Posts in "Hälsa" category / Page 2

Jag utmanar stressen. För är det verkligen den det handlar om?

Resiliens hållbar bloggare enemilia

Resiliens. Återhämtning. Kanske är det så att snacket om stress tillhör det förflutna, medan hållbar livsstil får sig ett lyft under 2018. För det är inte stressen i sig det handlar om – det är hur vi formulerar våra liv utanför stressens korridorer. Jag tänker att vi kan bygga oss en resilient vardag – där vi också kommer ihåg vad som faktiskt stressar, och vad som tillhör fantasins och orons värld.

Resiliens – för mig handlar det om att skapa psykologisk flexibilitet. Förhålla sig blir viktigt, och också att kunna distansera sig – man får kanske stångas med sina inre demoner. Mina utmaningar just nu ligger i att planera bättre – för att prestera bättre. Ta bort sådant som inte tillför värde och ge utrymme för det som gör att jag mår bra.

Att jag skriver om det här nu är rätt logiskt.

I förra veckan var jag så bestämd över att begränsa mina sociala medier i termer av spenderad tid, men insåg ganska snabbt att det inte var helt enkelt. Det började med att jag installerade en app som ska berätta för mig om hur många gånger jag är inne på mobilen, och hur lång tid jag varit inne under en hel dag. Den appen gick bonanza (My addictometer) och redan under förmiddagen började den att skicka varningsmeddelanden.

Jag kände mig missmodig och mobilberoende – alltså långt borta från resiliens, om vi ska hålla oss till temat. För jag hade ju skrivit om detta. Det blir en revidering i hur jag ska hantera sociala medier, men jag behöver också vara snäll med mig själv – jag jobbar med 3-4 företagskonton på Facebook och det känns onekligen som att en stor del av mitt liv faktiskt händer där.

Men!

Jag har också saker i det verkliga livet som jag vill åstadkomma – så det behöver finnas utrymme för prioritering. Så enkelt, och så svårt är det. I samma veva som jag är väldigt digital, så sitter vardagsmotionen som en smäck – jag ser till att röra på mig, ta pauser, och också vara uppmärksam på den där rastlösa känslan som infinner sig vid slösurf.

Kontentan.

Resiliens – att veta varför man gör de val man gör – för att hålla längre, för att kunna vara precis på topp när det behövs (och inte dygnet runt). Det här är ett sätt att beskriva det på.

resiliens hållbar bloggare enemilia 2
Att samtala och inte enbart fokusera på business gör att jag blir leveranssäker när det gäller. Här med Kristin på fotosession i veckan. Foto: Christofer Lind

Så – försök inte att undvika stress – förhåll dig till livet, så att du vet hur du ska bemöta stressen. För ja, den kommer att komma.

Hur är du resilient, skulle du säga?

Fördel adhd – av Anders Hansen. Inte bara en bok om adhd.

fördel adhd anders hansen bättre

Adhd – en diagnos som de flesta känner till. Men kanske inte helt och hållet, ändå? Från att ha varit ett tillstånd som bara kopplats samman med “problembarn” i skolan, vidgas nu perspektivet på den psykiatriska diagnosen – och det sträcker sig längre än så: boken Fördel adhd – var på skalan ligger du? uppmanar oss till att förstå hur varje människa är den andra olik. Boken är skriven av Anders Hansen, överläkare i psykiatri och även författare till boken Hjärnstark.och Hälsa på recept (tillsammans med Carl-Johan Sundberg). Förlaget är Bonnier Fakta.

Fördel adhd – reflektioner.

Bokens fokus är, precis som titeln avslöjar, det goda som kan finnas med diagnosen. Författaren beskriver de personlighetsdrag som är sammankopplade med diagnosen: uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och hyperaktivitet. Vi får svar på varför personlighetsdragen finns – en förklaring av evolutionär karaktär, där också genetiken får utrymme i förklaringsmodellen. Men varför finns diagnosen? Att få diagnosen har vissa krav: vi har alla drag av adhd, men för att få diagnosen behöver den ha gett dig problem i livet. Så rent teoretiskt kan vi vara många som kvalar in på personlighetsdragen, men om inga problem uppstått, så hamnar vi utanför diagnostiken. Får du diagnosen, för att den skapar problem, kan du få den hjälp du behöver.

