Posts in "vardagsmotion" tag

De 4 s:en – mina hälsomål för året

Jag åkte på konferens med mig själv där jag spaltade upp några områden som jag aktivt vill påverka under 2024. Platsen? Skepparholmen SPA, dit kollektivtrafiken tog mig trots väder (nej, inte när jag skulle hem, då blev det 30 minuters promenad till en bättre hållplats, men vem räds lite vardagsmotion?). Jag tänkte att jag delar med mig lite?

hälsomål 2024. bild på skepparholmen SPA, delar av boendet och sikt över vatten. Kvällsbild

Min viktigaste hälsomål under 2024

Sova bra. Det går inte att gå runt det och jag vet också HUR jag ska göra för att få till det. Den här prioriteringen har egentligen följt med mig sedan länge (vi snackar ca 20 år), men behöver väcka lusten för det igen. För det finns inget bättre än att känna sig utvilad och stark. Det vet du särskilt om du har med dig dåliga nätter. Berätta om hur*? Jag tänker först och främst på rutiner: gå i säng ungefär samma tid varje dag, helst 21.30 plus läsa ca 30 minuter, släcka senast 22.15. Gå upp och komma ut i det lilla dagsljus vi har (okej, idag blev det en blogg istället).

Sen. Det finns hur mycket forskning som helst att ta del av, en person som jag följt ett tag och lyssnat till är Christian Benedict. Han kom nyss ut med boken Sov dig till ett bättre liv men sen tidigare har jag läst boken Sömn sömn sömn. Han talar bland annat om sovskilsmässa – något som vi praktiserar här hemma: jag sover själv i sovrummet och vi tänkte göra ett fint sovrum i rummet intill som blir min mans egna rum.

* till dig som ändå sover dåligt: jag vet hur det kan vara. Det är tortyrliknande när sömnen brakar samman. Det tog mig nästan tre år att få till det och den långvariga sömnproblematiken har påverkat mig på djupet. Jag hoppas att du hittar ditt sätt och jag hejar på dig!

Hann du läsa viktigt vs oviktigt-inlägget? Där skriver jag också om sömn.

Mer styrketräning och endorfiner

I höstas tog jag steget och började träna med PT. Jag behöver stärka kroppen och vill träna utomhus, så jag och Maria påbörjade ett arbete med denna kropp (och knopp skulle jag säga). Det har varit bra för mig och också något som jag vill lägga pengar på (du kan läsa om hur jag tänker kring köpstoppet 2024). Jag har saknat mina endorfiner – och jag börjar känna att de kommer tillbaka på riktigt. Det är känslan jag jagar, den är i fokus (som med allt annat jag genomför). Målet de första tre månaderna på detta år är två styrkepass i veckan, där jag också ska testa utegymmet vi fått placerat i närheten av vårt hem. Allt det jag gör för min hälsa har ett överordnat mål: yes, sömnen.

Motljus

Stegen

Gå upp och komma ut i det lilla dagsljus vi har. Det betyder att stegen blir viktiga, gärna 10000 steg på en dag, spritt över dagen. Det här är en av anledningarna till att jag driver eget företag. Hellre jobba en stund på kvällen till förmån för ögon som möter solljus. Jag funderade på om jag skulle nämna antalet steg eller inte. Men jag ser det som ett mått på rörelse- och endorfinglädje. Efter ett visst antal steg, jag har inte koll på exakt hur många, så kommer effekterna som på riktigt känns. Vissa dagar har jag känt en lust i att vilja springa. Lägga till små ruscher ligger på önskelistan. Vi kan kalla det för “fri rusch”, jag tycker nämligen inte om att springa egentligen.

Stillhet genom meditation?

