Posts in "Life Design" category / Page 2

5 saker att känna lycka för.

enemilia tyresta 2

Jag lämnar en period av hög aktivitet bakom mig. Känslan av baksmälla är påtaglig. Men också: stoltheten: jag fixade det! Dagarna fylla av långsammare tankeverksamhet, kontemplation, ett varmt bad. Jag jobbar fortfarande, men inte med samma intensitet. Det är som att få ett extra djupt andetag adderat till livet.

Bilderna i det här inlägget kommer från den senaste tidens utevistelser. Jag fotograferar med ny kamera som vi köpte för någon vecka sedan. Glädjen att kunna ta bilder är befriande och jag känner både kreativitet och inspiration på samma gång. En del bilder är tagna av min man, Christofer Lind.

känna lycka för hösten och naturen

5 lyckliga saker.

♥ 1. Bestämma själv. Absolut det som håller mig frisk och glad. Jag behöver inte rapportera till någon. Jag arbetar enligt mina egna villkor. När jag vill, var jag vill. Frihet är den valuta som jag går igång på.

♥ 2. Yoga. Min rygg har sagt ifrån, och jag yogar mest hela tiden för att få den att må bra. Den här veckans mål är yogan på onsdag. Jag har skrivit om det nyligen, det här med att hitta sitt fokus.

enemilia tyresta

♥ 3. Naturen. Dofterna just nu, de är fantastiska. Jag vill vara ute, i ur och skur. Svassar runt här hemma i underställ och föreställer mig en stuga långt bort, ombonad i tystnad. Lyssnar på pianomusik och tänker: det är klart att jag är på rätt plats. Jag är ute så mycket jag kan, Tyresta alltsomoftast.

♥ 4. Roliga saker på jobbet. Jag har omvandlat mitt företag till en liten byrå, som gör alltifrån onlinekurser, till marknadsföringsmaterial (rörligt). Jag säljer in jobb själv, och blir även kontaktad för offerter. Det känns som att jag kommer ha att göra en hel del även nästa år. Just nu ska jag i veckan lansera en onlinekurs som jag gjort åt kund. Så roligt att se resultatet av jobbet!

höst 2017

♥ 5. Rörelseglädje. Jag vill röra på mig – inte så mycket i termer av träning, utan mer att kroppen ska få vad den efterfrågar. Jag behöver komma i fas med ryggen, och den svarar fint på rörelse och uppmjukning!

Vilka är dina fem just nu som får dig att känna lycka?

The Power of “Jag behöver mer tid”.

enemilia stress

Det var egentligen inget konstigt alls. Den där dagen, då jag insåg, att jag behöver mer tid. Dagarna innan kämpade jag med något som var allt annat än balans. Det var länge sedan jag kände mig så stressad. Nytt uppdrag, ny kund. Så väldigt roligt, men jag hade varit för ivrig med att sätta en snäv deadline. Det var alltså från mig den kom.

Jag hade svårt att tänka, svårt att prestera, svårt att stundtals andas. Jag försökte tänka bort stressen, men det blev bara värre. Jag var högst medveten om vad som pågick.

Det viktiga i den här berättelsen är att jag har upplevt en väldigt liknande situation.

Det var nog det som var så skrämmande. Det kändes som att historien upprepade sig. Och trots att faran inte alls fanns där, så blev jag livrädd och jag målade upp skräckscenarier, en efter en.

Du blir klokare med åren. Om du vet vad du håller på med. Om du kan se mönstret. Om du tar kommandot.

Det var bara ett mail bort. Jag sa som det var, att jag behöver mer tid.

Svaret: “absolut”. Och sen en skön mening efteråt som visade på förståelse.

Förlåt mig: men fan vad jag är glad för mina erfarenheter. Det har varit en lång resa, med en massa vändningar: men just nu litar jag helt på mig själv, och det jag säger mig behöva.

Hoppas att ni har en fin helg! Ta hand om er ♥

Foto: Katta från Bucketlife.se fångade mig när jag var i Särna. Längtar tillbaka! Hennes senaste inlägg: in och läs!

Ni missade inte min stresskola som jag skrev i somras? I den första delen hittar du även länkar till de andra avsnitten. Det första handlar om hur vi hellre väljer att köra på, än att säga nej. Det rimmar lite med hur jag kände i veckan: att jag ville göra allt för att hinna i tid. När det kan vara så enkelt som att be om mer tid. Här kommer Stresskolan del 1. Det är enklare att stressa än att vila (eller att säga nej).

Leva i enkelhet – hur gör man egentligen?