Jag intervjuade Anders Hansen innan sommaren, och också en sväng i höstas, då vi talade om varför han ville skriva boken. Resultatet blev artiklar i Live Life, Tara och Driva Eget.

“Jag har träffat många patienter med adhd och också träffat dem som det har gått bra för. De tycks ha en insikt kring hur de fungerar och känt till både sina svagheter och styrkor. Sen finns det underlag med forskning som visar att personer med adhd i genomsnitt har en högre kreativitet. Att visa båda sidorna av myntet är viktigt och därför har jag skrivit boken, för att visa på vilka fördelar som kan finnas. Idag är det ett sådant fokus på problemen, men det behöver inte vara så.

Det som är intressant, tänker jag, är var på skalan man befinner sig. Att vara i ytterlägena, där vi är extremt impulsiva eller har svåra koncentrationsstörningar borde betyda större risk för “problem”. Så samtidigt som det finns riktigt skarpa entreprenörer som vittnar om sin adhd, behöver vi komma ihåg att för en del är adhd:s drag svåra att leva med. Och det är också något som Anders Hansen på flera ställen skriver om i boken. Så här sa han innan sommaren:

Anders Hansen Fördel adhd
Foto: Stefan Tell

“Många entreprenörer har behov av egenskaper som har med äventyrlighet, kreativitet och energi att göra. Det blir en drivkraft, att vilja skapa någonting. Vid studier av genetik bakom entreprenörskap har det visat sig att det finns gener som är kopplade till detta. Samma gener som är kopplade till adhd. Utmaningen är att dra nytta av sina styrkor, istället för att alla ska utredas och medicineras. Det betyder inte att vi ska bagatellisera adhd, det är otvetydigt att det här leder till ofattbara problem för en del, särskilt för dem som har svår adhd. Koncentrationssvårigheter är ju negativt hur man än vrider och vänder på det.”

Boken passar alla de som har diagnosen, förstås, men även för anhöriga och personer som arbetar med barn. I en tid då diagnosen i visst mått delats ut i fall som kanske på sikt är tveksamma, tror jag boken fyller en viktig funktion – det går ju att leva med sina drag, om man lär känna sig själv. Men jag tänker också att den bjuder in till att diskutera Fördel Människa. För vi har flera diagnoser på “marknaden”. Och i slutändan handlar mänskligt psykiskt lidande, för många, att lära känna sin egen person. Vad funkar för mig och vad funkar för dig? Sen är lidande också en del av livet, det vill säga: vi kan inte sätt diagnoser på allt som händer oss längs vägen.

Det jag tar med mig är: att adhd kan betyda mycket, och att allt inte ska medicineras bort. Jag tar med mig att för vissa är medicin hela skillnaden. Det viktigaste är, då jag tidigare i livet levt nära en person med adhd, att jag förstår hur det hänger ihop. Att luta sig på det vi vet om adhd, gör att förståelsen blir enklare att få till stånd. Och precis som med boken Hjärnstark, finns det ännu mer belägg på den fantastiska fysiska aktiviteten. Jag vill att min son ska gå i en skola där rörelse ses som en naturlig del av inlärningsprocessen. Adhd, eller inte: vi behöver röra på oss!

Om vi alla har drag av adhd, vilket drag skulle passa in på dig? Jag ser mig själv som rätt driven och kreativ och har stundtals mycket energi. Dela gärna med dig!

A True Happy List. Om att ändra sina tankar.

ändra sina tankar true happy list

Jag vaknade med en ursinnigt trög kropp och knopp. Allt tycktes gå i slow motion. Ett styng av ångest i bröstet. Och en rastlöshet som rev precis på de ställen som jag ville hålla lugna. Att ta lilleman till förskolan blev ett projekt av rang, men vi lyckades. Jag fattade ju, att så här kan jag ju inte ha det.