Jag har länge blivit hjälpt av guidade meditationer och skrivit om det i bloggen. Men nu de senaste månaderna är det svårare. Lite som att jag lagt prestation i det. Och det vill jag komma bort ifrån. Jag vill hitta tillbaka till meditationsglädje. Det är fullt möjligt om jag släpper förväntningarna. Sen är det så att jag behöver vara på en viss “plats” mentalt för att kunna meditera. Det tillståndet går att nå genom att till exempel gå väldigt långt. Då passar helt plötsligt den guidade meditationen in. Men om jag är rastlös, stressad, orolig, då kan jag med säkerhet säga att nej, inte nu. För några somrar sen kombinerade jag bad med meditation – mumma! Att vara utomhus i en naturmiljö, med sjön framför mig, ja då bjuds stillheten in utan problem. Stillhet är något jag vill vandra mot mer och mer.

Att planera för vad man vill göra, till exempel när det gäller hälsomål, är ett sätt att sätta ord på saker. Orden som vi använder planterar vi inombords och omärkbart går vi då kanske i en riktning som känns självvald? Till exempel kan stillheten också manifestera sig i hur jag vill driva mitt företag. Att tänka igenom hur jag vill att jobbtimmarna ska kännas, till exempel. Vilken energi jag både har inför mitt arbete, men också efteråt. Hjärta och själ lägger jag i det mesta, men dessa behöver kryddas med balans. Inte springa för snabbt. Men en rusch då och då, med återhämtning däremellan? Det är härligt att dras med och känna lite puls, absolut. Under min konferens satte jag också upp en plan för hur jag vill verka framåt i termer av försäljning och produktion. Tycker mig landat ganska väl i hur jag kan ta mig framåt. Fokus på skrivandet, men också plantera frön för att kunna fortsätta arbeta som moderator och samtalsledare. Föreläsningar med Klimatglädje vill jag också fortsätta med och formen där är: bibliotek, företag och organisationer. Satte en budget som känns rimlig när det gäller att dra in uppdrag. Jag hann inte med alla punkter när jag var på Skepparholmen, men fortsätter konferensen här hemma. Reflektion på det här sättet uppskattar jag verkligen! Det kan nog vara så att konferens varje kvartal kan vara på sin plats, så det här var för Q1.

Tack för att du läser 💓

Emilia

I vattnet är jag här

Igår var det sommarläger med Hellas orienteringsklubb i Granby nära Lissma skola. Först tog jag och Lilleman en grön runda och hade lyxen att få med oss tränaren Leonas. Min koncentration lämnade en del att önska och att läsa karta var svårt. Tacksam över supporten. Vi klarade alla sju kontrollerna!

Sen blev det lek och grillning vid klubbstugan. Jag hade med mig lite vego pastasallad till mig själv, med en enkel dressing till. Barnet åt hamburgare och korv, jag nallade lite på den rostade löken. Gott!

Och så till höjdpunkten: träskfotboll en bit in i skogen. Här var det, trots torka, en lerig plan att leka loss på. Lilleman var yngst och fick kämpa på, han gjorde ett mål och hann bli tacklad av både en och annan. Och. Hur. Lerig. Som. Helst. Det blev lite av en utmaning att sen ta sig hem med kollektivtrafik, men vi löste det bra. Ett par lånade shorts gjorde det hela lite enklare. I det stora hela: en fröjd att få ta del av sommarlägrets första dag.

Jag har hjälpt till lite med marknadsföring av orienteringen, bland annat genom att genomföra en filminspelning där jag och familjen tog en kväll och spelade in. Filmen finns på Hellas orienteringsklubbs webb

Jag var lite trött när vi kom hem, men såg fram emot besök av min bästa vän Sven. Vi tog en kaffe på terrassen och sen en promenad förbi Gårdens bad. Det blev såklart ett bad! Och då är jag här. När jag badar.

Och idag blev det en lite lugnare dag. Hade besök av M och K, och vi gick först till min vanliga badplats, där vi badade för fulla muggar. Sen åt vi matsäck på klipporna. Hemma provade M min lådcykel och det blev en hit! Jag tog också henne på tur, hon fick sitta i lådan. Kul! Om du vill läsa mer om min lådcykel, kika in här.

