Posts in "Hållbarhet" tag

“Men om jag behöver något då?”. Och förstås: #whitemonday

Jag får många frågor nu, med anledning av Black Friday. Så oerhört tacksam att jag tycks stå för något som gör att man blir nyfiken på min hållning kring Black Friday. Så jag tänker kommentera några påståenden, så får vi se om ni håller med, eller inte 🙂 Då kör vi!

“Varför inte handla, om den ändå är bra pris?”

Det är klart att jag förstår resonemanget: bra pris, bra för just din plånbok. Men, det priset inte inkluderar är klimatkronorna, eller miljökronorna. Så här hänger det ihop (snabbkursen): varje sak som produceras har en påverkan. Det kan vara vattenanvändning, kemikalier, metaller eller färg – listan kan göras lång när det gäller resursanvändning. Många gånger produceras produkter på ett sätt som inte är schyst mot varken planet eller människa. Så – om du hittar något för en hundralapp, så saknas en prislapp: nämligen den som berättar om hur det hela har gått till och vad som har påverkats.

Foto: Asia Pietrzyk

Från mitt håll säger jag:

Att bara handla för prisets skull är inte en bra strategi.

“Men om jag verkligen behöver något då?”

Ni vet ju att jag älskar att peppa er, på olika sätt, men nu kommer en party pooper: vi behöver verkligen fundera på vad “behöver” är för något. Jag skrev en text förra white monday och där resonerade jag så här:

Vi, däribland jag själv förstås, har föreställningar att vår nästa pryl, vårt nästa skoköp, ska innehålla en problemlösning. Det kan förstås vara så (när man faktiskt behöver skor för att man inte har, då är det ju en sann problemlösning). Men jag vågar säga att många av våra köp har en grund i något helt annat. Det finns en rastlöshet, en önskan om något mer. Vad sägs om att söka det någon helt annanstans?

Vad jag vill säga: jo du har behov – men frågan är varifrån det kommer? Jag träffade en forskare, Cecilia Solér, när jag skrev min bok och hon pratade om hur tätt sammanknutna våra känsloliv är med till exempel shopping: det finns liksom ett köp för varje känsla: vi shoppar när vi är ledsna, arga, upprymda….

“Fast jag behöver verkligen ett par skor”

Det är inte svart eller vitt, även om just Black Friday är väldigt svart. Självklart finns det tillfällen då vi verkligen behöver använda vår plånbok och att vi har verkliga behov. Här vill jag länka till Johanna Nilssons inlägg “Köp nytt i absolut sista hand”. Du behöver ett par skor – och har du fötter som inte är ömtåliga, så finns det en second hand marknad, där vi många gånger kan ordna skor som är nästan nya. Det kräver lite av oss, ja, men det finns. Mitt tips är att börja i god tid och skanna av nätet.

Foto: Emilia Arvidsson

#whitemonday – cirkulärt och fräscht!

Jag är ju en köpstoppare, vilket innebär att jag har en köpfri livsstil som bas, och ibland gör jag avsteg. När min son växer behöver han kläder och skor, och det ordnar jag second hand. Inga konstigheter men jag förstår att tonåren kanske kommer bli mer utmanande. Vi tar ett steg i taget (han är fyra nu). White monday infaller nu på måndag, den 25 november. Där handlar det om att lyfta initiativ som har cirkulära affärsmodeller.

Foto: Bildn AB

Min generella inställning är att vi kan lösa många av våra behov på andra sätt än genom att handla – det beror alldeles på vad det är. Jag köpte till exempel min återtillverkade mobil från Inrego, och de är också en del av white monday. Här har ni en lista på alla “buddies” som deltar.

Och så kom ihåg: laga, dela, låna, återanvända, återtillverka, gör själv – det finns en massa verb att använda när behovet slår till!

Vill du läsa mer? Följ mig på Bloglovin!