Den där rastlösheten har växt till sig – för att jag har så mycket jag vill göra. Och när allt tycks krocka, så står jag där, handlingsförlamad. De senaste veckorna, efter mässan, har jag valt att bromsa ganska rejält (ehm, kanske en viss modifikation på sin plats – jag bromsar och gasar, men lite snällare än vanligt).

Ändra sina tankar – ett exempel.

Så. Att ta favoritblocket och den gröna pennan blev min vändpunkt. Ett första steg. Jag skrev en lista för dagen – för att kunna fokusera, och ändra handlingsförlamningen till exekutiv power. Jag skrev en True Happy List. Och jag valde ordet “true”, för att jag vet att många av mina listor inte riktigt är så “happy” som min kropp och knopp behöver.

ändra sina tankar true happy list 2

Längst upp: Run 30 minutes.

Suck – springa? Verkligen? Jag tar den tunga kroppen, ur soffan, snörar på mig mina 10 år gamla löparskor med tillhörande halkskydd/dubbar som man trär på. Och går ut. Och springer i 30 minuter.

Jag. Blev. Ny. (Om du är snabb kan du följa min Insta Story).

Jag tror att man kan ändra sina tankar och känslor. Det betyder inte att det är enkelt. Men att ändra sig, att vara psykologiskt flexibel, är en förmåga man kan öva upp. För när jag satt där i soffan, så förstod jag åtminstone, att min psykiska ekvivalens (jag känner så här, därför är verkligheten så här, och det jag känner är sant) går att utmana. Att det sen var skitsvårt att ta sig ut, det hanterade jag med lite envishet. Envishet är bra.

Vill du följa mig vidare? Jag finns som sagt på Instagram, och även på Bloglovin.

Ps. Jag tror att den här dagen föranleddes av på tok för mycket sociala medier. En lite mer digitalfri tillvaro ska jag lägga till min december bucketlist. För jag behöver en sådan. Något att se fram emot, varje dag, i december. Stort som smått! Och jag hittade en artikel skriven av överläkare Anders Hansen, där han bland annat nämner begreppet: “digital disciplin”, och artikelns rubrik är: Gör mobilen oss deprimerade?

Läs mer om mina digitala detox, som jag gjorde förra året.

Digital detox del 1: Analysen: varför ska jag göra en?

Digital detox del 2: Logga ut – svårare än vad man kan tro (eller?).

Digital detox del 3 – Vad säger experten?

Vad sätter du högst upp på din true Happy list?

Den viktigaste punkten. Om att hitta sitt fokus.

Hitta sitt fokus trots en pressad situation? På Allt för hälsan, som gick i helgen, fick jag möjlighet att träffa flera inspiratörer på temat meditation, yoga och stress. Och jag blev blown away, trots att jag vet hur andning, fokus och yoga fungerar. Men att få samtala med Magnus Fridh (som jag aldrig träffat tidigare) med anledning av hans bok Viloläge (ni förstår ju peppen på en vilobok i den här bloggen?) och sedan sätta sig utanför scen för att tillsammans med publiken gå igenom en kort guidad meditation tillsammans – otroligt! Det syns ju inte på mig att jag är uppvarvad ibland (yes, I am an actress), men jag ville bara skriva: att det var precis vad jag behövde. Och det visar på två saker:

  1. För mig fungerar guidad meditation bra – jag är inte en person som “själv” klarar av att meditera. Med det sagt, så vill jag samtidigt säga: vi behöver alla hitta vår egen väg till ett bättre fokus, och ett stilla sinne. Jag har skrivit om det här tidigare, i inlägget Stresskolan del 3. Om att hantera. Där jag bland annat fått det förklarat, att guidad meditation funkar inte för alla.
  2. Att det inte behöver ta jättemycket tid i anspråk. Som jag skrev igår, så satt jag några minuter, kanske en kvart och varvade ner i min skrubb.

viloläge hitta sitt fokus magnus fridh

Hitta sitt fokus, när det är tufft.

