Ljuset är tillbaka, kylan hänger kvar. Isigt som tusan, men gillar ute mer än inne. Idag blev det en sväng till ny simskola, där lilleman fick plaska med pappan. Själv tog jag en sväng i området och handlade lite på Willys. När vi väl kom hem sen var vi supertrötta, i alla fall efter lunchen. Så vi har vilat i omgångar, jag försöker enträget att meditera och jag tror jag gjorde nån form av faktisk förflyttning mentalt. Det kändes bra. Det är en tålamodets dans att hantera en utmattning.
Igår var min vän Sven här. Vi har en promenadrutin på helgen, med te i termos och kanske en smörgås eller något att fika. Här var gårdagens vy över Lycksjön.
I veckan har jag tagit det lugnt men också tryckt på några knappar. Haft möte som involverar min bok Leva nära – om personlig hållbarhet. Håll utkik!
Ute har vi en av de gråare dagarna i januari. Jag har landat mjukt i sängen den senaste tiden, med halsont och snorig näsa. Lyssnar lite på musik och kollar på Youtube-klipp med Jonna Jinton. Lyckades slänga ihop en vegolunch till familjen, men sen var orken slut. Däremot finns det alltid ork för att dricka te, har ofta en termos fylld på sängbordet.
Längtar efter att lära mig något nytt, det skulle kunna vara
Nya vegetariska rätter och jag pratar en del vegoalternativ med min man. Det finns idag mycket att välja på: vego är mer poppis än någonsin. Det läste jag bland annat i Vegobarometern.
Laga hål i kläder. Jag tror dessutom att det är meditativt. Jag skulle behöva laga min jacka och sy upp lite på min sons overall. Det är dubbelt, jag både ser fram emot att vara lite hands-on och känner samtidigt att jag skjutit upp det alldeles för länge. Uppdaterat! Har fixat sonens overall och lagat min jacka – jädrar vad nöjd jag är!
Sova lite bättre. Ja, så behöver jag se på det, att lära mig sova. Jag blev väldigt frustrerad när sömnsvårigheterna knackade på min dörr förra året. Jag som är experten på att ta det lugnt, jobba lagom, blev ändå drabbad. Det gäller att hitta tillbaka till acceptans och till den viktiga sömnen. Det är svårt, men jag är också envis.
Skriva mer om klimat och miljö som en del av mitt arbete. Det betyder att omvärldsbevakning kommer ligga på att-göra-listan.
Mitt ord för februari?
Om januari handlade om att landa mjukt, så är februari en tid för att vara nöjd. Utmaningen går ut på att jag ska bestämma vad som ska göra mig nöjd under dagen. Varför? För jag tror att vi många gånger sätter för höga mål och blir missnöjda om vi inte checkar av alla våra viljor. Jag testade igår och det funkade bra – mitt lagningsprojekt med overall och jacka fick bli mina nöjd-utmaningar och jag gillade det. Det är ett snällt sätt mot en övertrött hjärna att sätta ribban lite längre. Många av budskapen därute handlar om “maxa” och det kan säkert passa en del. Men jag väljer en lugnare väg.
Har du någon målsättning eller riktning för februari?
Är inte köpstopp rätt trist ändå? Det finns så mycket vi skulle kunna handla? Sanningen är den att för en del blir köpstoppet förknippat med gråhet och en längtan efter något, kanske är det till och med svårt att veta efter vad exakt. Det vittnas om i gruppen Köpfritt år 2022 (fd 2021). Som köpstoppare är jag inte immun, jag kan känna igen mig i beskrivningen, det är klart att det finns lockande budskap därute.
Men jag tror den tristess som uppkommer går att råda bot på genom att hitta något att göra som man tycker om. Och det behöver inte betyda köp, lite beroende på vad man gillar. Det finns många roliga utmaningar, som att njuta av de saker man redan har (rensningstrenden är het just nu). Det som kan vara problematiskt med köp, om du frågar mig, är att vi tror att köp ska lösa våra känslor. Och absolut, för stunden kan det vara roligt, men det håller inte jättelänge. Kan vi hitta positiva känslor på andra sätt? Det är bland annat det vi undersöker med ett köpstopp.