Emilia

Att ha ett shoppingfritt 2019 är att säga “ja”.

Emilia på bild shoppingfritt 2019 köpstopp

Vi är snart 1000 personer i gruppen Köpfritt 2019 (fd 2018). Vårt fokus är inte på det vi avstår. Utan vi tittar på vad vi får. Medlemmarna upptäcker nya och gamla intressen. Det här inlägget handlar om att säga ja samtidigt som du har ett shoppingfritt 2019.

Vem skulle vilja ha ett köpstopp? Ganska många. Det finns en trötthet inför att ständigt utsättas för budskap. Vi vill något annat. Jag anar en revolution.

emilia ute och går på sin lediga tid tack vare shoppingfritt 2019 köpstopp
Att ha ett shoppingfritt 2019 kan till exempel innebära mer ledig tid.

Vad säger du ja till? Shoppingfritt 2019.

Jag säger ja till ledig tid, till att vara i naturen, till att läsa böcker från biblioteket, till att skriva bok, till att få ordning hemma, spendera tiden som jag vill. Jag får frågan om jag är emot all konsumtion. Och svaret är nej, vi kan inte lägga all konsumtion i samma korg. Det finns olika typer av konsumtion: shopping av prylar och kläder, restaurangbesök, resor och förstås mer än så. Jag har länge talat varmt om att upplevelser ligger mig nära hjärtat. Men eftersom det även där kan finnas bättre och sämre alternativ så gick jag igår igenom vad vi behöver fundera över när vi lägger pengar på upplevelsekonsumtion.

>>Jag skriver om upplevelsekonsumtion här >>

Kontentan är rätt enkel. Vi ska vara noga med en klimatanalys när vi väljer. Sen är det väldigt svårt att vara helt klimatneutral i sina val. Allt vi konsumerar har ett pris! Jag har själv varit öppen med mina tågresor inom Sverige där jag besöker platser i Sverige och där jag gärna bor på hotell eller SPA, för att jag vill vila upp mig. Frågan är om det skulle varit bättre att hyra via air bnb? Jag tänker att jag har en miljöpott utgå ifrån, och hur jag använder potten är upp till mig.

bild på löv. shoppingfritt 2019 köpstopp
Fotografera, ett intresse som jag odlar tack vare mindre köp i gallerior

Jag har den senaste tiden varit två gånger på SPA i Nacka, dit jag åker med buss om jag är ensam. Det är en anläggning med hållbarhet i fokus. Jag har några tankar på hur de skulle kunna förbättra sina rutiner ännu mer. Jag har några egna principer när jag tar in på SPA, som att bara använda en och samma handduk. Att äta upp all den mat som jag lagt upp på tallriken.

bild på skepparholmen SPA, delar av boendet och sikt över vatten. Kvällsbild

Medveten konsumtion om hållbart resande

Vi kan konstatera att allt resande har ett avtryck på vår jord. Våra liv har avtryck. Men det finns en skala, och därför delar jag med mig av vad medveten konsumtion (följ länken till deras webb) säger om mer hållbart resande. Det finns tre saker som behöver tas hänsyn till när vi tala om hållbarhet: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Är en av dem borta så kan vi inte prata om hållbarhet. Jag såg ett jätteintressant föredrag på Youtube kring hållbarhet, med Christer Sanne. Se den om du är intresserad av att veta HUR vi ska nå balans som gör att livet kan fortsätta på planeten och samtidigt få svar på: vad kan vi förvänta oss för levnadsstandard?

>> Jag skriver om att vilja sluta flyga >>

Att säga “ja” betyder också ett ansvar

Ja, så det jag vill säga är:

  1. Shoppingfritt 2019 kan bli hur kul som helst, om du fokuserar på vad du säger “ja” till.
  2. När du säger ja, är det viktigt med någon form av klimatkoll – vad innebär mitt ja för klimatet, men också vad det gäller hållbarhet.