I tider då vardagen tuffar på, saker ska göras (tvätt, mat osv) kan det vara rätt skönt att landa i … något enklare. Jag tror att vi kan leva i enkelhet, men att det ser olika ut. För vissa handlar det om att äga ett liv med mindre prylar, färre arbetstimmar och hellre på en mindre ort än större. Men vi kan ta enkelheten till oss, även om vi inte kör det mest extrema. Bara ett beslut som handlar om att inte aktivera sig för mycket, i t ex sociala medier, kan ge det där extra andetaget. Jag delar med mig av mina enkla val. Bilderna är från i helgen, när vi vandrade längs Hällmarksslingan och kom ner till Lycksjön. Bilderna är tagna av Christofer Lind.

Ha fokus på en viktig sak, per dag.

Att-göra-listor. Appar som ska effektivisera. Kalendrar. Möten.

Stopp.

Vad är viktigt just idag? Vi kan absolut göra alla de saker som vi företar oss, men kanske inte sätta etiketten “viktigt” på allt. Det har hjälpt mig mycket. Till exempel så är mina onsdagar alltid reserverade till min kvällsyoga. Jag gör en massa saker på dagen, men det viktigaste, det är att jag ska komma iväg en stund och vila. Det blir min prioritet, och det blir alltid en skön känsla att gå utanför dörren då (istället för att bli stressad över att man ska iväg).

Vad skulle du sätta som det viktigaste för just dig, som inte har med jobb eller vardag att göra?

leva i enkelhet 1

Välja enkelt – och hälsosamt.

Enkla aktiviteter som gör ett enklare och skönare liv. Det är en känsla jag vill plantera hos mig själv. Att det inte ska koka uppe i huvudkontoret. Att lugnet ska vara min “default mode”. Det här kräver mycket arbete, men förhoppningsvis kan jag lättare göra de där valen som gör att livet känns enkelt. Det senaste har varit att varva ned i riktigt god tid. Att lägga sig tidigt och ta fram boken. Läsa och somna. Sova och vakna. Ni måste komma ihåg att sömn och att vara utvilad är inte en självklarhet för alla idag. Men när det blir det: då lever vi bra.

Längst ner på trappan. Där vill jag vara.

Det pratas (för mycket) om självförverkligande idag. Jag har skrivit om det förr, i inlägget självförverkliga världen. Men att leva i enkelhet, hur gör vi då? Jag tror att man går ner några trappsteg. Jag pratade med en kollega om att känna en seger varje dag som gått, ifall maten stått på bordet och alla är nöjda och glada. Och det är så jag känner just nu, inga grandiosa planer. Utan rätt och slätt: leva. Det innebär att maten lagas, vi vet ungefär vad och på det sköter vi vardagen enligt lägsta-nivå-principen (det betyder att ingen har dött av några dammråttor). Jag tror att lugn och harmoni befinner sig längst ner på behovstrappan och jag tackar och tar emot.

leva i enkelhet 2 naturen

Digital detox – för att leva i enkelhet!

Jag läste det här inlägget hos Maria, där hon talar om flera viktiga aspekter kring sociala medier. Och jag kommer själv att posta några inlägg kring den digitala detox som jag gjorde för ett tag sedan – stay tuned. Det blir en serie om några delar. Hoppas att du vill följa med! Jag postar den första på fredag, som inspiration till kommande helg. Jag har nyligen skrivit om mina drivkrafter, som tangerar det jag har skrivit om här – läs gärna “Och det är det jag drivs av”.

Önskar er en skön, skön onsdag i höstens tecken!

Emilia

 

“Och det är det jag drivs av”.

emilia arvidsson

Sätta mål i livet. Jag läste det här inlägget hos Resfredag och jag tycker så mycket om att läsa om andras resor kring eget företagande. Även Jennifer Sandström har kastat sig ut och hennes blogg tar med oss på äventyret. Så jag tänker också dela med mig. Jag blev inspirerad av Annika Myhres/Resfredags rubriker, så jag kopierar rakt av.

Bilderna i det här inlägget är från min vandring häromdagen. Jag gick, bokstavligt talat, vilse. Och jag bara älskade det. Det var vatten, det var skog, det var bäckar, det var tyst. Vad har det att göra med mitt företagande? Väldigt mycket, skulle jag säga. Som jag skriver lite längre ned här, så väljer jag att se arbetet som en integrerad del av livet. Inte “livet och jobbet” utan bara “livet”.

lingon om att sätta mål i livet

Sätta mål i livet – integrerat.