Så, dags att avrunda kvällen och försöka sova lite grann. Kanske en kvällsmacka, det kurrar lite i magen 🙂

Ta hand om dig. Vad gör du denna juni månad?

/ Emilia 💙

I gränslandet mellan hälsa och hälsostress

Ibland luras jag lite. För att barnet ska röra på sig lite mer. Eller luras? Jag krånglar till det och tänker till, för att stegen lätt ska ökas på. Som idag: vi valde att åka hem till vår kompis Sven men gå av på helt fel station. Vi fick kämpa i en och en halv timme innan vi gick innanför dörren hemma hos Sven. Där väntade en kisse och förberedd lunchsoppa. Hade vi åkt dit via den vanliga stationen hade promenaden minskat i omfång rejält. För att stilla mitt sinne så gör vi lite krumbukter i kollektivtrafiken. Och det fungerar. I alla fall just nu. Kan ju vara så att Lilleman klurar ut hur saker och ting ligger till. För ett år sen så sa jag till exempel att alla som åker två varv längdskidor får köpa en bulle. Några minuter passerar. Och sen: “Mamma, sa du så för att övertala mig?”.

Nåväl. Jag gör mitt bästa. Jag lyssnade nyligen på Systrarna Kjos’ podd där de bland annat talade om ansvaret som ligger på föräldrar, att barn får tillfällen att röra på sig. Om det är något som motiverar mig så är det barn som rör på sig (mycket efter att jag läsa boken Hjärnstark av Anders Hansen). Det behöver inte vara någon specifik sport eller avancerat så, men bara rörelse i sig.

Samtidigt kan jag känna en hälsostress – för ska man följa de rekommendationer som finns för rörelse för barn så gäller det att ligga i och ligga på. Och tiden är ibland knapp. Jag ska säga som det är: jag tycker det är svårt att motivera utgång ibland, eller att man föreslår lite rörelse. Det är mycket som konkurrerar med den där rörelsen, det är det.

barn och rörelse, fuska sig fram
En bild för länge sedan, när vi hyrde en stuga för att barnet skulle få uppleva lite snö.

Hälsostress är INTE bra. Så jag tänker ofta: många bäckar små. Som exempel försöker vi gå ut efter middagen, nånstans 20 minuter. Vi tar två varv runt kvarteret. Det blir 140 minuter per vecka. Vi har inte många aktiviteter under veckan, mest för att vardagen är rätt full ändå med skolgång och så. Varannan lördag kör vi lite orientering i Granby och sen kommer orienteringen vara varje torsdag. Simning på söndagar. På helgerna försöker vi få till en till två promenader.

Hur tänker du kring vardagsmotion? Själv är jag noggrann med min egen men insåg att min satsning på 20000 steg är svåra att få till på dagsbasis. Men någonstans runt 13′ – 15′ brukar funka. Inser hur nära hälsostressen kan vara om man börjar bli för nitisk. Jag har alltid tyckt om att mäta saker så det handlar inte bara om hälsostress utan också en möjlighet att se över tid hur jag rör mig.

Tack för att du läser, inte minst mitt senaste inlägg 💗

Mina tre viktigaste saker att ha på plats

Få vardagen att fungera? Nej, ni kommer inte få ett inlägg på temat städning. Där är jag inte en vinnarskalle. Men jag kan berätta om andra saker som ger mig möjlighet att känna mig trygg. Så nu får ni följa med på sådant som rör sig uppe på hjärnkontoret.

Mina tre viktigaste vadå? Få vardagen att fungera

Maten. Jag kan inte nog poängtera vikten av att planera matinköp och matlagning. För mig gör det hela skillnaden. Vi veckoplanerar en gång i veckan och eftersom jag numera inte äter rött kött eller kyckling så är det jag som håller i pennan när vi skriver ner veckans meny. I samma veva gör vi någon form av rensning i kyl och frys (frysen går otroligt långsamt att rensa men vem är perfekt liksom?) för att hålla koll på matsvinnet (som vi alltså inte vill ha alls, men sjutton gubbar, 17 kilo per svensk slängs varje år. 40 måltider till spillo, den känns onödig). Att göra veckans meny, med tillhörande inköpslista tar cirka 10 minuter. Förstår du hur lite tid du investerar för att slippa stressen? Väl värt.