Promenaden idag gav lite energi
Jag tänker att det ser olika ut, från person till person. Har du länge shoppat mycket blir kontrasten och förändringen stor. Det viktiga blir att inte skuldbelägga sig utan säga “jag testar det här (köpstopp) en månad” och sen får man vara uppmärksam på hur det känns längs vägen. Resan är inte svart eller vit, utan det handlar om att skapa medvetenhetoch se vilka färger man får bekanta sig med under tiden.
Hur gick januari?
Januari är inte riktigt slut än men jag tänkte gå igenom det avsteg som jag gjort. Jag upptäckte nämligen en lust att åka längdskidor och att jag ville introducera det till min son. Det går säkerligen att hyra, men i och med att jag vill åka på konstsnöspåret i Rudan, så vill jag kunna ha skidorna beredda om lusten faller på. Så jag hittade ett par begagnade skidor, pjäxor och stavar till mig och pusslade även ihop så att barnet fick en begagnad utrustning. Har redan varit ute 3-4 gånger och barnet har inte protesterat. Det har varit jätteroligt och skidorna ger mig en upplevelse jag saknat. För mig har det köpet fortfarande en betydelse som sträcker sig längre än en kick. Skidorna är en förlängning av mitt natur- och rörelseintresse. Att se min son staka, ramla och ställa sig upp betyder mycket.
Berätta gärna vad du tänker om temat köpstopp och negativa känslor!
Det är fredagskväll när jag skriver det här och jag konstaterar att jag följt min jobbplanering hyfsat väl. Min kompis norr om Stockholm berättade hur de planerar maten för 6 veckor, det inspirerar mig. Samtidigt vill jag matanpassa lite just nu, att handla sådan mat som är på erbjudande, och då behöver man vara beredd på att vara lite spontan. Min mamma kom förbi med lite torsk häromdagen och det blev naturligt att laga en fisksoppa dagen efter. Hur som helst: det nya året är här och halva januari har gått.
Jag tänkte berätta lite vad jag gjort på sistone, vad sägs om det?
På sistone
#1 En långt jullov till ända och jag har börjat formulera lite vad 2022 ska innehålla. Har dragit i några trådar, det behövs många sådana som egenföretagare, och det har börjat röra på sig lite. Kan berätta mer när det blir dags! Du kan också läsa om mina nyårsintentioner här.
#2 Barnet åker längdskidor och igår var det dags att testa riktiga spår i konstsnö, i Rudans friluftsområde, det var verkligen så belönande att se honom utvecklas bara på ett varv. Jag fick bita mig i tungan för att inte föreslå ett varv till, för han var rätt nöjd som det var. För att det här överhuvudtaget skulle bli verklighet har jag skaffat oss begagnad längdskidutrustning och är så nöjd med dessa köp (undantaget från köpstoppet!).
#3 Jag läser Frida Boisens bok Du är inte längre min dotter (2021) och jag tar det varsamt, det är en bok som vittnar om barns längtan efter trygghet och hur förbannat fel det kan bli när vuxna passerar gränser. PS. Jag har nu läst ut boken och det är en bladvändare. Det gör stundtals ont att läsa, framför allt när man inser att många barn far illa. Fridas röst i boken är inte bara hennes egen, utan hon talar för flera, det är fint att kunna följa med den unga Frida och sen med perspektiv från nuet, den vuxna Frida. Boken rekommenderas varmt!
#4 Har insett att det behövs action på mitt mål att ge mig själv minst 10 upplevelser under 2022. Kikar på en tur till Järvsö där jag varit en gång förut, det var så himla mysigt att åka längdskidor i det närliggande elljusspåret. Jag ska lyfta detta med min man idag, och se till att det blir av! Ps. Efter att jag skrivit detta pratade jag med min man om min längtan efter äventyr och nu avvaktar jag för att höra efter hur det ser ut med snön i Järvsö. Det har ju varit lite plusgrader här och var och jag vill ha SNÖ!
#5 Jag skriver kort för hand nästan varje dag. Och slänger då in en intention om vad jag vill dagen efter. Och det fungerar som en extra motor, att jag noterar vad som blir viktigt. Mer av den varan tack!