Har jag missat något? Fyll gärna på i kommentarerna!

Hur gick det med luren? Och hur länge håller en smartphone?

hur länge håller en smartphone

Har du ställt dig frågan: hur länge håller en smartphone? Jag lever i mångt och mycket i en hållbarhetsbubbla. Ett av mina strån till stacken är ju det här med min fem år gamla mobil. Vad har hänt sedan sist?

Ni kanske minns att: jag trodde att mitt batteri var dåligt. Jag ville byta skärm på mobilen (sprucken). Jag var osäker på det här med mjukvaru-uppdateringen. Men det har hänt lite sedan dess.

>>Ja, jag kan tänka mig att lägga 5000 kronor på reparation av mobil.<<

hur länge håller en smartphone

Fabriksåterställa – en jäkla bra fix!

Efter att jag skrivit det där inlägget (länk ovan bilden) har jag haft mega-problem med mobilen. Batteriet har inte funkat alls, det åts upp på en halvtimme. Det var som att den hela tiden drog och drog, och den fanns inget jag kunde göra, förutom att ladda den precis hela tiden. Inte hållbart alls. Den började också att stänga av sig själv allt oftare, även när det var hyfsat med batteri i den. Den var ofta helt svart under vissa tidsperioder, som om den glappade och inte kunde connecta med vad jag har i mobilen.

Så jag läste om fabriksåterställning. Det är i princip att ta bort allt och börja om från början. “Jag har ju inget att förlora” blev tanken och jag gjorde slag i saken. Jag gjorde en kopia på mina bilder och filmer. Och så satte jag igång.

Alltså.

Sicken grej.

Först ville den inte fabriksåterställa, så jag fick göra den hårda vägen med hjälp av mobilens knappar.

Och vad hände: jo, den blev faktiskt som ny. Jag överdriver men:

  • Batteriet räcker längre. På riktigt.
  • Den har en app som jag hittade, där man aktivt kan stänga av program som “tuggar” i bakgrunden (det vill säga: de käkar batteri). Nu stänger jag av alla appar med en knapptryckning och det är så befriande att spara på batteriet på det sättet!

hur länge håller en smartphone

  • Att sätta på mobilen går sjukt mycket snabbare: man trycker och några sekunder senare är den igång.
  • Den slocknar inte. Den stänger av sig endast om det är lite batteri kvar, det vill säga det märks att telefonen har några år på nacken.
  • Att börja om från början och bara ha de appar som man verkligen behöver – guld värt. Visst, lite meckigt med Bank-id, men annars: lugna puckar!

Så. Mjukvaran kommer inte uppdateras, enligt Samsung. Men jag kör på med min mobil ett tag till. Och sen ska jag berätta hur jag har tänkt kring en “ny” mobil. Men det får bli senare!

Tips: #fixagrejen som Naturskyddsföreningen står bakom.
Här skriver de bland annat varför vi ska fixa datorn och mobilen.
Hur funkar den mobil som du har? Hur länge har du haft den?

Ta hand om maten – men att vara 100% hållbar?

ta hand om maten - Emilia Arvidsson lever hållbart

Att göra hållbarhet roligt är inte alltid lätt.* Trust me. Jag är nu inne i fjärdje veckan av #matsvinn0 och det har gått från förälskelse till vansinne. Missförstå mig rätt – jag vill det här så fruktansvärt gärna, men det finns gränser även för mig. Här berättar jag lite kort om min resa mot ett mer hållbart käkande. Och vi har bara börjat – kom ihåg det.

Det här har hänt sedan sist…

§ Jag har rensat kylen till 80%. Det betyder INTE att jag har slängt mat som jag TROTT varit dålig. Nej. Jag har gått igenom varje burk, varje salladsblad – titta, lukta, smaka. Jag har gjort min egen vinägerdryck på en rätt så gammal pressad citron och sedan druckit upp. Jag har hittat en pesto och tänkt: nämen en pasta till den här?