Mitt huvudsakliga mål har alltid varit att jag vill kunna försörja mig på att driva eget. För i det målet ligger nämligen det som driver mig: möjligheten att ta vara på vila och återhämtning på mina egna villkor. Jag jobbar inte heltid, sett till hur normen ser ut. Principiellt gillar jag inte att prata i termer av tid, för det definierar mig inte. Det som berättar historien om mig är hur jag arbetar, vilka verktyg som gör att jag både kan lyckas med försörjning och samtidigt ta hand om mig (och min familj). För dig som undrar varför vila driver mig, läs gärna om min utmattning.

Ett annat submål är: det ska vara kul på jobbet. Det målet är också kopplat till en annan drivkraft: jag vill känna glädje och harmoni. Att få bidra med kunskap är också kul, och bygger upp både mig (och mina kunder).

Dessa två mål har jag haft med mig – och även på Workation Nordomsjön (se punkt 3 i inlägget) fick jag tillfället att dela med mig. Det har gjort att jag sakta lämnar printproduktion och rör mig mot utbildningsbranschen (online) istället. Jag sitter i skrivande stund och jobbar med onlineutbildning där jag går in med min förvärvade kompetens, i ett nyare sammanhang. Jag fortsätter att skriva, men på ett annat sätt.

höstlöv inlägg om att sätta mål i livet

Jag har skrivit om mål förut, bland annat hur jag lägger upp mina finansiella mål med budget och historien bakom hur siffror kan skapa lugn och ro.

Jag har valt att sätta mål i livet som gör att företagets mål är tätt förknippade med mitt liv i övrigt. Jag är mitt företag, och därför är det naturligt att bygga det utifrån mig. Jag läste någonstans om en person som har valt att se jobbet och privatlivet som en integrerad del, och jag gillar det synsättet. Det gör att målen som jag sätter blir ärligare och roligare.

Läs gärna om de jobb som jag gör under hösten.

Drömmar. Om nuet och tacksamhet.

Ok. Jag måste väl ha drömmar?

*skruvar på mig lite*.

Jag kan berätta en hemlighet. Efter återhämtningen från min svåra kris har jag blivit otroligt tacksam för det jag har. Krisen kändes omöjlig att komma ur och nu när jag fixat det: då är det drömmen. Att ha en hyfsad hälsa, där jag är min egen måttstock, gör att jag inte söker grandiosa drömmar.

Men det är klart. Drömmar finns, och de spinns av det skrivna ordet. Exakt hur de ska spinna färdigt är i dagsläget osäkert. Jag suger mest på drömkaramellen. Att ha en expertroll inom vila och återhämtning vore fantastiskt roligt – och det får jag delvis vara genom den här bloggen. Jag ser upp till några personer, som inspirerat mig mycket i mina egna viloinsatser. Några av dem är: Tomas Sjödin, Åsa Nilsonne, Anna Kåver och några till. Och sen vill jag gärna prata mer i radio, det var så roligt sist!

Här har du ett boktips! Det händer när du vilar – med Tomas Sjödin

hallon inlägg om att sätta mål i livet

Planer. Om att se nu:et, och blicka endast lite framåt.

Sett till det egna företagande så jobbar jag alltid mot budget. Det ger mig en trygghet och jag kan då också förhålla mig till vad som är viktigast just nu (sälj? produktion?). Planen är också att styra mig mot drömmarna, förstås. Men jag vill också vara nöjd med nu:et. Jag vill inte vara rastlös och girig (om bara….). Mitt liv behöver kunna njuta av nu:et. Dessutom har vi haft en tung period i familjen där en nära anhörig gått bort, och då blir det inte helt motiverat att planera. Sa jag att jag dessutom är småbarnsförälder? Hur som helst. Planerna för hösten är att sjösätta några nya samarbeten, följa budget och spinna mitt nät för att fånga drömmarna. Och lära mig mer om Google Analytics (det är faktiskt något jag verkligen vill bli bra på – jag går igång på siffror, som ni kanske märker med mitt budgetsnack).

Och i planerna finns något fint. Det är längtan efter att få känna harmoni och lugn, trots allt det där man vill åstadkomma. Att landa, det planerar jag in.

Jag blir förstås nyfiken på dig – har du några mål, drömmar eller planer som du vill dela med dig av?

“Du räcker till, så var den du är” – om de sex sakerna jag är dålig på.

Nu pepprar jag på här. I en tid med stressad kropp (ja, fråga mig inte varför) vill jag bena ut de där sakerna som jag är dålig på (får man ens göra så? vi får ta det med glimten i ögat). Jag har haft en period av effektivitet och nya idéer, som sedan följs av den sedvanliga baksmällan. Och så adderar vi återhämtning på det, eller hur? Då kör vi!

