite på riktigt: vilka behov har jag? Vad är behov för mig? Och sen vidare: om jag har ett behov, hur kan jag lösa det på bästa sätt? Jag menar att enkla klick framåt inom e-handel inte handlar om reflektion. Kan det vara slentrian? När jag studerade ekonomi för en herrans massa år sen pratade vi om att känna “thrift”, det vill säga att vi upplever att vi får en bra deal.

Vi köper för att vi oftast kan. Och när priser sänks blir motivationen högre att agera (titta, min favorit-xxx!). Men det går också att resonera tvärtom. Göran Hådén gästbloggade hos mig häromsistens. Får vi en uns klimat- eller miljömedvetenhet så vet vi att vår konsumtion påverkar. Själv tycker jag det är tjatigt, att argumentera för eller emot. Det finns alltid olika intressen och ingen kommer att vinna fajten. Och att skamma blir inte heller bra, och då menar jag åt båda hållen: köpskam och nöjdhetsskam. Det jag tror på är kunskapbreddning. Att vi blir mer medvetna. Och tar schyssta beslut för plånbok, planet och oss själva.

Black friday 2022 - handla något ätbart istället, såsom te. Bild på tekopp med te

Hur tänker du kring konsumtionstider som vi har just nu? Är det kul, tråkigt, viktigt, oroligt, bra, dåligt? Häromdagen fick jag en påse te av grannfrun. Så gott! Jag tänker att de som till exempel handlar julklappar under Black Week skulle kunna fundera på vad en hållbar klapp är för något – jag tänker genast ätbara saker, som till exempel te eller en olivolja. Eller att man lagar någons favorittröja så att den får liv igen (min man har till exempel en tröja där dragkedjan gått sönder, där skulle jag kunna ta mig tiden att fixa den. Som ett exempel).

Spara 100 % när du köper ingenting

Gästblogg från Göran Hådén om varför vi ska göra Black Friday till En köpfri dag.

En köpfri dag (Buy Nothing Day) startade i Kanada 1992 och är en årlig internationell kampanjdag mot överkonsumtion. En köpfri dag är motpolen till Black Friday och därför alltid samma dag, det vill säga fredagen som infaller 23–29 november (dagen efter Thanksgiving i USA). I år 2022 blir det alltså fredag 25 november som vi avstår all konsumtion under 24 timmar.

Reklamen är som vanligt massiv inför Black Friday. Spara pengar här och spara pengar där. Sådana reor får man inte missa om man vill vara ekonomisk. Eller?

Den sanning som ingen får betalt för att påminna om är ju att man inte tjänar ett dugg när man överkonsumerar, oavsett om det är 10 eller 50 procents rabatt. Man blir av med pengar. Väldigt ofta på inköp där man istället kunde valt förnöjsamhet.

Köpfri dag 2022

Nej, reor som Black Friday är ingen välgörenhet för oss konsumenter, utan ytterligare ett sätt att totalt sett få oss att överkonsumera så mycket som möjligt. Visst går det att enbart köpa något man ändå skulle köpt till lägre pris, men i de flesta fall luras vi att köpa mer än planerat när vi ändå shoppar.

Vad är då problemen med detta?

1. Miljön
Överkonsumtion är det grundläggande största miljöproblemet. Om alla konsumerade som vi i Sverige skulle det behövas cirka fyra jordklot för att få jordens resurser att räcka till. Så även om alla världens varor vore miljömärkta skulle det inte räcka, för jordens yta och resurser är begränsade. Därför måste vi snarast minska konsumtion och produktion till en globalt hållbar nivå.

2. Hur vi mår
Forskning visar att människor med materialistiska värderingar är mindre lyckliga än andra. Sverige är ett av världens reklamtätaste länder och reklamen får oss att känna nöjdskam, dvs missnöje över det vi har. Reklamfinansierat är inte gratis – det är ett sämre sätt att betala, som flyttar fokus från viktigare värden i livet.

3. Ting tar tid
Det tar tid att tjäna ihop till saker, det tar tid att välja ut saker och det tar tid att sköta om saker. Ju mer du vill äga allt, desto mer äger allting dig. Köp mindre och få mer tid att leva istället. Om vi inte köper lika mycket behöver vi inte heller jobba lika mycket. Tillgängligheten till saker kan ändå bli minst lika bra om vi istället samäger, lånar, skänker och hyr mer.

4. Skuldbergets baksmälla
Mer och nytt är inte samma sak som bättre. Många skuldsätter sig för att ens ha råd med köphetsen, särskilt inför jul. Fattigare barn i Sverige hamnar utanför när status till stor del avgörs av prylar. Om vi köpte mindre skulle vi också lättare ha råd att betala skäligt pris för det vi köper och slippa utnyttja barnarbetare.

ÅTGÄRDER
Allt det här kan vi ändra på. Låt oss börja med att göra Black Friday till En köpfri dag, som startskottet för en ny hållbar livsstil som varken sliter ut människor eller miljö.

Det finns mer än tillräckligt för allas behov om vi bara slutar slösa, fördelar bättre och slutar skambelägga de nöjda människor som inte jagar de senaste prylarna.

Många människor längtar efter mer meningsfulla liv än att bara samla saker, men det kan dock vara svårt att som enskild individ bryta mot normer och leva annorlunda. Därför kan det underlätta med forum för likasinnade och kultur som musik för frivillig enkelhet i konsumtionssamhället.

Men minskar man sin konsumtion får man se upp för rekyleffekten. För om vi skippar onödiga prylar kommer vi få mer pengar över, och då kan vi känna oss så pass duktiga att vi tycker oss ha rätt att använda de pengarna till annan överflödskonsumtion istället och då är ju inget vunnet.

I början kan vårt överskott gå till att betala skulder och bygga en ekonomisk buffert, men för att sedan komma runt rekyleffekten kan vi välja mindre lönearbete och mer fritid istället. Kanske köpa lagom dos av rätt sorts upplevelser. Eller helt enkelt skänka överskottet till välgörenhet. Fler tankar om det här.

Rikedom är inte att äga mycket, utan att sakna lite.

Göran Hådén
Talesperson En köpfri dag

Fler vanliga frågor och svar om En köpfri dag finns här. Vill du ta del av fler tankar och tips från En köpfri dag så kan du följa Facebook-sidan här och/eller prenumerera på bloggen längst ner i högerspalten här.

« Newer Posts Older Posts »