De två senaste dagarna har varit långsamma. Trötta. Rastlösa. Ogenomtänkta. Fria. Svaga. Svåra. Så jag skrev till mig själv. Jag vill vila en stund, idag ska jag till mitt vatten. Några timmar senare läste jag vad jag skrivit. Och inte hade jag kommit till något vatten än. Nej. Så jag läste en gång till. Packade en te-termos, mammas kaka. Packade ner kameran. Satte på mig ytterkläderna. Och gjorde det som jag borde gjort för länge sen. Det enkla är ibland svårt. Sen blev allting väldigt lätt och självklart. Någon timme vid mitt vatten och jag blev klarare. Lättare. Mildare. Starkare. Vackrare. Tack.
Lilleman somnade tidigt och jag jobbar kväll. Den senaste tiden har jag varit väldigt analog. Jag vill berätta hur jag gör för att inte tappa riktning och ni får också ett boktips.
Om 5 veckor ca så smäller det – Allt för hälsan äger rum och jag leder arbetet med mässans huvudscen: Pratbubblan. Jag har satt ihop programmet tillsammans med världens bästa projektledare Kristin och vi är nästan helt i hamn.
Det här med drömmar. Stora som små. Hur gör man dem verkliga? Riktning? Jag har alltid tyckt om att vara analog. Har skrivit dagbok i omgångar. När jag startade mitt företag 2009 hade jag mycket att lära. Och vet ni, jag läste faktiskt igenom mina anteckningar från den tiden. Och jag ser att jag har kommit en bra bit på vägen. Men samtidigt: Att stanna upp och känna att jag vill vara här och nu är minst lika viktigt, blir jag påmind hos Maria på Allthingsgreen.
Så jag vill fortsätta vara analog. Jag styr mig själv bra på det sättet och jag skapar en förmåga att kunna landa.
Och hur jag gör? Jag börjar dagen med yoga + att skriva i min bok. Inte öppna sociala medier. Inte scrolla. Utan lyssna inåt för att skapa utåt. Så viktigt att inte mata sig med massa saker, när det annat som behöver få utrymme.
Drömdagboken – boktips!
Inspiration har jag också fått av Agneta Sjödins nya bok Drömdagboken. Den är delvis självbiografisk och man får följa Helena bakom kulisserna i Sveriges tv-värld. En feelgood som passar perfekt i höstmörkret. Agneta kommer också till scenen Pratbubblan, där jag intervjuar henne på temat Dröm! Ett samtal om att ta tillvara på dina drömmar, hoppet och ditt liv.
Hur analog är du? Har du något exempel på hur du skapat saker tack vare att du skriver?
Att hitta alternativa strategier när man har köpstopp är både utmanande och roligt. Tycker jag i alla fall. I det här inlägget vill jag lyfta frågan: om något saknas dig – hur ska du hantera det? Är det fram med plånboken eller finns det andra lösningar? Jag ger konkreta exempel på hur jag själv har gjort. Oftast funkar det, och man får vara pragmatisk. Varför ska du vara kreativ? Du kan spara pengar, hjälpa andra när de behöver, ha en annan relation till din plånbok.
Igår var en dag då jag rusade hemifrån. Maken var hemma och vabbade och är det något jag tycker är svårt, så är det att komma iväg medan alla andra håller på med sitt. När jag är ensam hemma är jag också ensam om mina tankar – och kan då se till att få med mig allt jag behöver. Och det lyckades jag inte med igår. Jag kom iväg, hade ett viktigt möte (nytt frilansuppdrag i hamn!) och kom på eftermiddagen på att jag gärna ville yoga en stund. Men inga yogakläder hade jag med mig, och satt i finkostymen på Scandic Klara och postade följande på Facebook:
Hur det gick? Jag fick ett positivt gensvar från en kompis, men då var jag redan på väg till yogan. Däremot hade yogalärare Janne Spetz sett mitt meddelande och fixade mig en “kundaliniyoga-certifierad” tunika som jag fick plats i. Till det körde jag mina strumpbyxor, modell tjockare tyg. Solved the problem!
Andra saker jag lånat, inte bara för att spara pengar
En vattenkokare – min granne lånade ut en till mig, eftersom jag bara behövde den temporärt.
En sån där grej som man klämmer ihop saker med – jag hade limmat en stol, och behövde ha något som gjorde att det verkligen satt ihop bra.