6 saker jag är dålig på

♥1. Att veta vilket som är mitt egentliga sätt att vila på. Hur vilar jag? Jag har tänkt på det där, att jag sitter med en blogg som pratar om vila mest hela tiden (länkar nedan givetvis) men ibland snubblar jag på de enklaste av uppgifter. Att leva som jag lär. Jag vet nämligen hur mycket som helst om vila. Jag läser böcker, scannar nätet, skriver texter, letar febrilt efter min vila. Det får bli en utmaning. Jag kan ju vända på det: jag vet hur jag inte vilar. Det kan vara när jag behöver vila, men istället fastnar i ett ändlöst skrollande (big no no). Det kan vara när jag säger att jag är trött som f-n, men börjar sortera tvätten. Det är när jag tänker “jag vill meditera mer”, och letar istället efter nästa arbetsuppgift. Har du upplevt något liknande? Share please!

Vad är vila och avslappning? Viloserien #2

♥2. Göra för lite. Jag är grymt bra på att göra för mycket (utmattning osv). Tänka extra mycket (oh yes), planera extra mycket, vara supertydlig extra mycket. Jag vill bli bättre på att göra för lite. Jag vill, helt ärligt, ha lite för mycket tid. Jag vill inte känna tidsbrist. Jag vill ha ett megakonto av tid. Ett liv med tidsöverflöd.

♥3. Be om input. Jag Ä L S K A R att ge input själv, så ekvationen går inte riktigt ihop. När vi var på workation häromsistens, så vågade jag ändå presentera mitt case, och det gav otroligt mycket. Jag bara hoppas att min hjärna tar det som en superpositiv upplevelse och att mitt beteende blir att jag öppnar upp lite mer. Det som hände var: 1. Jag formulerade mitt case i tre punkter. 2. Jag fick feedback av episka mått 3. Jag reviderade och prövade konceptet veckan efter. 4. Nu väntar jag på svar!

♥4. Tålamod. Det gäller egentligen det mesta förutom lilleman. Där är jag ett ljus, även om han kör sitt all in race. Men annars: jag vill att saker ska hända snabbt. Jättesnabbt. Jag vill att min man ska ha valt tv-program, innan jag har hunnit äta upp vår efterrätt. Problemet är bara: jag äter efterrätten snabbt, eftersom ja, jag har ju inget tålamod. Så vi krockar där: tom tallrik och inget valt program.

♥5. Lägga mig i tid. Det här är en egenskap jag vill jobba med, så att det blir åt andra hållet! Det har funkat bra i perioder, men nu behöver jag steppa upp. När jag lägger mig sent, har jag svårare att somna. Nedvarvning är liksom A och O. Skäms på mig – jag har bloggat om sömn ur nästan alla möjliga vinklar, men inser att slarvet nått även denna vilobloggerska. Jag har därför gått med i en grupp på Facebook som leds av hälsokonsulten Maria Lavestedt Segeblad.

Bota sömnproblem? Viloserien #1

♥6. Känna tillräcklighet. Det här är nog den svåraste punkten för mig. Verkligen. Och det gör ont att inte känna sig tillräcklig. Det är en stress, och det är en relationsdödare. Mitt gensvar har varit att göra mer, men jag tänker att det inte är rätt väg att gå. Jag lyssnade på den här låten (Spotifylänk), och det var något med raden “Du räcker till, så var den du är”. Jag tror jag behöver en lång, djup suck av lättnad. Vi är många som är j-vligt tillräckliga, skulle jag säga. Egentligen ska vår blotta existens vara nog. Det vi har gjort är addera en massa prestation. Bara det är ett inlägg i sig. Jag blir helt matt när jag tänker på att vi ska sträva mot självförverkligande.

Vad är du dålig på?

Bilden längst upp/till vänster: tagen av Sara Träningsglädje Rönne. Från den där förmiddagen då jag delade med mig.

 

Du vill ha nånting nytt, eller hur? Om konsten att leva enkelt.

konsten att leva enkelt och komma ut i naturen

Konsten att leva enkelt utifrån köpstopp och valet att neka konsumtionen dess makt. Mitt shoppingfria 1,5 år har fått reaktioner på olika håll. “Men vad du är duktig!” “Men hur gör du, egentligen?” “Varför gör du så?”. Jag tänkte att vi behöver ta en snabb recap, för att förstå hur det hela började och hur pass shoppingfri jag är idag, augusti 2017.

“Men vad du är duktig!”