emilia arvidsson natur - inlägg om att få vardagen att fungera

Helgen. Av olika anledningar (det är knappt så att jag själv har koll) är jag en riktigt seg morgonmänniska nuförtiden. Alltså på riktigt. Har jag inget planerat så ligger jag där med mitt tyngdtäcke. Det är först när maken kommer upp med kaffet som jag vänder mig lite åt vänster håll och sträcker ut handen och tar den första sippen. Och sen då? Jag blir rastlös av att inte ha en konkret planering (jag hoppas att min man läser det här!). Jag behöver veta vad dagen ska innehålla. Och det är lite tricky när det finns tre viljor att ta hänsyn till. Jag vill ju gärna komma ut och gärna utomhus någon annanstans än här hemma. Helgen som var nu nyss blev en höjdare. Jag kollade upp bussen till Hellasgården och lite om det kan du läsa om här. Det blev en fin utflykt där vi övade på att läsa karta och hitta oss fram. Solen var med oss och vi hittade även lite blåbär och lingon i skogen.

Motionen. Alltså jag är väldigt snäll mot mig själv. Jag kan verkligen längta efter endorfinpåslag men näe, just nu är det promenader som gäller. Lite raskt sådär. Men jag har också upptäckt en sport som går att göra hemma och det fina med den sporten är: du blir andfådd på ett kick! Yes, jag pratar om att hoppa hopprep i köket! Min svärmor lämnade ett hopprep efter sig och jag hoppar friskt. Målet, lite modigt förstås, är att komma upp i tusen hopp om dagen. Idag kom jag upp i 300 hopp, plus en promenad på det. Och lite kvällspokemon med grabbarna och några kompisar. Jag kan konstatera att jag har rört på mig. Mer tack!

Lycksjön - vatten och natur. inlägg om att få vardagen att fungera.

Har du några tre saker som du vill dela med dig av för att få vardagen att fungera? Kommentera gärna 🙂

Ps. Läs mer om Hellasgården här.

Jag räknar inte hans steg, utan hans skratt

emilia arvidsson kaffe

Det kom lite av ett erkännande från mig senast, du kanske minns? Sen har jag funderat lite på det. Det där med rörelse och pulshöjning. Det där med hälsa för barn. Och jag kom på att jag vill ha det lite annorlunda denna sommar. Jag förstår ju någonstans att en inre stress över olika saker i livet är allt annat än hälsa. Det jag la märke till igår var när Lilleman upptäckte något och fick ett sånt skrattanfall att han hade svårt att sluta. Det blev en ögonöppnare. Hur viktigt är det inte att skratta och ha det bra? Ett helt nytt mått föddes hos mig och det handlar om skratten. Det handlar om att fråga: vad var roligast idag?

Såklart att barnet, och vi också för den delen, ska få röra på oss. Det kommer fortsatt vara med låga trösklar (några timmar på stranden, en kvällspromenad med lite kull eller dunken,) men jag ska försöka vara mindre uppjagad (inombords) över hur mycket och med vilken intensitet vi rör oss med. Det ska bli spännande att se hur det hela utvecklar sig. Det handlar till viss del om ett lite osunt kontrollbehov, det som var innan skrattinsikten.