Böcker – förstås, biblioteket. Jag har väldigt svårt att tänka mig att äga böcker. Kanske om det verkligen är någon riktig favorit då. Säger hon som själv vill skriva bok 🙂
Och det kan tyckas snålt, det kan tyckas omständigt, men jag tror att den här typen av strategier kommer bli allt vanligare. Ni minns säkert boken Ägodela. Det handlar inte om att spara pengar, även om det är trevligt, utan det finns en tanke kring hur vi hanterar resurser. Hur vi förhåller oss till vår egen tid.
Varje gång jag slår på datorn så får jag nyheter kring allt det som faktiskt görs på temat hållbarhet. Hållbarhet är just nu överallt, och som moderator Hanna Zetterberg sa vid eftersnacket på seminariet förra veckan: det får inte gå inflation i det. Det blir modernt att vara hållbar, ja. Men när det verkligen gäller – är vi hållbara då? Hållbara beteenden, sett till oss konsumenter, kommer bli den stora nöten att knäcka. För vi vet ju någonstans hur vi kan förbättra oss. Och information, forskning och mycket annat är ju väldigt tillgängligt tack vare The Internetz. Hur som. Det här inlägget ska visa på ett bra initiativ – och jag kommer också bidra med min share av hållbarhet i och med mitt senaste projekt: #matsvinnskampen. Let´s go!
#tasteorwaste – vad är grejen?
En kampanj som pågår just nu, där man uppmanar oss alla att minska vårt matsvinn, är #tasteorwaste. Tittar man på Instagram har hashtagen ca 479 bilder publicerade, så jag ser det som en bra satsning – både innehållsmässigt och potentialen att växa!
Vad vill de att du och jag ska göra? Vi ska publicera en video där vi utmanar oss själva. Ni som följer mig VET att jag har gjort allt i min makt att minska min familjs matsvinn. Man kan säga att jag är lite före just den här kampanjen. Men det är klart att jag ska delta – på ett eller annat vis. Du ska också utmana någon du känner – och jag utmanar Sara Rönne, om hon vill och vågar. Kanske att vi kan göra det ihop när vi ses i början på november.
Jag vill också säga något viktigt. Jag tycker det är SUPERviktigt att större influencers också använder sina kanaler för att promota hållbara livsstilsval. Det är på något sätt det bästa sättet, enligt mig, att använda sina kanaler på. Precis som jag tyckte det var toppen att Margaux Dietz paketerade politik, helt självfinansierat, genom sin satsning Partitempen.
Jag hade en brun banan. Alltså nästa svart. Det blev muffins av det. Supergoda enligt mig själv och sonen #tasteorwaste
Den där lunchen du snackar om då´rå?
Det är ju så här. Att jag har nu sysselsatt mig med att vara 100% matsvinnsfri och det betyder: jag har superkoll på vår kyl här hemma. Jag kan liksom blunda och räkna upp vad jag har däri (okej, lite överdrivet, men ändå). Men jag ska berätta om den där lunchen. Det var så att jag visste inte alls vad jag ska äta till lunch (jobbar hemifrån) – men vad jag visste var: jag ska äta det som behöver ätas upp. Mitt mindset är: det som är mest akut i termer av hur gammal maten är, den ska användas. Det finns inga som helst regler förutom just det. Maten ska ätas upp.
Idag när jag öppnade kylen hittade jag dessa livsmedel som sa: ät mig!
Paprika, zucchini, spetskål, stekt potatis, lök, avokado, gurka, 1 kokt ägg, 1 burk med soppa som min mamma lagat.
Jag värmde soppan. Jag fräste på grönsakerna, förutom avokadon och gurkan, på med lite soja. Pimpade maträtten med lite parmesan och persilja. Skalade ägget.
Tadaa: tvårätters lunch.
Flera som är på matsvinnstänket
Jag har några till som är inne på samma spår – vad sägs om:
När man trillar över ett forskningsprogram som säger vill skapa färdplaner över hållbara konsumtionssätt – då slår mitt hjärta dubbla volter. För ja, vi är en minoritet som vill förändra världen, och vi behöver bli fler. Min hjärtefråga har kommit att bli köpstopp, men har också inlett #matsvinnskampen. Hur som helst, less about me, och mer om MISTRA Sustainable Consumption, vars seminarium jag snubblade över i förra veckan. Här några av de saker som jag tog med mig.
Vad forskar de på då, Mistra Sustainable Consumption?