Mitt svar är: det har inte varit en uppoffring. Det är snarare ett test på min egen förmåga att hålla mig till de värderingar som jag har. Leva som jag tänker.

Jag ser det mer som ett äventyr, eftersom det shoppingfria livet helt går emot den konsumtionssnorm som vi har. Vi ska köpa oss till det mesta, eller hur? Köpa oss tröst, unna oss, köpa något nytt, köpa för att vi behöver, köpa för att vi kan, köpa för att det är kul, köpa för att distrahera oss. Det är något särskilt med nya saker, kläderna känns välstrukna där de hänger på galgen i butiken. Det är väldigt mycket känsla, skulle jag säga. Vi köper, för att känna. Det jag tror vi glömmer bort är: spenderade kronor behöver komma någonstans ifrån. De flesta av oss får pengar i plånboken genom att ta ett avlönat arbete. Det vill säga: du byter din tid för att få sedlar. Men det som också har hänt är: vi stressar som tusan.

Fundera över tid, pengar & prylar. Du får då svaret på: konsten att leva enkelt.

Kan det vara att vi gett bort för mycket av vår tid till förmån för pengarna? För prylarna? Ja. Jag tror att tiden behöver tas tillbaka lite grann. Det finns fler som kan vara minst lika “duktiga” som jag. Det är en form av frihet att inte vara en slav under prylar.*

*Nu måste jag utveckla, eftersom det blir så svart och vitt annars. Vissa saker/prylar är nödvändiga. Det är självklart. Men inte alla. Och ibland finns det en funktion i att okynnesköpa. Men jag tror det är viktigt att reflektera lite mer än vad vi gör idag. Jag sitter just nu och funderar på att köpa en kamera av den dyrare sorten. Skulle jag göra en behovsanalys på det, skulle jag säkert kunna avstå från köpet och nöja mig med det jag har. Så det jag vill säga: reflektera mer, se över din köpresa och mota impulserna.

“Men hur gör du, egentligen?”

Ingen shopping, med några få undantag (läs nedan). Jag skrev ju ihop en lista med mina regler – och den stämmer rätt bra med verkligheten.

Jag funderar (mycket!) över vad jag behöver. Det är därför jag postar vandrarbilder på mig själv när jag går omkring i leopardmönstrade fladderbyxor för att utmana prylhetsen. Jag kollar också av om jag kan låna saker jag behöver från någon vän eller bekant (och vice versa). När jag fick för mig att jag skulle måla naglarna, så lånade jag nagellack (hur ofta använder vi upp det?). När jag åkte till Åre för workation, så lånade jag ihop kläder för resan (om det kan du läsa här: Winter Workation – om att fixa skidkläder på ett hållbart sätt.).

konsten att leva enkelt enemilia 2

Det som händer i huvudet.

Det som har hänt sedan starten är att mitt medvetande ökat markant. Kring hur jag resonerar i affären. Kring hur jag tackar nej till saker. Om och om igen. Det är så lätt att fylla varuvagnen på Ica Maxi, för visst behöver sonen nya byxor? Eller en ny duschcreme? Eller något annat. Och det som verkligen skinit igenom är: går jag igenom sonens garderob, så ser jag ju alla byxor som han har. Och tvålar, duschcremer – vi badar i sånt känns det som (jag tror vi har tvålar för en livsstid, helt ärligt).

undantagen.

Under 1,5 år har jag köpt: en kavaj, ett par finbyxor, en skjorta, ett skärp, ett underställ, två par glasögon, två sommarbyxor på 2nd hand, en klänning, ett par skor. Sen har det varit inköp för lilleman, eftersom han växer så det knakar, nästan allt på second hand. Drömmen var när jag hittade ett par jättefina höstkängor för 150 kr, nästan oanvända.

konsten att leva enkelt enemilia

“Varför gör du så?”

Den trista men sanna anledningen är: vi kan inte shoppa, och samtidigt säga att vi lider av tidsbrist. Vi kan inte shoppa, och samtidigt säga att vi är miljövänner. Vi kan däremot styra om vårt beteende, och konsumera andra saker istället. Jag har börjat turista i Sverige, för att få nya naturupplevelser. Som när jag åkte till Åre i maj och bodde på Copperhill. Eller i förra veckan när jag åkte till Nordomsjön.

Jag vill ha tid. Check.

Jag vill göra andra saker som inte involverar ett kreditkort. Check.

Jag vill inte att min tid ska tolkas som en sedel eller två. Utan den rättmätiga ägaren till min tid är jag själv.

För mig är det konsten att leva enkelt – helt enkelt!

 

 

 

« Newer Posts Older Posts »