En kampanj från 2017. Fler företag vill ta upp kampen om ett minskat matsvinn – även på konsumentnivå! Jag har kontakt med bland annat foodloopz, mer om dem kan du läsa här.

§ Jag har pratat om matsvinn. Med mig själv. Med andra. Och kommit på att vi lurar oss själva på olika sätt. Jag som trodde jag hade koll på den här typen av grej har alltså fått tänka om och tänka nytt. Matsvinnsfrågan för konsument handlar om: attityd, kreativitet och kvantitet – jag återkommer till det.

§ Jag har räddat mat. Gömt mat som känns trist i grytor. Ätit upp rester från frysen som jag normalt sätt hade klassat som “lite tråkig, vi struntar i den”. Men också: skapat middagar av rester istället för att göra nytt. Det kanske inte har räckt så att alla kan äta samma mat, men vi får alla mat på tallriken, även om det skiljt sig åt mellan tallrikarna. Och det har varit positivt och sparat oss både tid och pengar (vem orkar hitta på middagar 7 dagar i veckan).

§ Jag har blivit fruktansvärt trött. För att det tar på krafterna att engagera sig på det här sättet. Och kylskåpet har ett ständigt in – och utflöde. Man handlar, man äter upp. Och hålla koll är inte alltid lätt. Vår lösning tror jag är att skapa rymd – så att man ser vad man har. Ett annat sätt är att göra en snabbkoll – “vad är det vi har här”- attityd. Bli polare med ditt kylskåp. Men som sagt. Jag blev rätt trött.

ta hand om maten - men stressa inte upp dig
När jag inte tar hand om maten är jag väldigt gärna i skogen. Det tar på krafterna att matsvinnskämpa!

§ Jag har slängt mat för att jag inte har hunnit äta upp den. Vissa saker blir dåliga så snabbt. Som avokado (lite beroende på sort). Bröd som möglar ska man vara försiktig med. Sen: en stackars vattenmelon som inte gick att rädda och jag tänker: vad blev kilopriset för den här varan egentligen? När jag slänger ett kilo vattenmelon gick priset för det jag åt upp av den, upp, upp, upp. Och man undrar varför man dividerar i affären kring köp av halv eller hel…

*Så jag ville säga något. För mig har det hela tiden funnits en tanke om att testa nya saker, i hållbar tappning. Det jag däremot ställer mig emot, är någon slags målsättning att vara perfekt i hållbarhet. Varför jag är negativ? För jag tror inte hållbarhet kan bli ett val om vi inte ser till hur vi själva fungerar. Jag testar mig fram inom hållbarhet, ibland går det bra, ibland får jag tänka om. Många bäckar små osv. Och det viktigaste: have fun. #sustainablefun

Yes! Därför köper vi det vi inte behöver!

Yes! därför köper vi det vi inte behöver!

Yes! Därför köper vi det vi inte behöver!
Det är titeln på en konsumtionskritisk bok som släpptes i förra året (Ordfront 2015). Skriven av författaren och journalisten Katarina Bjärvall. Jag lyssnade till henne då hon gästade Kropp & Själ i P1 (avsnitt Handla dig lycklig) och blev nyfiken. Att jag själv ingår i ett shoppingfritt år gör ju det hela ännu mer intressant. Vad är konsumtion, hur ser den ut? Vilka problem finns det? Och vad gör företagen för att locka oss ännu mer? Eller är det vi själva som ska ansvara för vår konsumtion?

Yes! Därför köper vi det vi inte behöver!Yes! därför köper vi det vi inte behöver!

Bokens fokus blir hjärnan – där Bjärvall söker svar på varifrån konsumtionshetsen kommer. Hon har en grävande ansats genom att gå en kurs i neuromarketing.