”Ett forskningsprogram som syftar till att stimulera en övergång till mer hållbar konsumtion i Sverige”.
De har valt att fokusera på mat, semester och heminredning.
1. Hur tar vi nischade förhållningssätt inom konsumtion och gör dem till mainstream? Om vi tittar på köpstopp så är det en klick (nisch) människor som sysslar med den här typen av omställning. Hur skulle man kunna få fler (mainstream) att välja köpstopp (eller: hållbara matvanor, hållbar semester, hållbart inredningsintresse). Mitt svar från gräsrotsnivå är: om vi tittar på välmående och livskvalitet – är det via konsumtion vi når dit? Till viss del ja, om vi inte har något. Men många av oss har mycket, men ”mycket vill ha mer”.
Om vi bortser från att vårt samhälle bygger på konsumtion (skatteintäkter etc) så är lycka, välmående och meningsfullhet beroende av helt andra faktorer (mat är också konsumtion, och mat är basic behov). Som hur vi mår på jobbet, hur våra relationer ser ut och hälsostatus. Minns ni att jag har refererat till detta TEDtalk? Det jag tror kan vara ett svar på frågan hur vi går från nisch till mainstream: om vi lyfter andra värden och får människor att söka verklig lycka, verkligt välmående och verklig hälsa (den som vi kan påverka, många ohälsotillstånd är ju också utanför vår kontroll).
Och hur man gör det? Det är ett annat inlägg som handlar om konsumentbeteende och drivkrafter, marknadsföring…. Lägger det på min att – göra – lista!
Men: om alla slutar shoppa…? Nja, vi behöver kanske inte helt sluta. Vi kan konsumera på nytt, hållbart sätt. Och: om det finns kopplingar mellan våra livsstilar och sjukskrivningar så skulle det teoretiskt betyda att vi kan minska sjukskrivningskostnaderna. Men det är en annan diskussion.
2. Vi kan inte vänta på grön teknik.Jonas Nässén, Senior forskare, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, hade en kort dragning kring ”Hur långt kommer vi med teknikutvecklingen”.
Och det här är spännande – vi kan alltså inte förvänta oss att ”grön teknik” ska lösa allt. Ser vi till semesterresor och utsläpp så behövs det styrmedel från politiskt håll för att vi komma ifatt oss själva. Jonas menade att styrmedel och affärsmodeller är det som kommer avgöra.
Det som jag tycker är intressant är: vad är det som gör att en del människor är nischade i sitt sätt att inte välja flyg, medan andra har det betydligt svårare med omställning? Det stora som behöver påverkas är flyg- och köttkonsumtion men samtidigt: ett politiskt ledarskap måste komma till (och hur ska man som politiker våga?).
3. ”Lätt att göra rätt”. Här pratade programchef Karin Bradley kring delningsekonomi och hur det behövs en ”infrastruktur för delande och skapande”. Hon tog tvättstugor som exempel. Att man har satsat på ”både och” – det finns tvättstugor, men fortfarande räknar man med att kunna tvätta hemma. Ni minns säkert boken Ägodela som jag skrev om senast? Den tar upp många av de sätt som vi skulle kunna gynnas av, och som samtidigt är snälla mot miljön. Nyckeln är att det ska vara konsumentnära , det ska inte vara krångligt, utan just lätt att göra rätt.
4. Rekyleffekter. Detta hade jag inte alls tänkt på. Åsa Svenfelt, Docent, Strategiska hållbarhetsstudier, KTH tog upp att ett hållbart beteende på lång sikt kan få andra konsekvenser, som inte är önskvärda.
Vi tar ett enkelt exempel: vi börjar med köpstopp (positivt beteende) men vi använder de sparade pengarna till att flyga till Thailand (inte så bra). Ni vet ju vad jag tycker ni ska göra för pengarna: vara mer lediga! Och det nämnde Åsa också som kortast, att en effekt av mer hållbara livsstilar skulle kunna leda till minskad arbetstid och mindre pengar i plånboken. Att vi helt enkelt downshiftar. Den strategin tycker jag verkar högst vettig, jag ska fråga Åsa om de forskar på just den frågan.
5. Maten och hållbar konsumtion? Liselotte Schäfer Elinder, Adjungerad professor, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, pratade om att hur och vad vi äter förstås påverkar folkhälsan, och att det finns en naturlig koppling till hållbar konsumtion. Det handlar alltså inte bara om att äta ”för klimatet” utan : ”äta hälsosamt och för klimatet”. Som exempel tog hon upp att vi äter för mycket.