Texten nedan, skrev jag för en tid sen, i ett skede där “livet händer”.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. I ärlighetens namn: det viktiga blir ju att känna, något, överhuvudtaget. Det har varit en svår höst, och en fantastisk höst. Jag har fått så ofantligt fin kritik på två av mina större jobb, och jag blir stolt, så stolt. Och ödmjuk inför det faktum, att livet kunde ha sett helt annorlunda ut. Det är liksom ingen självklarhet att jag befinner mig på min plats. Precis som med mycket annat, så är det jobb bakom, och ett sökande efter positiva erfarenheter av livet. Den här veckan som varit har varit extra utmanande. Men då behöver jag hitta mitt fokus. Min kärna – den viktigaste punkten, kallar jag det för. Sen har det hänt saker, som gjort att jag behövt lägga tid på resa och samtal. Egentligen inget problem för mig, men det har tagit en massa energi. Relationer är bland de svåraste, och jag har fått mig en käftsmäll. Nu orkar jag inte mer, så jag har dragit i både handbroms och den vanliga bromsen. En gränssättning, och en möjlighet att ta vara på mina egna resurser.

Och vad hände egentligen? Jag kan sammanfatta med att jag under en veckas tid, kanske två, hade ett stort fokus på att bara hålla ihop. Och den viktigaste punkten, det var att hitta det fokuset.

Vad gör du för att hitta fokus? Det finns ju många sätt?

Därför har jag ögonen öppna när jag yogar.

Det är något särskilt som inträtt den här hösten. Det är som att mitt fokus helt har hamnat på återhämtning. Allt annat blir sekundärt. Det betyder inte att “allt annat” är oviktigt, men jag behöver inte fokusera mer än vad jag gör på jobbet, det finns en maxgräns för det. Däremot, och här tror jag att vi är många, så läggs det inte så mycket planering i almanackan för återhämtning. Det där lite tråkiga, onödigt präktiga. Men också det där som är livsnödvändigt – för att vi ska kunna fortsätta prestera. Det första jag säger till min man när han kommer hem från jobbet är “nu ska du upp och vila”. För ja, jag är mån om att hela familjen ska återhämta sig.

Bilderna från det här inlägget är tagna på vägen till min onsdagsyoga, som är på Söder i Stockholm. Jag brukar gå från Gullmarsplan, en stilla promenad i en ganska stökig tillvaro. Jag fastnade för lyktstolparnas ljus, och ville fånga det på bild. Hösten är här nu. Yogan är på Heart and Hand.

yoga på söder

 

Så hur gör jag då? Jag har skrivit många och långa texter på området (tips nedan), men det som är aktuellt just nu är yoga. Framför allt kundaliniyoga med olika andningstekniker. Jag har betalat för en månad med Yogobe, som jag verkligen nyttjar. Ofta vill jag genomföra passet “From negativity to space of love” med Emma Öberg, men ibland kör jag korta fem minuter. För att skärpa sinnena, men också för att må bra. En gång i veckan är det min onsdagsyoga. Och det där med att blunda när jag yogar, det funkar inte alltid.

yoga på söder

 

När jag blundar, så ser jag helt plötsligt alla de där tankarna som inte är färdigtänkta. Som snurrar, söker lösningar. Det är rätt ofta full rulle. Så för mig är det lättare att hitta fokus, och hitta mig själv genom att rikta blicken utåt först. När jag varvat ner och landat, då kan jag blunda. Men jag vill gärna vara närvarande i det fysiska rum där jag befinner mig. Jag är så mycket inne i mig själv som det är.

yoga på söder

Att fokuset “hamnat” på återhämtning kanske behöver ett förtydligande. Jag känner mig så illa tvungen. Det funkar inte att vara utan återhämtning, inte på lång sikt i alla fall. Jag kan tycka att det är något fint att samla sig, hitta plats att ta de där djupa andetagen. Att ta ett steg tillbaka. Det jag också har märkt är att korta återhämtningar har stor effekt. Lite tid in: mycket output. Det här vill jag förstås skriva mer om!

För dig som vill läsa mer om återhämtning – kika in min Viloserie och Stresskolan.

Digital detox del 3 – Vad säger experten?