Det händer otroligt mycket på den spelplan som kallas marknad. Metoder för att öka konsumtion slipas till, och med teknikens utveckling verkar nu nästan vad som helst möjligt. Som läsare tycker jag det är lite obehagligt, men samtidigt är jag inte förvånad. Men med boken blir det verkligen svart på vitt. Bjärvall sätter ord på det som vi gör själva gör. Skillnaden är att vi många gånger saknar reflektionen. Det är därför boken ger mig stor behållning. Hon skriver det vi ofta inte ens hinner tänka.

Ska pengar tjänas och ska du som företag vara konkurrenskraftig, då är det hårda tag som gäller. Bokens stora plus är alla de intervjuer, undersökningar, funderingar som tillsammans ger en ganska tydlig bild av vad konsumtion är. Samtidigt förstår man tidigt att författaren är kritisk och ifrågasättande. Men i och med att Bjärvall underbygger sina argument så stör det mig inte – det är ju syftet i det här fallet.

Några favoritkapitel – och reflektioner

Kap 5, s 42 – Neuromarknaden. Det är häftigt och samtidigt: funkar det verkligen? Och intressant är Katarinas reflektioner under den kurs som hon går. Det är en bra blandning av hennes tankar, återberättelser av forskningsresultat och en inblick i den nyaste sorten av marknadsföring.

Kap 9, s 87 – Sakernas sönderfall. Det här med planerat åldrande. Det är creepy – jag har vetat om det sedan tidigare. Men att man producerar ohållbart enbart för att öka konsumtionsfrekvensen rimmar så dåligt 2016. Bjärvall kontaktade bland annat Apple för att höra hur de ser på sin egen produktion av Iphone, men utan att få svar. Däremot så tror jag på ett skifte nu. Jag tror att hållbara produktioner kommer leda marknaden. Varför: för att efterfrågan på dessa kommer öka. Till exempel så kommer nog uthyrning av prylar att komma mer och mer. I sann hållbar anda. Men det är min reflektion, bortom boken.

Kap 16, s 184 – AB Samhället. Starka krafter och marknader gör att andra aktörer också påverkas – då vi de facto är styrda av ekonomiska medel. Enligt författaren blir det problematiskt när forskarvärlden blir köpt på olika vis. En kommentar från Bjärvall lyder:

“Samtidigt har fler och fler forskare egna företag där de säljer sin kunskap i form av föredrag, expertbedömningar eller olika tekniska lösningar och andra innovationer. Detta skapar en nästan ogenomtränglig sammanblandning av i praktiken motstridiga intressen – forskarens egen ekonomiska vinning, den externa uppdragsgivarens nytta och lärosätets, alltså i förlängningen allmänhetens, bästa”. (s 190)

Kap 18, s 207 – Det finns alternativ. Ett spännande kapitel där du får läsa om exempel på aktiviteter mot konsumism. Titta till exempel på Sao Paolo i Brasilien där man förbjudit utomhusreklam. Det finns andra bra exempel – där rörelser har startats för hållbar produktion, där ekonomisk vinning inte är på agendan.

Länkar på temat hållbar konsumtion

Anki Sundin, konsult med fokus på lönsam hållbarhet, skriver bland annat om Så får vi konsumentens köpbeteende hållbart. Hon konstaterar att för att få konsumenten på bättre tankar, så ska erbjudandet vara fördelaktigt för konsumenten själv. Man väljer alltså inte utifrån moral utan snarare efter vad som gynnar den enskilde. Att vi till exempel väljer ekologiska ägg har kanske mer att göra med hur det uppfattas socialt av andra, än att det skulle vara bättre för djuren. Ett annat ekoargument är att äggen är av bättre kvalitet – och det väger exempelvis tyngre än att hönsen mår bra.

Att dra ner på konsumtionen är nära relaterat till att leva ett enklare liv – något som jag skrivit om i inlägget Att leva enkelt – om minimalism.

Har du några tankar kring konsumtion, planerat åldrande eller något annat på det här temat?