Liselotte Schäfer Elinder
Det kom också upp en kommentar kring effekten av nudging, som exempel: minskade portioner/tallrikar. Jag tänkte själv testa att äta växtbaserat, för att se om det “funkar”.
En panel rundade av och på plats var Anna Hag, Visita, strateg, Charlotte Lagerberg Fogelberg, Livsmedelsverket, rådgivare miljö Avdelningen för hållbara matvanor och Jan Bertoft Sveriges konsumenter. Jag slog förstås ett slag kring det faktum att vi ofta talar om konsumenter och inte medborgare. Det här med att köpcentrum sällan låter oss vara medborgare eftersom alla bänkar är borta – om jag till exempel vill sätta mig och äta min medhavda yoghurt så finns det ingen ”plats”.
Mitt köpstopp har pågått länge, och nya utmaningar har nått mig. Jag köpte min Samsung Galaxy Note 3 år 2013 och det senaste året har jag försökt att blåsa liv i den på olika sätt. Läs hur det har gått och var jag befinner mig nu.
Jag vill börja med att skriva att jag sällan varit så nöjd med en mobil som denna. Den har underlättat för mig i jobbet på olika sätt:
Jag har kunnat surfa obehindrat, mycket tack vare mitt abonnemang hos Telenor.
Jag har skött olika sociala kanaler åt olika kunder – och i kombination med Google Drive har det gått bra med större filer också.
Den har haft hyfsat med utrymme, det är på senare tid som den klagat på det. Men visst, jag hade gärna haft större kapacitet och minne.
Jag kan sköta min egen Instagram och spela in Stories, lägga upp bilder i feeden. Facebookappen funkar toppen.
Jag har kunnat sköta andra delar av mitt jobb, som att enkelt svara på mejl, lösa vissa problem utan att ha tillgång till dator.
Den har funkat trots att skärmen spruckit.
Det jag har gjort i år är:
Bytt batteri – förmodligen fick jag ett batteri som inte var helt hundra, för just nu käkar mobilen upp laddningen på väldigt kort tid, trots att jag bytt batteri. Å andra sidan så använder jag mobilen sjukt mycket, så frågan är vad som är vad.
Jag har bytt mitt skal. Först köpte jag en billig variant med det var ingen bra lösning. Sen köpte jag ett originalskal i svart (hade vitt förut) och det var toppenbra.
Köpa ett batteri som håller. Se om det går att öka på bättre batterianvändning (jag har ingen aning om det går, men låt mig drömma!)
Byta ut skärmen.
Det som hindrar mig just nu är: Samsung är osäkra på om de kommer att släppa mjukvaruppdatering till modellen Note 3. Och jag fattar att det här inte är unikt för Samsung, men då kickar en massa idéer igång hos mig. Vad kan vi förvänta oss av företag när det gäller hållbarhet och mobiler? Ska vi sätta ett bäst-före-datum på mobiler, eller har det redan gjorts genom att uppdateringar inte släpps? Jag har förstått det som att delarna i en mobil (inuti) egentligen är rätt hållbara, bara att konsumenten har lärt sig att köpa nytt varje år. Genom att strypa mjukvaran blir jag ju tvungen att återvinna mobilen i förtid. Det finns säkert andra anledningar för mig att byta mobil hyfsat snart ändå. Men, just nu testar jag och ser hur länge jag faktiskt kan ha den, mycket på grund av det köpstopp som jag inledde 2016.
Därför kan jag tänka mig att betala för att reparera mera
Jag kan tänka mig att lägga lite stålars på det hela, lite beroende på hur länge till jag kan ha mobilen. Men för varje år som jag inte köper en ny modell, sparar jag ca 10 000 kronor. Om jag kan förlänga den med tre år, då pratar vi 30 000 kr. Och då känns 5000 kr som en rätt bra investering.
Så – min kostnad för Note 3 har varit 10000 på fem år: det vill säga 2000 kronor per år. Dessutom: hade jag köpt en ny mobil varje år hade jag lagt ut 50 000 kr!
Jag ska höra av mig till Samsung i veckan och höra vad de säger om Note 3. Kanske finns det andra argument för mig att köpa en ny. Som det ser ut nu laddar jag mobilen nästan hela tiden, vilket inte är optimalt. Men jag vill inte köpa nytt batteri förrän jag vet hur det blir med uppdateringarna.