Idag hade jag först en superambitiös plan att ta mig till Tyresta med barnet och lådcykeln. Men jag omvärderade lite då vi hade besök av bästa Svenne på eftermiddagen. Där ger jag mig själv en klapp på axeln – att jag finkalibrerar dagen. Kan väl kort och gott konstatera att min utmattade hjärna klarar oftast en sak om dagen, och då gäller det att förenkla, dra ner på ambitioner men samtidigt ha det bra. Så det blev en ihopplock till lunch i en låda, packad ryggsäck till både mig och barnet och så gick vi till stranden. Vi brukar vanligtvis cykla med lådcykeln, men eftersom jag ville att vi båda skulle använda benen så blev det en 30 minuters promenad till Gårdens bad (japp, vi samlade alltså steg denna gång). Där var vi i två timmar lite drygt och skrattet fanns där, särskilt när vi lekte i vattnet med att kasta en keps fram och tillbaka (vi övar lite skvätt- och vattenvana, det går som på räls!). Skratt är förlösande och hälsosamt tänker jag mig, vad tänker du?

barns hälsa bild på promenad

Sven kom vid 14.45 och vi tog med en termos med kaffe och vandrade till Lycksjön, en av de bästa platserna jag vet. Det blev ett skönt dopp och kaffet smakade extra gott efteråt. Vi ses en gång i veckan och vi har vår promenadrutin. Jag tycker om det. Sen blev det god mat hemma (tack till min make som var förutseende nog) och en promenad till bussen för att lämna av Svenne.

Jag har tittat lite på Netflix den senaste tiden, Man vs Bee och Så ock på jorden har det blivit. Ifall du behöver lite inspiration.

Så, det var lite vad som händer hos mig just nu. Tack för att just du tittar in. Tänk att det är juli månad redan, det är nästan lite svårt att greppa. I augusti ska jag det här yogalägret, ser fram emot lite miljöombyte.

Önskar dig en fin fortsatt sommar <3

Finessen med myrsteg

bild på sjö - besök naturen under #blackfriday2020

Myrsteg en konst jag vill bemästra. Jag promenerar mycket numera, för att hantera oro och ältande tankar. Jag är helt enkelt rastlös och i rörelse mår jag som bäst. Men det är lite av en balans, att bränna av 18 000 steg om dagen tar också energi. Och energi behöver jag husera med, som det ser ut nu. Ni kanske minns när jag skrev om allostas? Men för att ändå nyansera: jag tror fysisk aktivitet också kan ge energi, det är så jag tolkar det.

Det finns ohemult många tips på nätet, hur man ska hantera livet när det är svårt. En djungel helt klart. Den insikt jag återkommer till på daglig basis är den här: myrsteg. Inte brassa på med ett jäktbeteende (kolla förresten tipsen som författaren till Återhämtningsguiden ger). Men också, kanske det viktigaste: att utmana sina föreställningar om hur dagen ska bli. Det är lätt att låta som en repig skiva (hej hej hjärna).

Myrsteg för den snabbe

Ja, det var just det. Som person är jag oftast “på” och är exekutiv. Men när jag blev utmattad efter sommaren funkade det inte särskilt väl att vara exekutiv. Jag ska alltså göra saker långsamt nu. Jag gör meditationer via Insight Timer, ikväll är det en spännande meditation kring ångest som jag tänkte delta i. För ja, jag säger det högt: ångest har härbärgerat mig i omgångar och det är inte lätt att hantera själv. Men jag vill inte gömma min ångest, det vore oschyst mot mig själv. Jag vill inte skämmas. Jag vill, precis som alla andra, må bra och kunna ta mig för. Sedan artikeln med Köpfritt hos Aftonbladet har jag blivit kontaktad för samarbeten, föreläsningar och mediaintervjuer. Och eftersom jag just nu är i myrstegens land behöver jag tacka nej, men jag tänker att det kommer komma en tid då jag mår bättre och kommer kunna tacka ja. Faktum är att min resa precis börjat, jag vet vad jag vill med köpfritt och hållbar konsumtion. Det finns massor att göra på det området. Så en del av min oro handlar snarare om en längtan. Längtan efter meningsfullhet både i mitt eget liv men också yrkesmässigt. Jag får ta möjligheten att suga lite på karamellen.

myrsteg med emilia

Nu dags att ta den där promenaden. Vad behöver du göra för att må bra?

Vill du få tillgång till Köpfritt-boken (pdf)? Signa på mitt nyhetsbrev så skickas denna fyll-i-bok direkt till din mail

Older Posts »