Han drog sin kompis på snowracern och det stojades friskt. En liten pust av tacksamhet gjorde sig märkbar i mitt inre, tänk att livet för en stund handlar om utevistelse och kompistid för barnet. Enkelt och utan egentliga krav. Nästan en timme i backen och sen rödkindade barn som beställde både varm choklad och varm saft.
Vi har varit krassliga i omgångar men nu ser vi horisonten, den friska. Det var också därför lekdejten med barnets kompis kändes extra viktig idag, då lilleman inte träffat några andra än mig och pappan på drygt en vecka. Jag har turligt nog varit den friskaste av oss, medan barnet och pappan har haft feber. På måndag börjar vardagen igen och jag har så smått börjat planera lite framåt. Som du kanske minns har jag lovat mig själv 10-12 stycken soloresor under 2022, inom Sverige. Jag har ännu inte hittat rätt plats för januari för jag inväntar tills familjen är helt frisk. Mitt landa mjukt blir att spendera lite egentid i en annan miljö.
Rensa yttre, rensa inre
Vi har satt som mål att rensa frysen så mycket det går. Det blev tinade rester igår, och det var gott! Idag gjorde vi en soppa med fisk, men dessvärre drog vi en nitlott, fisken smakade inte alls bra. You live, you learn. Rensa som aktivitet kan i bästa fall ge en känsla inombords, att det lättar lite. När det lättar blir det också smidigare att landa mjukt, i det som är. Här och nu.
Ps. Att det ska vara så svårt att rensa frysta saker, man tittar på en påse och konstaterar att man inte riktigt vet vad det är eller hur länge det har legat där. Jag hade så fina ambitioner året jag skrev min bok Klimatglädje, där jag gick igenom frysen och skrev upp vad som behövde ätas upp och vad som var mest akut. Men sen har det ändå blivit en proppfull frys. Ambitioner är en grej, action en annan. Det kan också finnas en parallell till det inre. Vilka frusna paket har vi inombords som borde få tina och tas om hand?
Skriva vs scrolla, omgång 1
Ett av mina löften för 2022 har varit att sluta slöscrolla på sociala medier. Det har blivit alldeles för mycket av den varan, som en slags distraktion. Och jag märker att hjärnan reagerar negativt på det. Men det finns ju annat som kan distrahera! Distraktion behöver inte vara negativt, men gärna något som är snällt mot huvudet. Att skriva blogg kan vara en sådan. Att rensa en låda. Gå ut och gå. Bränna av ett kort styrkepass. Så: omgång ett är igång!
Det handlar i mångt och mycket om att spendera sin tid på ett sätt som rimmar med ens värderingar. Jag har insett att scroll utan intention är negativt. Att hålla kontakten med människor är fint, och konversationer likaså. Men det där att bara låta flödet flöda, njae.
Låt huvudet vara med på att landa mjukt, det tror jag på.
Så här i nystartstider kan det vara en fin idé att hitta något att hålla sig till. Jag går just nu en kurs på Insight Timer (en app), med Andrea Belzer, som handlar om journaling och jag skriver både morgon och kväll. Kursen går igenom både tekniker och så kallade “prompts” (typ uppgifter) och på så vis har du något att hålla i. Imorse fick jag svara på frågan vad jag älskar hos mig själv och vilka förändringar som jag trots allt vill få till stånd.
Många väljer också ett “årets ord” och jag funderar på vad jag vill 2022. Man kan ana en del ifall man läser det här inlägget. Jag tänker att det går att skruva på det. Varför inte ta en månad i taget? Ett år är långt och att justera längs vägen kan vara till fördel. Jag har skrivit om mina nyårsintentioner i ett tidigare inlägg – kika här!
Mitt ord för januari blir “landa mjukt“. Jag behöver bädda lite omkring mig, öppna ögonen för det som är bra i livet och hitta gnistan igen. Det behöver också få ta tid, så på ett sätt skulle “landa mjukt” verkligen kunna handla om hela 2022! Landa mjukt kan också vara att dra gränser, både inför sig själv och andra, se till att ha en plats inombords som är både mjuk och tydlig. Och kunna landa i det.