Nu kommer den tredje och sista delen av digital detox-serien. Jag gjorde, som ni kanske har läst, en detox för ett tag sedan. Och det kom upp en massa tankar. Nu har det blivit dags att få reda på vad experten säger, och jag har valt att intervjua Katarina Gospic, hjärnforskare och entreprenör. Hon vet vad som händer när vi lägger för mycket tid och energi på våra skärmar. Häng med! 

Skärma av sig från skärmen! 

I en nyligen lanserad rapport, Svenskarna och Internet 2016, framgår det att vi i genomsnitt använder internet 24 timmar i veckan. Drygt 9 av dessa är via mobilen. Yngre personer, mellan 16-25 år, använder internet 40 timmar i veckan. Katarina Gospic, hjärnforskare, ger oss svaren på varför mobilen har blivit den nya vuxennappen. Och användandet kan få allvarliga konsekvenser.

expert_Katarina Gospic foto Jenny Hammar artikel om skärmfritt
Foto: Jenny Hammar
Varför tittar vi i mobilen så ofta som vi gör?

Vår hjärna är konstruerad så att vi letar efter belöningar, gärna snabba sådana. Och att få likes eller uppmuntran på Facebook triggar oss att vilja ha mer, hjärnan tycker om den typen av uppmärksamhet. Det känns helt enkelt bra.

Vilka nackdelar finns det med att använda mobil och andra skärmar?

Man har kunnat se i studier att vi tittar på mobilen i genomsnitt 150 gånger per dag, den som använde mobilen mest var inne 900 gånger per dag, så det finns ju en variation. Det finns flera problem med den här typen av beteende. För varje avbrott som du gör, behöver hjärnan ca 25 minuter på sig att återfå fokus. Jobbet eller skolan kan bli lidande av det, du tappar fokus helt enkelt. En annan konsekvens är att vi blir stressade av att vara uppkopplade. Det finns också en tillvänjningseffekt, mycket vill ha mer. Samtidigt hinner vi inte med annat som vi vill göra eftersom en stor del av vår tid läggs på skärmar. Man kan också likna det vid en drog och ett beroendebeteende.

När behöver vi vara uppmärksamma tycker du? Ska man satsa på skärmfritt?

Dels finns det en skaderisk med att sitta för mycket framför skärmar. Du kan få problem med ögonen, ont i nacken eller armbågen. Det viktigaste är nog ändå hur det påverkar våra liv och relationer. Du mister tiden med din kärleksrelation eller med familjen. Skola och fritid kan påverkas negativt, till exempel att dina barn presterar sämre på prov, eller att du själv presterar sämre på jobbet.

Hur ska vi göra om vi vill begränsa oss?

Om du vill ha mindre av ett beteende, så behöver du ramar och göra det svårt att agera på beteendet. Ett enkelt exempel är att om du vill sluta äta kanelbullar, så ska du ju inte ha dem på ett fat framför näsan. Samma sak gäller med mobilen, gör den inte så tillgänglig. Om du hade den på vinden skulle du inte vara lika benägen att titta i den. Att ha regler kring sitt användande är ett bra sätt. Har du middag med några vänner, berätta att det är mobilfritt. Och vi har mycket att vinna – hälsa, prestation och välmående påverkas av de här sakerna.

Katarina Gospic har tillsammans med företaget Telenor tagit fram ett utbildningsprogram som kallas för Workfulness, som handlar om att ha en sund och effektiv arbetsmiljö, där en del handlar om hur vi använder våra digitala hjälpmedel.

Mer om Katarina Gospic.

Aktuell med: I huvudet på en banbrytare, mars 2017, Brombergs förlag. Har skrivit flera andra böcker med hjärnan i fokus.

Kommentar: artikeln skrevs ursprungligen för tidningen Tara, där jag själv fick agera case och köra en digital detox. Det var jättespännande att höra Katarina tala om de här sakerna, och jag bestämde mig rätt tidigt för att “surfa smart”. Det betyder att jag gärna vill ha ett syfte med mitt surfande. Det fungerar oftast, men ibland slösurfar jag, förstås. 

« Newer Posts Older Posts »